Begrepp från Smedler Flashcards
Metodorienterad utredning
Standardbatteri med test som administreras vid stort sett alla utredningar. Gör sällan några ändringar eller tillägg.
- Denna metod uppnår en högre reliabilitet, men förlorar då i validitet eftersom testerna inte anpassas till individen.
Problemorienterad utredning
Ingen förutbestämd metod används. Utgår från preliminär bild av problemet som skapats under utredningens inledande skede. Utifrån detta formuleras hypoteser om kärnproblematiken som med hjälp av olika tester kan förkastas eller bekräftas.
- Denna metod kräver stor kompetens hos psykologen som ska kunna genomföra flera olika tester. Likaså måste psykologen vara öppen för flera olika förklaringar till problematiken (inte bara hålla sig till sin beteendeteori). Kan med rätt kompetens uppnå både hög reliabilitet och validitet.
Testing of limits
Gå ifrån standardproceduren då barnet verkar ha påtagligt svårt med uppgifterna eller ger avvikande svar. Görs efter, eller i stället för, den standardiserade testningen. Kan göras genom att:
- Ge extra hjälp: Hur mycket extra hjälp behöver barnet för att lösa uppgiften?
- Fråga barnet hur hen tänkt: Kan barnet reflektera över, och beskriva sin egen tankegång?
-Tillåt extra tid: Ge barnet obegränsat med tid på en annars tidsbegränsad uppgift. Klarar barnet uppgiften då?
Utredning riktad mot befintlig behandling
Psykologen utför tester som är utformade utefter en viss behandling med frågeställningen: kommer den här behandlingen att ha god effekt på min patient.
- Problematiskt då barn ofta har flera svårigheter som kräver flera olika behandlingar.
Projektiva tester
Projektiva tester utförs med uppgifter som har stort utrymme för tolkning. Hos barn görs detta ofta genom expressiva tekniker såsom att måla.
Projektion syftar i det här fallet inte bara till att försvarsmässigt projicera sina inre konflikter, utan snarare till att i uppgifterna projiceras testdeltagarens personlighet och tidigare inlärningar. Detta grundar sig i antagandet om psykisk determinism, alltså att vårt beteende inte sker slumpmässigt utan har alltid en inre intention/mening.
Svaren som ges i detta test har oftast ingen standardiserad tolkning, således är testerna svåra att psykometriskt analysera.
Det mest använde projektiva testet inom den kliniska världen är Machover Draw-a-Person Test.
Nepsy II
Vill kunna uttala sig om orsaken till sekundära svårigheter. Alltså svårigheter såsom: svårt att skriva, svårt med talet.
Hypotesprövande arbetssätt: Deltesten ska väljas ut utifrån enskilda fallet och tolkas individuellt.
Testet är uppdelat i 6 olika egenskaper, men det ska betonas att barnens svårigheter ofta är överlappande mellan dessa och att detta visar sig på väldigt olika sätt beroende på barnets ålder.
Standardiserad testsituation
Att en testsituation är standardiserad innebär att alla som testas utförs samma uppgifter och ges samma svarsalternativ. Ofta finns det även instruktioner kring hur uppgifterna ska presenteras. Alla dessa regler ska följas, men de får inte hindra kontakten med den som testas – det förstör ännu mer. Det är med andra ord mindre viktigt att ge exakt samma instruktioner om kontakten inte är bra. Använd ord som barnet förstår, men notera att instruktionen har förändrats.
Tvärkulturell testning
Värdering av egenskaper:
Ett test medför alltid en viss värdering av egenskaper. Intelligens är definierat på det här sättet och i vår kultur är det centralt för både utbildning och arbete. Vi bör alltid vara medvetna om denna värdering och om egenskaperna vi testar är tydligt kulturellt associerade.
Tolkning av testresultatet:
Det är viktigt att inte förkasta ett test eller testresultat även om det påverkas av kulturella faktorer. Men vi ska tolka resultatet utefter barnets uppväxtmiljö. Den miljö som barnet faktiskt har anpassat sig till, en anpassning som idag kanske inte passar in:
- Vilka egenskaper har värderats i uppväxtkulturen?
- Har barnet fått möjligheten att utveckla centrala egenskaper (som vår kultur ser som viktiga) funnits?
- Kan dessa egenskaper främjas genom stödinsatser idag?
- Kvarstår svårigheterna efter stödinsatserna?
Val av test:
- Språkliga faktorer
Normering:
- Är normeringen representativ för testdeltagaren?
Testsituationen:
- Förstår barnet betydelsen/relevansen av tidtagning?
- Vågar barnet ta för sig?
- Påverkar psykologen med sitt sätt att presentera testet?
