Tenta 11/1-24 Flashcards
Politiska arenor
är forum eller arenor där politik diskuteras och politiska beslut fattas, utifrån bestämda regler.
Politiska aktörer
kan vara medborgare, företag , experter eller organisationer av olika slag. Demokratisk politik förutsätter att medborgare med rösträtt har möjlighet att påverka den politiska debatten och valet av folket företrädare.
Politiska institutioner
de organisationer, regelverk och procedurer som strukturerar hur politiska beslut ska fattas.
Civilsamhället
Ingår inte i BNP-beräkningarna, fritidsaktivitet, föreningsliv, missing people, grannsamverkan under corona
Marknaden
Privara sektorn, om företag, banker eller industrier ägs av privatpersoner räknas det till privata sektorn, allt som inte ägs av staten
Offentlig sektor
Staten, landsting och kommuner
Policyprocessen
- Probleminflöde
- Process, policyformulering och beslut
- Utflöde, åtgärder
- Granskning och återkoppling
Flernivådemokrati
EU
Nationellt
Regionalt
Kommunalt
Medborgerliga rättigheter
Yttrandefrihet
Informationsfrihet
Mötesfrihet
Demonstrationsfrihet
Föreningsfrihet
Religionsfrihet
Regeringsformen RF 1974
Hur den offentliga makten kontrolleras, hur individer rättigheter skyddas, hur riket styrs
Successionsordningen SO 1810
Reglerar tronföljden och statschefesämbetet samt den Bernadotteska tronföljden
Tryckfrihetsförordningen TF 1949
Det säger sig självt
Yttrandefrihetsgrundlagen YGL 1991
Säger sig självt
Första, andra, tredje och fjärde statsmakterna
Första: riksdagen eller parlamentet
Andra: regeringen och förvaltningsmyndigheterna
Tredje: domstolarna
Fjärde: medierna
Alla regleras av grundlagarna.
Legitimitets triangeln
Demokrati: folkstyre, den folkstyrda staten
Ekonomi: effektivitet, den leverande staten
Juridik: rättsstaten, likhet inför lagen
Århundraden, rättighetsrevolutionen
Civila rättigheter - 1700–>
Politiska rättigheter - 1800–>
Sociala rättigheter - 1900–>
Globala hållbara rättigheter och skyldigheter - 2000–>
Government till governance
Att det som förr va statligt kan ägas privat, privat skola.
Internationalisering, decentralisering, privatisering <–
Tre förvaltningsnivåer i Sverige
Stat (central, regional och lokal)
Region/landsting (regional och lokal)
Kommun (lokal)
Riksdagen
349 ledamöter, dessa får mandat att ta beslut i riksdagen. Stiftar lagar efter förslag från regeringen.
Att stifta eller ändra lagar, lagstiftningsmakten.
Att besluta om statsbudgeten utifrån regeringen förslag, finansmakten.
Att kontrollera exekutiven, dvs. regeringens eller statsförvaltningen arbete, granskningsmakten.
Regeringen
Minoritetsregeringar är vanligast, de utser en statsministerkandidat. Regeringen är det verkställande organet med huvuduppgift att genomföra den politik som riksdagen har beslutat om. Representerar Sverige i EU samt utomlands.
Vad är parlamentarism?
Väljarna utser riksdagens ledamöter i allmänna val. Regeringen är beroende av parlamentets stöd, om regeringen inte gillar riksdagen får regeringen avgå, det är riksdagen som har rätt. Riksdagen utser statsminister. Det viktigaste är folkstyre.
Vad gör utskotten?
15 utskott förbereder alla riksdagens förslag för beslut. Tex, utbildningsutskottet, finansutskottet, försvarsutskottet.
Lagstiftningsprocessens sju steg
- Initiativ, exempelvis i riksdagen genom en motion. Vanligast är dock att initiativet tas direkt av regeringen, även utskottsinitiativ förekommer.
- Utredning tillsätts, frågan utreds genom att en kommitte utses och denna får ett direktiv som utförligt preciserar utredningsuppdraget.
- Kommittén lägger sitt betänkande (SOU), när utredningen eller betänkandet ligger klart skickas det ut på remiss till berörda myndigheter och instanser.
- Remissvaren sammanställs på ansvarigt departement, frågan bereds vidare och om inte frågan hinner kallna tas ärendet vidare till fortsatt beredning i partigrupper och utskott. Vanligen skickas lagförslaget även på lagrådsremiss.
- Lagförslaget lämnas till riksdagen med bifogad lagrådsremiss, även betänkande från utskottet hämtas.
- Regeringen lägger fram förslaget för omröstning i riksdagen eller kammaren där förslaget antas av en majoritet.
- Den nya lagen publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och börjar därmed gälla. Nu tar förvaltningsmyndigheterna vid, kanske blir det aktuellt att regeringen träder in och utfärdar förordningar och föreskrifter för tillämpningen.
Domstolsväsendets tre olika domstolar
I de allmänna domstolarna avgörs i första hand brottmål och civilrättsliga tvister, alltså tvister mellan olika privatpersoner.
Inom den andra huvudtypen, förvaltnings stolarna, avgörs tvister mellan enskild person och myndigheter.
Inom den tredje huvudtypen, specialdomstolarna, avgörs ärenden inom speciella lagområden, tex miljörätt, migrationsrätt, arbetsrätt eller marknads- och konkurrenslagstiftning.
Vad ingår mer i det svenska rättsväsendet än domstolsväsendet
Polis, åklagarmyndigheten, brottsförebyggande rådet (BRÅ), brottsoffermyndigheten, kriminalvården, ekobrottsmyndigheten, rättsmedicinalverket och kronofogdemyndigheten till att upprätthålla lagens efterlevnad i vårt land.
Normgivningshierarkin
- EU-förordningar och EU-direktiv
- Svenska grundlagar
- Övriga svenska lagar
- Förordningar (förtydligande av lagen)
- Föreskrifter (myndigheter har rätt att besluta om detaljer kring lagar och förordningar som behöver behöver förtydligas)
- Allmänna råd
Skillnad på EU-förordningar och EU-direktiv
EU-förordningar: direkt tillämpliga gentemot svenska företag, den svenska befolkningen och dess organisationer
EU-direktiv: indirekt tillämpliga då riksdagen har avgränsad tid på sig att lagstifta. I annat fall utdöms böter gentemot staten Sverige
Granskning av offentlig förvaltning
- Offentlighetsprincipen, yttrande- och meddelarfrihet
- Lex Maria och Lex Sarah
- Tillsyn (av förvaltningsmyndigheter)
- Kommunal lekmannarevision
- Utvärdering
- Medierna (”den fjärde statsmakten”)
- Civilsamhället (”allmänhetens ögon”)
- Jävsregler (FL 16-18§§, KL 6:28-32)
- Tystnadsplikt (enligt OSK, - – Offentlighets- och sekretesslagen)
- Disciplinansvar (BrB 20:1 och BrB 10:5, sid 259).
JO & JK (sid. 121 och 182)
Länsstyrelser
21 regionala förvaltningsmyndigheter, regional tillväxt, hållbar samhällsplanering, kommunikation och boende, energi, lantbruk, fiske osv osv osv
Kompetensförskjutning av huvudmannaskap
Decentralisering (tex, kommunalisering av skola)
Centralisering (tex, förstatligande av polis)
Dekoncentrering inom staten (tex, maktförskjutning från central förvaltningsmyndighet till länsstyrelser)
Utlokalisering (tex, myndigheten för ungdoms och civilsamhällefrågor ska flytta till Växjö)
Fritidspolitiker
Folkvalda politiker som styr i regioner och kommuner, endast 3% av dessa är heltidspolitiker.