Tenta 1) Demokrati + förvaltning

Question 1

Vad är demokrati och politik?

Answer 1

Demos: folk. Demokrati = folkstyre. Medborgarna rätt styra den stat som de själva styrs av
Politiska jämlikhetens princip, frihetens princip
jmr autokrati, kleptokrati, geriokrati, teokrati
Politik: beslutsfattande I gemensamma angelägenheter
Statsvetenskap: vetenskap om politik, studiet a politiska processer

Question 2

Vad är majoritetsregeln?

Answer 2

Öppna, fria, korrekta val ett demokratiskt grundkrav. Korrekt = tillgång till röstkort, vallokaler, röstköp X, röstsammanräkning insyn för att förhindra fusk

Beslutsmetod = majoritetsregeln
“Enkel” majoritet: 49-51. ansluter närmas till jämlikhetsprincipen, varje röst lika värde.
Kvalificerad majoritet: 2/3. en minoritet 34% kan blockera beslut. I konstituella frågor

Varaktighet + stabilitet bestämmer graden av demokrati I ett land.
Stabil demokrati = the only game in town

Question 3

Varför demokrati? VS diktatur

Answer 3

ETISKA argument. Etiskt värde I politisk frihet och jämlikhet, praktiska argument om demokratins faktiska konsekvenser
Demokratins SVAGHET: trög, kräver opinionsbildning, kompromisser. för att få ngt gjort krävs majoritet.
KRITIK splittring, konflikt, beslutsoförmåga, vanstyre etc
Demokratins STYRKA: tröghet? → korrektionsmöjligheter, kontinuerlig debatt/kritik

DIKTATURER: nödvändiga beslut snabbare fattade, konsekvent genomförda.
överlägsen för social och ekonomisk utveckling?
Makten koncentrerad + minimera beslutskostnader, resolut agerande, inga restriktioner
Diktaturens SVAGHET långsiktig tendens till urartning.
Gigantiska övergrepp mot mänskliga rättigheter. Svårt stoppa en politisk utveckling som går åt fel håll

Question 4

(O)Liberala demokratier? + grundlagarna

Answer 4

Förutsättningar för LIBEAL DEMOKRATI: Individuella rättigheter, statens begränsningar, maktutövning genom lagar.
demokratiskt VALSYSTEM samt RÄTTSTAT, civila FRI- och RÄTTIGHETER. Mekanismer som begränsar de regerandes makt

ICKELIBERALA DEMOKRATIER: “majoritetens tyranni”; demokratiskt valsystem utan utvecklad rättstat, inget som skyddar minoriteter.
Nu globalt sett en backlash för demokrati. Kina, Turkiet, Polen

Grundlagarna: regeringsformer, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen
REGERINGSFORMEN 1:1: all offentlig makt I Sverige utgår från folket. Fri åsiktsbildning, allmän lika rösträtt. Representativt, parlamentariskt statsskick och kommunal självstyrelse.
Demokrati =/= vara med och bestämma; bestämma vilka som ska bestämma

Question 5

Demokratins framväxt

Answer 5

1:a demokratiseringsvågen mitt 1800t → WW1. ~1900 allmän och lika rösträtt: diffusionseffekter

mellankrigstiden motvåg. Slutet 30t nästan hela centrala+östeuropa auktoritärt styre

2:a demokratiesringsvågen efter WW2 → 60t. Krigets segermakter (tvångs)införde demokrati I de besegrade länderna

under kalla kriget: hur länder styrdes < vilken sida de stog på
ekonomisk utveckling > demokrati. Storskalig planering I statsledda former. J-kurva (folk får det sämre först sen bättre)
ny motvåg efter 60t. Militärjuntor I latinamerika. Hela afrika demokratiskt fall mot enparti/militärstyre

3:e dem.vågen 1975 och framåt
symbolisk nedmontering berlinmuren, alla kommunistiska enpartiregimer föll. 3:e vågen skiftande genomslag,

övergång till flerpartisystem många håll halvhjärtat.
Satsa på demokratiska röttigheter för deras egna skull.
demokrati på reträtt? Under 2000talets början ~50% världens länder demokratiska

Question 6

Politiska partiers skiljelinjer

Answer 6

Centrum mot periferi: historisk skiljelinje motsätttning mellan centralmakten och regionala intressen.

Stat mot kyrka: kristna partier center/högerposition m profil moral/omsorg

Stad mot land: genom industrialiseringen. Jordbruks- industriintressen

Klasspolitisk klyfta: har starkast format det västeuropeiska partisystemet. Arbetare/kapitalägare
{kommunister, socialdemokrater, liberala, konservativa

Tillväxt mot ekologi: ny konfliktlinje på 70t. Numera allmänt, gröna partier stödjer S

Question 7

Sveriges politiska utveckling

Answer 7

NEDFRYSNINGSTEORI: de 5 partierna finns kvar oavsett vad som hände I omvärlden.
Partilandskapet tinat upp, traditionella konfliktlinjer minskad betydelse. Nya överlevnadsstrategier.

Vänsterblocket tappat lite men gröna partier tillkommit. Generellt mer uppsplittrat
Center- högerblocket mer homogent. Böndernas intresseparti tunnats ut.
KD tappat, extremhögern vunnit
väljare allt mer rörliga, mindre klassidentifikation.

Saker ändrades 88~91 nya MP, KD
Då när MP kom in blev alla andra partier plötsligt miljövänner- en nich att fylla
när de andra partier blivit mer miljöaktiva tar “tillbaka” de väljare som röstade på MP. När feminismen blev stor blev alla plötsligt feminister

Med SD inte annamat (triangulerat?), utfrysningstaktik (fram tills flyktingkrisen 2015). Inte samma strategi som för miljö/feminismfrågorna.
SD: ignorera, isolera, integrera

Partiernas roll allt mer REAKTIV, mindre proaktiv. Mer media och enskilda opinionsbildare som bestämmer dagordningen. Globalisering gör processer svårare att förutse

Question 8

Partiers uppbyggnad?

Answer 8

Kaderpartier: rena valmaskiner utan egentlig medlemskår
nya kaderpartier: “virtuella”. Agerar främst inom media. Mkt få medlemmar

Klientilistiska partier: hand I hand med korruption. Vaga profiler, väljare får fördelar.

Populistiska partier: uppbygda kring en central ledare.

Masspartier: stor medlemsanslutning, organisatorisk uppbyggnad av byråkratisk karaktär, intern demokrati, förankring I samhället

Question 9

Icke-demokratiska system

Answer 9

Monarki: nuförtiden symboliska för det mesta

Militärregimer: väpnade styrkor griper politisk makt, upprätthåller med tvångsmetoder

Enpartisystem: kontrollerar alla organisationer, få medlemmar I styrande partiet för “god kvalitet”

Begränsade flerpartisystem: system finns men vissa får inte delta, t.ex. Kvinnor eller svarta.
Numera den vanligaste formen av icke-demokratiskt styre
ordnar val under villkor som starkt gynnar regeringssidan.
->
“En-och-en-halv-partisystem” I afrika. Oppositionspartier tillåts I viss mån men ingen reell chans att vinna

Question 10

Demokratins förutsättningar (lista)

Answer 10

Socio-ekonomisk utveckling, det civila samhället, förmåga att hantera klyftor i befolkningen, Institutionella förutsättningar, internationella faktorer

SeCK’ii

Question 11

Demokratins förutsättningar: socio-ekonomisk utveckling

Answer 11

“moderniseringsskolan” två teser
industrialisering, ekonomisk tillväxt, urbanisering. Folkutbildning, informationsutbud

tesen om spridning av maktresurser. Bättre resurser för folk att hävda sina intressen. Kompetenta, välinformerade medborgare förstärkt politisk mobilisering

tesen om integration och konfliktdämpning. Ökad omflyttning/blandning → integration. Större förståelse+tolerans

industrialisering kan skapa en ek/soc ojämlikhet → politiska spänningar.

Question 12

Dem. förutsättningar: det civila samhället

Answer 12

civilt samhälle- livaktiga frivilla kollektiva aktiviteter. Många + starkt etablerade nätverk = starkt civilt samhälle

ett oberoende välutvecklat civilt samhälle en fördel för demokratin (org verkar för demokratiska skäl)

överlappning mellan sfärerna: (ex facket med I både politiskt och ekonomisk) starkt

Staten ↔ Politisk/social/ekonomisk sfär ↔ individ/familj

betydelse för demokratin: större mångfald av oberoende organisatoriska nätverk → större sannolikhet ersätta diktatur med dem

Question 13

Dem. förutsättningar: hantera klyftor i befolkningen

Answer 13

1) klassklyftor (soc.ek), 2) kulturella klyftor (skillnader I livsformer/seder).
kräver tolerans, respekt, fredlig konfliktlösning.

politiska entreprenörer (få folk att identifiera sig som [katoliker/fransktalande/arbetarklassen],
sammanfallande klyftor (språklig skiljelinje + eksoc skiktning),
heterogenitet (möjlighet till beblandning m människor från olika bakgrunder)
ett integrationsdilemma: om öppna konflikter bryter ut är intensiteten större om man bor beblandat

Question 14

Dem. förutsättningar: intitutionella förutsättningar för konfliktlösning

Answer 14

Lipharts argument: skapa former för samverkan som håller konflikter borta och ökar förtroendet (en positiv cirkel). Alla grupper av betydelse, vara inkluderade
Proportionellt valsystem.

Samlingsregeringar, koalitioner med bred medverkan
Kontroversiella spörsmål hålls borta från den nationella dagordningen
Överenskommelse om minoritetsskydd.

“Samarbetsdemokrati”. Bäst med 3-4 jämstora grupper som konkurrerar, alla kan vinna och förlora.

Dahls argument: Länder som genomgått en stegvis utveckling haft en fördel. Demokratiseringen I östeuropa = “byggde båten I öppen sjö”.

Question 15

Dem. förutsättningar: internationella faktorer

Answer 15

Diffusion: exemplets makt. Lyckade förändringar I ett land sprider sig. Störst genomslag geografiskt/kulturellt nära länder

Stöd: direkt stöd till demokratifrämjande åtgärder/oppositionsgrupper för att sprida demokratiska värderingar. Ger bara verkar om de finns intern aktivitet att bygga på

Sanktioner: sättta odemokratiska regimer under press. Ekonomiska åtgärder, utestängning från diplomatiskt utbyte.

Intervention: går in I landet och ändrar förhållandena. Måste ha sanktion av FN. “demokrati kommer ej ur gevärspipan”

Question 16

Om demokrati och yttrandefrihet

Answer 16

Oppositionen människans bästa uppfinning?
Bojkotta, stoppa eller kritiskt granska?

JOHN STUART MILLS argument för yttrandefriheten

• *Det som sägs kan vara “sant” och kan därmed bidra till att öka vår kunskap och leda till att vi ändrar åsikt
• *Även om det som säga skulle vara “fel” så är kanske inte allt det som sägs galet- ett korn av sanning
• *Varför är den andres åsikt “fel”. Även om inget av det som sägs är “sant” så tvingar det oss ändå att tänka igenom och formulera hållbarheten I våra egna åsikter.

Meddelarfrihet
Pinnjakt: tillfredsställa rikspolisens krav på t.ex antal blåd.
Nu kan man som medborgare dra staten I örat till tex EU-domstolen att staten ska ha kränkt personliga rättigheter

Opinionsfrihetens pelare:
Fri åsiktsbildning, åsiktsfrihet, rätt att uttrycka åsikter, rätt att ta del av info

Question 17

Två perspektiv på ett flerkulturellt samhälle

Answer 17

__Mångkulturalism__: jämlikhet mellan individer- lagar och regelverk lika rättigheter/skyldigheter till samtliga medborgare oavsett kulturell tillhörighet

__Multikuturalism/identitetspolitik__: betonar jämlikhet mellan kulturer, individer kan ges olika legala rättigheter/skyldigheter beroende på kulturell tillhörighet

Question 18

Den svenska folkstyrelsen

Answer 18

Det politiska deltagandets former:
På eget initiativ: genom demokratin- valdeltagande, andra kanaler- kontakter
Organiserad form: demokratin. Partiaktivitet, andra kanaler- manifestationer

Skillnader I deltagande
Kvinnor och män små skillnader
Ålder: medelålders mest aktiva I politiken
Stad och land: partimedlemskap, personliga kontakter vanligare på landsbygden
Utbildning: högskoleutbildade mest aktiva I alla former
Yrke: arbetare underrepresenterade I all deltagandeformer
Arbetslösa, invandrare låg aktivitet

Åsiktsrepresentation mellan eliten/folket. Spegla eller bilda opinion?
1968 alla ombud tydligt vänster om alla väljare
Sädeslagseffekten
2002 vänsterblocket mer vänster om egna väljare, högerblocket mer höger, MP samma
Övertyga väljarna om bra lösningar?

Viktigt åsiktsrepresentation eller social representation?
Etnicitet, ålder, sexuell läggning, religion representation?
Inte nödvändigtvis 50/50 kvinnor män men någon slags representation
ger förebild: folk ser ut som mig I rikstan. Jag också

Question 19

Demokratiteorier

Answer 19

REPRESENTATIVITET: bör avspegla medborgarnas uppfattningar och vilja.

DELTAGANDE: aktiv involvering → bättre kunskap I sakfrågor → större förmåga agera politiskt → utöva inflytande → elitistiska tendenser motverkas
höga krav, många kan ha svårt att vara med. De med starka åsikter mer benägna. Kvantitativt ideal?

DELIBERATION: demokrati måste ske genom diskussion. Argument grundliga
“sållar” åsikter/argument, ej verklig spegling av folket.. Kvalitativt ideal

SAMARBETSdemokrati:
bred inklusion, legitimitet genom deltagande och representation
MAJORITETSdemokrati:
tydligt regera/opponera. Legitimitet genom tydligt ansvarsutkrävande

Question 20

Direkt och representativ demokrati

Answer 20

DIREKT demokrati: folkmötet. Begränsad till lokal nivå
referendurum (folkomröstning). Vissa centrala politiska ställningstaganden eller moralfrågor utanför partipolitik.

REFERENDURUM:
konservativa: fördel status quo. vill ni ha det som ni har det eller på annat sätt
FÖR: stark demokratisk legitimitet
MOT: tungt och tidskrävande. Pengar och informationsarbete
obligatoriska/frivilliga, beslutande/rådgivande.

REPRESENTATIV demokrati:
Territoriell, korporativ, åsiktsmässig
Varför val? Inte bara ombud som speglar befolkningens preferenser (då duger lottning) utan kandidater som agerar förnuftigt och hederligt. Om inte kan man rösta ut dem

Question 21

Majoritetsval och proportionella val

Answer 21

MAJORITETSVAL
Territoriell representation. 
Brittisk modell (räcker m relativ majoritet),
Fransk modell (kräver absolut majoritet)
FÖR: utslagsgivande (tydlig politik), tydligt ansvarsutkrävande, handlingskraftig regering
KAN LEDA TILL:
tvåpartisystem
starka, beslutskraftiga regeringar
småpartiet missgynnas
minoriteter blir utan representation

PROPORTIONELLA VAL
ju fler medborgare I en valkrets desto fler mandat
mest proportionellt om tröskel saknas, utjämningsmandat
FÖR: bättre avspegling folket, högre valdeltagande, flerpartisystem → diskussion
preferensröstning (rösta på en kandidat/parti) / kategorisk röstning (flera)
KAN LEDA TILL:
flerpartisystemer
instablia koalitionsregeringar
småpartier större inflytande
även minoriteter representeras

Question 22

Vad är ett parlament

Answer 22

Parlament: ett representativt organ som fyller en mängd funktioner;
beskattning, lagstiftning, regeringsbildning
stiftar lagar, finansmakt, kontrollmakt över exekutivt organ,
en eller två kamrar.

Den lägre/den enda kammaren direktvald
ENkammarsystem från iden om FOLKLIG KONTROLL som majoritetsstyre
TVÅkammarsystem från liberal ide om FÖRDELNING AV MAKTEN makten och skydd mot förtryckande majoriteter. Vanligast I federala stater, bygger på territoriell fördelning av makt

Question 23

Parlamentarism

Answer 23

regeringen ansvarig gentemot parlamentet
NEGATIV parlamentarism (räcker att regeringen inte får uttalat misstroende)
POSITIV parla. (behöver stöd av en majoritet I parlamentet vid tillträde)
positionerna stadschef/regerinschef SKILJDA åt.
De styrande partierna (regeringen) ur parlamentet som väljs I allmänna val
FÖR: byte av central makthavare enklare- slipper dras med misslyckade presidenter

Question 24

Semi-presidentialism

Answer 24

Presidenten väljs direkt I allmänna val för en viss tidsperiod
presidenten ej regerignschef- utnämner en (premiärminister)
regeringen beroende av parlamentets stöd
spänningar mellan regering och president.

Question 25

Presidentialism

Answer 25

presidenten väljs I allmänna val
fastställda ämbetsperioder för presidenten och parlamentet, ingen av dem kan fällas av den andra

presidenten är regeringschef och utser/avsätter minister och andra nyckelposter I staten

viss egen lagstiftningsrätt
vetorätt mot parlamentet
rätt utlysa folkomröstning

FÖR: start centralt ämbete som håller samman nationen och företräder den utåt

faställd ämbetstid stabilt / osmidigt
två demokratiskt valda organ m delvis överlappande kompentensområden → maktdelning /

MOT: endast ett parti kan vinna presidentposten, låsning om verkställande och lagstiftande inte kommer överrens

Question 26

Statschefens roll

Answer 26

Presidenten: styr regeringens arbete (statschef + regeringschef), utrikespolitik, överbefälhavare, tillsätter ledande poster I staten, håller goda kontakter med parlamentet

Monark/president: samlande symbol, företräder landet ytåt, samråder med regeringschefen om vissa utrikesärenden, kan föreslå regeringsbildare

Question 27

Monism / dualism

Answer 27

Den europeiska modellen: folket en sammanhållen enhet m en allmänvilja →

Monism: politisk makt samlas I ett organ. Folkligt inflytande koncentrerat till parlamentet. /Rousseau
Behövs inga institutionella spärrar, koncentrerad makt för folkviljans starkaste genomslag
en legislativ kammare
Extern kontroll utövas av medborgarna. Missnöje → utbyte

Den amerikanska modellen: bland folket många motstridiga identiteter/intressen svåra att enhetligt representera

Dualism: maktdelning, flera kanaler. /Montesquieu
misstro till offentliga maktutövningen. Behövs institutionella spärrar och maktbalans
beslut enligt majoritetsprincipen
Intern kontroll. Speciella institutionella arrangemang.

Question 28

Maktdelning

Answer 28

Horisontell/funktionell makdelning: hur utövas/avgränsas den politiska makten med avseende på olika funktioner?

Vertikal/territoriell maktdelning: hur utövas och avgränsas den politiska makten med avseende på olika territoriella områden

Montesquieus horisontella maktdelnigsprincip: verkställande, lagstiftande, dömande

Question 29

Judiciell kontroll och revision

Answer 29

DEN DÖMANDE MAKTEN
oberoende domstolar I liberala demokratier
oberoende vägs mot lyhördhet gentemot den allmänna opinionen
domare väljs på olika vis beroende vad viktigast oberoende eller lyhördhet

Två metoder för att GRANSKA KONSTITUTIONER
LAGPRÖVNING: vanliga domstolars makt att göra en tolkning av konstitutionen som är bindande för alla berörda parter
FÖRFATTNIGSDOMSTOLAR: särskilda domstolar åtskilda från den normala juridiska processen som kan uttala sig generellt I konstitutionella frågor

DOMSTOLARNAS POLITISKA BETYDELSE
Judiciell AKTIVISM: domstolarna använder sin makt över juridiska avgöranden I avsikt att påverka den allmänna politiken (USA, kanada)

judiciell ÅTERHÅLLSAMHET: När domstolarna endast ägnar sig åt att tolka lagen oberoende av politiska implikationer och domarnas egna politiska värderingar (uk, sve)

Argument FÖR prövning och kontroll
värdet av insyn, rättsäkerhet
lättare för den enskilde få rättelse vid felaktig behandling från myndigheterna

Argument MOT
fara för domare och andra granskare för stor makt
Starka, oberoende kontrollorgan bidrar till rättsäkerhet, ansvarsutkrävande och insyn.
Väljarna får ett bättre beslutsunderlag, men röster får svagare politiskt genomslag.

Question 30

Decentralisering

Answer 30

Enhetsstater: lagstiftande makt helt och hållet på central nivå. Parlamentet för hela riket

Federationer (förbundsstater): central/federal nivå genom majoritetsbeslut. Delstater egna parlament och regeringar, på nationalnivå tvåkammarsystem.
I länder med stor yta/befolkning, demografiska splittringar

Assymetriska federationer: vanligtvis symmestriska men t.ex. Ryssland I 3 nivåer.

Konfederationer (statsförbund): inte stater. Kan göra beslut men inte tvinga ingående stat att följa.

Lokalt självstyre: bland federationer väsentliga skillnader I decentralisering.

Regionalism: effektivitetsskäl. Lättare sköta stor offentlig sektor om delas upp. Hänsyn till starka regionala identiteter.

DECENTRALSISERINGENS 3 komponenter
Bemanningsautonomi. Rätten att själv på lägre nivåer utse befattningshavare

Policyautonomi. Ta egna beslut utan godkännande ovanifrån

ekonomisk autonomi.

Argument FÖR decentralisering
Flyttar besluten närmare medborgarna
Konfliktdämpande effektivast
Lokal anpassning, möjliggör experimentering

Argument MOT
småskalighetens nackdelar. Lägre professionalism (?)
*krav på likabehandling I hela riket

Question 31

Förvaltningspolitik

Answer 31

Politiskt styrd verksamhet:
mål, komplexa problem, svårt mäta resultat/effekter, ingen makt över intäkter, professionstunga verksamheter, parallella styrsystem, krav på transparens, särskilda regelverk (tjänstemännaansvar, mutbrot, tystnadsplikt), ämbetsmannarollens etos, välfärdsstatens utmaningar I demografi och mångkultur

paralella styrsystem. Tryck från flera olika håll både politikens och marknadens håll

ELAKT PROBLEM: motståndskraftigt problem
Mer och mer av politiken handlar om att hantera dessa
Fullt m exempel där politiska insatser gav perversa effekter
kan inte beskrivas eller definieras fullständigt
kunskap saknas kring orakssamband; Oförutsedda bieffekter på tidigare problem
värdekonflikter

Var skapas legitimitet för det allmänna? Inflödes och utflödessidan

STATENS STYRMEDEL: hur få medborgarna agera på önskvärt sätt?

• Administrativa: lagar och regler, sanktioner böter/fänglese. Syfte: förbjuda/påbjuda
• Ekonomiska: tillföra/beröva ek resurser för att underlätta/försvåra ett beteende
• Informativa: info, propaganda I syfte ändra ett beteende.

Question 32

Välfärdsstatens legitimitet

Answer 32

Välfärdsstat: obligatoriska socialförsäkringar. Samhällsvilja och solidarisk trygghet? Byråkratisk tvångsapparat?
Välfärdsstatens legitimitet när den åstadkommer saker som marknaden inte kan

Förhållandet demokrati ↔ implementering = ett legitimitetsproblem.
Många beslut gäller enskilda fall eller speciella situationer; situationsanpassning
→ frontlinjebyråkrater
“demokratins svarta hål”
Tiden knapp för parlamentet, beslut 2gg/år för hela politiska områden.
Förvaltningslegitimitetens grunder: opartiskhet, universalism, saklighet

Question 33

6 förvaltningsmodeller med olika legitimitetsanspråk

Answer 33

Den LEGALBYRÅKRATISKA modellen:
Legitimitet genom allmän kännedom om regelverket. Förutsägbarhet, jämlikhet
Problem inflexibilitet, vag målstyrning

Den PROFESSIONELLA modellen
Beslut I genomförandeprocessen överlåts åt särskilt legitimerad yrkeskår
Legitimitet genom högt förtroende. Kunskap (inte jag litar på läkaren för att han är socialdemokrat)
Summan av personalens handlingar som blir det offentliga åtgärdsprogrammet
problem när professionalism kan ifrågasättas

Den KORPORATIVA modellen
Utrymme för situationsanpassade beslut överlämnas åt representanterna (arbetsgivarorganisationer och facket).
Legitimitet genom grupprepresentation. Org. representater utsedda demokratiskt, förtroende hos organisationsmedlemmarna
Problem olika intresseorganisationer olika styrka/möjlighet att skapa resurser och förtroende för att bli aktuella

Den BURKARORIENTERADE modellen
Ge medborgare som direkt kommer I kontakt inflytande. Föräldrar I skolor, studentkåren
fördel: medborgare sällan kritiska mot beslut de själva utformat
problem: starka intressemotsättningar inom en och samma brukargrupp

Den POLITIKERORIENTERADE modellen
Politiker direkt delta I avgörandet av enskilda beslut även på lokal nivå
Representanter med majoritets-medborgerligt stöd ger legitimitet

Den MARKNADSORIENTERADE modellen
Det egna valet legitimerar.
“Demokratins svarta hål”: medborgerlig möjlighet att rösta med fötterna

Question 34

Två kanaler för att skapa legitimitet

Answer 34

SAMHÄLLSSTYRNING

1) Den process genom vilken den politiska ledningen tillsätts, övervakas och ersätts
2) Statens kapacitet att formulera och implementera politiska beslut
3) I vilken utsträckning statliga beslut och regleringar respekteras

Politikens INFLÖDESSIDA
Mer medborgerligt deltagande/inflytande → mer legitimt upplevd
Visa att medborgare är jämlika, ge lika rösträtt. Demokratiskt egenvärde
Den dysfunktionella demokratin. I u-länder reducerad till en fasad.
Brist på konstitutionalism, som ledaren vill. Redan etablerade spelregler påverkar nya

Politikens UTFLÖDESSIDA
Implementeringsprocessen viktigt för legitimiteten
Enligt Webers legalbyråkratiska förvaltningsmodell så lagar och reglers förutsägbarhet, så även om medborgare inte påverkat inflödessidan ska lagar iallafall legitimera

I u-länder NEOPATRIMONIELL förvaltning.
Partisk, oförutsägbar. Neopatrimonialism: blandning lagbyråkrati + patriomonialism.
Formellt existerar distinktionen offentlig/privat men informellt styr personliga relationer.
Korruption genom bestickning, klientelism och neopotism.

Question 35

Implementeringsproblemet

Answer 35

Politiska beslut genomförs inte som avsetts. Normativt ställningstagande om att politiker styr och förvaltningen verkställer
Under processens gång uppstår skillnader mellan beslutad och implementerad politik

Kapacitet att genomföra politiska beslut står I konflikt med möjligheter att politiskt kontrollera mer precis inriktning på genomföringen.

Centrala beslut riggar arenan snarare än dirigerar.
(orimlig) fasmodellen: dagordning → beslutsfattande-> impl.→ utfall → utvärdering

Question 36

Tre bilder av implementering

Answer 36

1)“Top-down-perspektiv”. Stor tilltro till direkt vertikal implemention. Fasmodellen
Traditionell utgångspunkt. Reabilitet hög. Förvaltning som instrument

2)“bottom-up”. Underifrånstyrd. Den faktiska policyn bestäms I horisontella förhandlingsspel och tolkningsprocesser mellan många olika aktörer. Självorganiserade nätverk.

-> Gräsrotsbyråkrater stor handlingsfrihet så de utformar politiken på sitt område.
De löper inga större risker om de misslyckas tillgodose klientens behov
handlingsfrihet en källa till arbetstillfredsställelse. Yrkesstolthet

3) Mellanposition. Implementering inte en direkt, hierarkisk respons. Vertikal men indirekt styrning på distans.
Nätverksperspektiv. Samspel olika aktörer pga position I formell organisation eller motiverade av respektive intressen.
Fördelning auktoritet/ansvar oklart

Question 37

Lösningar på implementeringsproblemet

Answer 37

• Entydig direkt styrning. Missförstånd X
• indirekt styrning lämpligt utformad, tydligt ansvar och nog med tid + resurser
• se till att implementeraren själv gillar beslutet och är motiverad
• *Tillämparen ska FÖRSTÅ – KUNNA genomföra – VILJA genomföra beslutet.

INTE implementeringsproblem om instatserna för ett problem inte leder till önskat beslut! Det är bara en miss I orskarssambandet. MISS I DEN KAUSALA TEORIN

Ett normalt inslag I det politiska livet som konsekvens av de skilda roller politiker och tjänstemän har att spela. Den PERFEKTA IMPLEMENTERINGEN en OMÖJLIGHET

Question 38

Implementeringens mekanismer

Answer 38

HOMo MåG

1) Politiska beslut och otydlighetens logik
Kommunikation is key. Otydlighet → osäkerhet, missförstånd.
Ibland är vaghet en strategi för kompromiss. Vaghet I målformuleringar kan fylla ett mobiliserande syfte snarare än riktningsgivande syfte (?)

2) Målförskjutning och de vertikala implementeringskedjornas komplexitet
VISKLEKEN: politiska beslutsfattare bör söka den kortaste kedjan

3) Implementeringskapacitet genom horisontella nätverk
Komplexa implementeringsnätverk för komplexa lösningar.
Underminerad hierarki. Informell samverkan viktigare än hierarkiska direktiv

4) Gräsrotsbyråkrater som politikmakare
Direktkontakt med politikens mottagare. Sista länken I kedjan, stort handlingsutrymme
Teori att tjänstemannen drivs av egenintresse och gör det så enkelt för sig själv som möjligt; annan teori att de drivs av professionella normer och kompetens

5)Mottagarna som medspelare och motståndare
Utfallet också beroende av medborgarna, att de är uppriktiga och själva bidrar. “samproduktionsteorin”. En motiverad elev gör kursen bättre

Question 39

Den svenska modellen

Answer 39

En arbetsmarknadsmodell
En välfärds- samhällsmodell
en politisk kultur

UTGÅNGSPUNKTER: kompromiss arbete-kapital, bärkraftiga företag, lönsamhet och tillväxt, fördelning av överskottet

STRATEGIER: samförståndskultur, korporatism, konfliktlösning på arbetsmarknaden, centraliserade avtalsrörelser

KÄNNETECKEN: starkt samhälle, expertstyre “social ingenjörskonst”, generell välfärdspolitik “universalism”, statsindividualism, centralisering, standardisering, storskalighet, fullsysselsättning ledande mål

Question 40

Sverige låga korruptionsnivåer?

Answer 40

Sverige historiskt sett låga korruptionsnivåer, starkt socialt kapital tack vare den offentliga maktutövningens opartiskhet.
Med en omfattande offentlig sektor och autonoma tjänstemän → recept på korruption men diskrepons teoribildning och empiri.

TEORINS FELAKTIGA GRUNDANTAGANDE om politiska aktörers EGENINTRESSE
I början av 1800-talet den svenska statsförvaltningen tämligen försumpad → good governance

förtroende och stöd för omfattande, kostsamt, genröst välfärdsstatens program mkt stort, medan I stor utsträckning misstror politiken.
Alltså större förtroende för personer med makt att påverka deras liv som utsatts av andra (tjänstemän)

politikens utflödessida → den enskildes välfärd .
Även om den representativa demokratins mekanismer inte fungerar väl kan legitimitet upprätthållas om den offentliga maktutövningen är OPARTISK, UNIVERSAL OCH SAKLIG うそ！

Question 41

Tjänstemannarollen & etik

Answer 41

Etiska principer: pliktetik, konsekvensetik

OFFENTLIGT ETHOS: Demokrati, Legalitet, Objektivitet, saklighet, likabehandling, Fri åsiktsbildning, Respekt för människors lika värde, Effektivitet och service

KONFLIKTER mellan EGENETIK och offentlig etik
Vägra en kvinna anställning som barnmorska eftersom hon pga religion inte vill delta I abortvård
Brevbärare vägra dela ut valmaterial för SD pga politisk övertygelse

Question 42

Utamningar mot den svenska modellen

Answer 42

tjänstesamhället- ny logik
globalisering- minskat utrymme för politiken
decentralisering- fler maktcentra
ekonomiska kriser- stora negativa effekter på budgeten
demografin- allt färre ska försörja allt fler
det mångkulturella samhället- utmanar tidigare lösningar
politisk instabilitet- makskiften, minoritetsregeringar
legitimitetsproblem – kan medborgarna lita på “Kontraktet”?

Sambeskattning/särbeskattning: Sambeskattning gynner kvinnor på arbetsmarknaden (?)

Vad ger makt I Sverige?: DBP-teorin. Det beror på.

Kunskapsarbetare- tjänstesamhällets skall-ekonomi
Svenska modellen fungerar ej I lågkonjunktur.

1980-talet 1:a vågen av kritik&lösningar
Problem: trög och okänsliginför medborgarnas krav och önskemål, för byråkratisk
lösningar: mindre byråkrati och mer serviceorientering, decentralisering,delegering

1990t 2:a vågen
problem: bristandeproduktivitet och effektivitet. Ingen valfrihet för medborgarna
lösningar: marknadisering/företagisering. Ideal och modeller från företagsvärlden. Kundval

Question 43

Välfärdsmodeller världen

Answer 43

SKANDINAVISK/socialdemokratisk:
universella förmåner riktade till individen. Fokus offentlig sektor. Aktiv arbetsmarknadspolitik för att maximera antalet sysselsatta och höja arbetskapacitet

60% av svenskar tycker att de flesta går att lita på. Institutionella förhållanden påverkar de sociala och kulturella normerna.
Frånvaron av korruption → hög generaliserad tillit
om människor I allmänhet tvingas delta I korrupta system → slutsas går inte lita på
om du själv måste vara oärlig varför går andra att lita på? (selektiva välfärdssystem)

KONTINENTAL/konservativ:
sydeuropa. Baseras på en manlig familjeförsörjningsnorm.
Ersättningar anpassade till familjeinkomsten, inte till individen. Barn- och äldreomsorg familjeangelägenheter. Mer lagreglerat anställningsskydd

ANGLOSACHISK/liberal
mndre offentlig sektor, svagare inkomstskydd.
Flat-rate-system. Mkt privata försäkringar

Question 44

Triangel stat-familj/civilsamhälle-individ

Answer 44

usa misstro mot statlig inblandning, individen egna ben med familjen/civilsamhället t.ex kyrkan om något går snett. familj-individ

tyskland familjen/civilsamhället som samarbetspartner med staten. Staten understödjer familjen och andra institutioner I civilsamhället snarare än rikta sig direkt till individen. familj-stat

sverige riktas åtgärder mot individen. stat-individ

Question 45

Nationella kulturer och värderingar

Answer 45

Kultur som “mental programmering”. Mönster av tankar, känslor och möjliga sätt att agera

Nationella kulturer ur värderingar som individen lär sig innan 10år. Given facts för organisationer, kan inte ändras för politiker, präster eller chefer
vi föds till en kultur, inte med en kultur.

ORGANISATIONSKULTURER: beteenden och självbilder hos organisationens medlemmar kan förändras genom målmedvetet arbete

Syn på samhället: TRADITIONELLT samhälle, SEKULÄRT-RATIONELLT samhälle (religion, patriotism, auktoriteter, lydnad, familjevärden)

syn på individen: ÖVERLEVNAD/SJÄLVFÖRVERKLIGANDE (civila/politiska friheter, utöva yttrandefrihet, tolerans mot avvikande, individens rätt och möjlighet att styra sitt eget liv, syn på medmänniskor)

IDENTITETSPOLITIK: utgår ifrån att vår roll som samhällsmedborgare på ett avgörande sätt präglas av sånt som klass, kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, kultur mm
minoriteters specifika erfarenheter betonas I motsats till tanken på ett universellt medborgarskap

Question 46

The Audit Society eller granskningssamhället

Answer 46

Förutsättningar för utkrävandet av ansvar:
Granskning/kontroll att verkställande hanterar uppdrag ansvarsfullt

Ansvarighetsproblemet:
Vem ställas till svars I en omfattande förvaltningsapparat?

Möjligheten till ansvarsutkrävande förutsättningar:
–Det går att utskilja VEM som är ansvarig. Vilken nivå, instans, myndighet? Otydligt ansvar = ingen ansvarig?
–Det finns KUNSKAP om huruvida verksamheten bredrivits bra eller dåligt. transparens
–Det finns MEKANISMER för att faktiskt utkräva ansvar
allmäna val, missförtroendeförklaring, andra slags åtal

Question 47

Två granskningsdoktriner och två processer

Answer 47

1) Politk/förvaltning går inte att hålla isär eftersom implementeras samtidigt ↔ strikt åtskillnad

Politiska beslutsfattare måste hela tiden vara bereda att utvärdera effekter av beslut och korrigera felaktigheter. Omöjligt att ge progrnos på förhand
idag extern kontroll dominerande doktrin

2) Intern kontroll ( tjänstemännens etiska förhållningssätt) ↔ extern granskning en nödvändighet: extern kontroll
för intern kontroll ägnar myndigheter allt mer tid åt att producera underlag som redogör för deras verksamhet

Två parallella processer:
Professionalisering: från sekreterare, kanslister och kontorsassistenter till → “managementbyråkrater” tex ekonomer, strateger, informatörer, kommunikatörer

Amatörisering: olika yrkesgrupper tex lärare, poliser, domare, sjuksköterskor etc får allt fler administrativa uppgifter

Question 48

Kritik av “granskningssamhället”

Answer 48

fixering vid KVANTITATIVA mått: verksamheten utformas så att den blir mätbar, inte förr verkliga resultat

INEFFEKTIVITET och HÖGREKOSTNADER: drar resurser som skulle kunna användas I själva verksamheten

UNDERMINERAR TILLIT som är en av samhällets viktigaste tillgångar. Talar till människans misstänksamma sida

risk för DEPROFESSIONALISERING

Question 49

New Public Management

Answer 49

NPM: Utbrett marknadstänkande inom förvaltningen

• -Stor uppmärksamhet kostnadskontroll + finansiell genomskinlighet.
• • Övergripande syften. Ökad effiktivitet/kvalitet, brukarinflytande

Svar på byråkratisk kritik att välfärdsstaten är rigid/stelbent
Från regelstyrning till mål- och resultatstyrning
Krav på transparens, styrbarhet, ansvarsutkrävande → nyckeltal, indikatorer, mätning, uppföljning och utvärdering
Avkorporatisering
Ökat brukarinflytande
Betoning av medborgarnas individuella rättigheter

NPM två ben:
FÖRETAGISERING (internt fokus)
mål- och resultatstyrning, granskningsssytem
granskningar fokus på sånt som går att mäta
hög genomströmmning snarare än advekvat vård mål på vårdcentral
individuell lönesättning, manager-ideal
hela offentliga sektorn

MARKNADISERING (externt fokus)
avregleringar, bryta upp offentliga monopol
konkurrensutsättning
privatiseringar, utförsäljnng
kundval
främst kommuner och landsting

Produktivitet = göra saker rätt, effektivitet = göra rätt saker
Offentliga sektorns moment 22 : ↔ rättsäkerhet ↔ effektivitet ↔ demokrati ↔

Question 50

Privatiserin

Answer 50

Frågan om privatisering av offentlig verksamhet en ideologisk skiljelinje

ARGUMENT FÖR: effektivitetsargumentet, offentligt: rättsäkerhet, likabehandlingsargumentet

Privatiseringens PARADOX: ju mer privatisering I form av avproducering, desto större behov av en kraftfull offentlig reglering för att upprätthålla den offentliga sektorns legitimitet

Privatisering av VAD?:
Avyttring av offentlig egendom (utförsäljning)
Avreglering, avfinansiering, avproducering

Från VEM?
Förtroendevalda organ (riksdag, kommunfullmäktige)
Överföring av produktion från hitills ansvariga sektorsförvaltningar
Avyttringsker formellt från statliga eller kommunala bolag

Till VEM?
Korporativa organ, folkrörelser/ideella org, yrkesorganisationer, marknadsagerande producenter, brukare
överföring av ansvar från offentlig → privat sektor inte automatiskt samma som att byta princip för hur tjänsten produceras/fördelas

HUR?
7 möjliga kombinationer verksamhet (reglering, finansiering, produktion,) och huvudansvar (offentligt/privat)
AVREGLERING: de 3 fall då offentliga gör det möjligt för privat sektor att själva reglera hur mycket av service/välfärd som produceras/konsumeras

AVFINANSIERING: ta bort offentliga subventioner. Den som konsumerar betalar en brukaravgift som ger full kostnadstäckning (vatten, avlopp, sophämtning)

AVPRODUCERING: låta privata utförare sköta tjänsteproduktion. Kan nå sänkning av kostnader genom att låta flera privata företag konkurrera

AVYTTRING: klassisk form