Ekonomisk historia Flashcards
Den första industriella revolutionen
Dagens omvandling I ett lång historiskt perspektiv
Den första industriella revoltionen startar ungefär 1850 I många länder
Lite tidigare I England. Stadsbyggnad under 1800t, stor urbanisering, trångboddhet, barnarbete, ingen socialpolitik/omsorg
Tätt industrialiserade centra I Atlantekonomierna (nordvästra europa)
Snabb ökande befolkning → ökad efterfrågan
Marknader och kommersialisering av jordbruk → större produktion → överproduktion → säljer, skapar kapital.
Introducerar maskiner → frigör arbetskraft att jobba I fabriker
Kreditmarknaden uppfinns för att kunna göra investeringar
Institutionella förändringar: äganderätten, utbildningsväsen
Transportförbindelser: faktorrörlighet, faktorer från olika ställen. Inhemsk marknad mättad? Sälj utomlands
Politisk integration. Handelspolitik, staten understödjer produktionen, starka regeringar.
Sociala förändringar → revolutionära strömmningar
Ekonomisk historia som “samhällsvetenskap”
D. Ricardo: förklarade lagar som bestämmer fördelningen av inkomster I 3 klasser (kapitalist, jordbruk, arbetare)
Marx: samhället drivs framåt av klassmotsättningar
J.S. Mill: utelitärist. Organisera samhället för bäst lycka för flest. Försvarade frihet
Ekonomiska förhållanden ↔ kulturella, sociala, politiska förhållanden
Inget uppstår I ett vakuum. Det vi har nu är en reaktion/konsekvens av tidigare
Industrialiseringen tar fart i Sverige
Industrialiseringen tog fart I sverige slut 1800~början 1900
Traditionella näringar, järnvägsbyggande, “snilleindustrier”
Expansion av hemmamarknad, utlänsk efterfrågan
Institutionella förändringar: kapital, företag, aktiebolag (sprider risk men samlar kapital)
Statens roll större I ekonomin- skyddar
Arbetarklassens framväxt
Krig, kriser och omvandling 1914-1945
Två världskrig → ekonomisk kris. Handel, städer, fabriker, arbetare förstördes
Efterkrigskonjunkturen kännetecknades av livsmedelsbrist och enorma prisökningar
Strukturkris 1930: Marknadsekonomin fungerde dåligt och kunde inte leda vägen ur krisen som utlöstes av betalningssvårigheter efter begränsad spridning av teknik från 2:a industriella revolutionen.
Krisen följdes av en industriell rationaliseringsfas som utökade elektrifiering och bilism, masskonsumtion och massproduktion. Framväxande ägarkoncentration
Politik: keynesiansk ekonomisk politik, jordbruksregering, socialdemokratiska regleringar → den svenska modellen.
Ekpolitiskt mål hög stabil tillväxt, jämnare fördeling av inkomster + välfärd.
“Det lyckosamma Sverige”: välfärdssatsningar, förbättrade villkor för arbetare, början till svenska modellen
Industrisamhällets höjdpunkt 1945-1970
Snabb, internationell tillväxt. Sverige exportberoende
Teknikintensiv & specialiserad produktion. Eg högvärdig järnmalm
Jordbruket rationaliseras → storjordbruk → centrumbildning → regionatial migration
Bilar, snabbköp, bostadsbyggande etc behöver trä , stål
Kontracyklisk ekonomipolitik. Full sysselsättning ett mål
Globalisering och kunskapsekonomi 1970-2000
1970-tal strukturkris: Föranleddes av många nya (internationella) konkurrenter på industrimarknaden → sjunkande priser. Vid första anblicken en oljekris.
Tunga branscher som kolbrytning, stålindustri, varvsindustri fick stora problem. Följdes av den tredje industriella revolutioner. Ekonomipolitiskt skifte mot dynamiska förhållanden (?)
Svensk “överbryggningspolitik”: kontracykliskt devalverade kronan för att uppmuntra export.
1980t överhettning och den “tredje vägens” politik
Avreglerad finansmarknad → kreditexpansion
Efterfrågan växte snabbare än produktionen, hög inflation
1990: Finans / Omvandlingskris ledde till att gamla företag slogs ut– inledde en rationaliseringsfas inom elektroniken –hemelektroniska revolutionen –
minskande investeringar men ökad produktion – utbygnad av IT infrastruktur - internet –
Globaliseringen och kunskapekonomins genombrott
Fordism → flexibel produktion
Industri → tjänstesamhälle
Den svenska modellens kris
Svenska modellens svagheter framstod när tillväxttakten avtog och omvandlingsbehov tilltog. Lönepolitiken försvagade incitament till utbildning
Strukturkriser 1840 och 1890
1840: Slutet på investeringsvåg av järnvägar. Följdes av starka politiska strömmningar med en allt mer engagerad stat I moderniseringen
Politik: mer demokratiskt, lagar som tog bort hinder I parlamentriksdag
1890: Ökad konkurrens/sjunkande priser, nya tekniker: krisen följde genombrottet för elmotorn och förbränningsmotorn, vilket förändrade lokaliseringen och organiseringen av industrin.
Skapade helt nya utvecklingsblock, en industriell revolution och en ny strukturcykel
2010
2010: mikroelek. genombrott → större flexibilitet → slutet för konjunkturer och kriser (?)
Tempoökning = kortare cykler? Inte nödvändigtvis.
Problem Kina? Kombo billig arbetskraft + hög efterfrågan = många ineffektiva företag med gamla metoder leva kvar
2010-talets kris: bör inträffa en strukturell kris under 2010-talet → nya omvandlingstryck runt IT
Demografiförändring (ökat tryck pga färre arbetande)
Gamla i-länder en rationaliseringsfas, nya i-länder omvandlingsfas
De tre revolutionerna
3: e industriella revolutionen mikroelektroniken I fokus för förändringar I teknik och organisation
1: a revolutionen: ångmaskingen, 2:a revolutionen: elmotorn/förbränningsmotorn
Slutet av 1700t, slutet av 1800t, slutet av 1900t. En tillfällighet att det skedde I slutet av ett sekel, men det är en säker sak att det tog lång tid mellan dem
Mikroelektroniken uppfinns under 70-talet, inledde en kedja av innovationer t.ex persondatorer, mobiltelefoner → ny flexibilitet, IT I centrum
Tjänstesektorn har ökat: både tjänster och industri har förändrats
Industriella revolutionens centrala innovationer påverkar produktioner, kommunikationen, infrastrukturen och boendet
General Purpose Technologies (GPT)
Tar tid att utveckla nya möjligheter, forma samspel med produktion, infrastruktur, samhälle I enlighet med nya möjligheter.
Centrala aspekter av tillväxtkraften I industriell kapitalism
Krävs förmåga till omvandling, utrymme åt innovationerna. 1) Förnyelse
Krävs förmåga att skapa stabila förhållanden där de kan växa
2) Effektivitetssökning
Från basinnovation till infrastruktur
Ca 100 års mellanrum av industriell kapitalism; cykliska svängningar
~50 år ny teknik inom produktionen, därefter järnvägar → stål → ångfartyg → telegraf
Elkraften kräver stora installationer. På 50-talet genombrott
Långdistansöverföringstekniken → elpriset föll, utveckling av elmotorn för stort och smått
Tekniska och ekonomiska förutsättningar. Mogna och institutionella/samhälleliga förutsättningar skapas
1: a skedet: omvälvning I produktionen
2: a skedet: infrastrukturellt utbyggande= förändringar mera genomgripande på samhälleligt plan
Produktivitetsparadoxen: ny teknik =/= omedelbar ökad produktivitet
Kvalitativ förändring teknologi → kvantitativ tillväx kapital samhälle
Industriell revolution → infrastrukturell uppbyggnad
**Växling omvandling/rationalisering, förnyelse/effektivitetssökande = grundrytm I industriella kapitalismen!!!
Vad är industriell kapitalism och modern tillväxt
Industriell kapitalism = dynamiskt system skapat av forsatt tillväxt av västvärldens ekonomi
Modern tillväxt: ihållande ökning av resurserna/capita på en nivå som ger påtagliga annorlunda villkor inom loppet av en generation
Växling omvandling/rationalisering, förnyelse/effektivitetssökande = grundrytm I industriella kapitalismen
Vad är en cykel
Återkommande mönster I ekonomisk utveckling. Växlande upp-nedgångar
Referenscykeln: Den ekonomiska vägen mellan två punkter. S-formad
Tillväxt behov av både förändring + stabilisering
Cyklernas grundläggande faktor: det tar tid att åstakomma förändring och investeringar krävs
Schöns cykler: sekelcykel
En sekellång cykel: industriell revolution → infrastrukturell uppbyggnad
Dock hitills bara två observerade tillfällen så litet underlag
Den längsta cykeln som rymmer en hel industriell revolution
Makronivå: innehåller två övergripande strukturcykler:
en BORT FRÅN GAMLA ORDNINGEN ordningen med nya inovationer och en där dessa NYA INNOVATIONER BEFÄSTER SIG
Strukturcykel
40-50 år
C. Freeman: teori om långa vågor utifrån teknoekonomiskt paradigm
I svensk ekonomi har vi god tillgång på empiriskt material eftersom vi är ett litet land med en öppen ekonomi.
Trender/rörelseriktning inom olika delar av samhället bildar ett gemensamt cykliskt sammanhang
Fördelning av vinster/löner, kapital/arbete en viktig ingridiens
Olönsamma företag slås ut, plats för nya företag
Strukturcykelns faser: omvandling, rationalisering, kris
omvandling → rationalisering → kris → omvandling → rationalisering → kris..
Strukturcykelns omvandlingsfas
25-30 år
långsiktiga investeringar ökar snabbare än produktionen
flaskhalsar
stor investeringskvot men låg produktivitet då investeringarna sker i framtida produktion, nya tekniken har höga priser pga stor efterfrågan/lågt utbud → lockar investeringar.
Komplementariter uppstår mellan nya tekniker; socialt sett ökad ojämlikhet då ett flertal kontrollerar den nya tekniken och endast ett fåtal kan jobba med den vilket leder till stora löner
Innovationsspridning → minskad teknisk spännvid (nytt ↔ gammalt) → företagsspecifik kunskap, humankapital ökar
Omvandlingskris
omvandlingsfasen → omvandlingskris → rationaliseringfasen där man måste börja rationalisera användandet av tekniken för att öka lönsamheten
Startar av att en maskininvesteringscykel har ökat konkurrensen markant och minskat lönsamheten, vilket dödar gamla/ineffektiva företag, allokerar resurser/arbetskraft/investeringar mot nya innovativa företag som klarat krisen: bereder väg för rationaliseringen
Strukturcykelns rationaliseringsfas
en period då ekonomi och samhälle får tillfälle att sämlta språngartade framsteg
spridning, produktionen och inkomsterna ökar snabbare än investeringarna
teknikskiften och investeringar I nya riktningar
näringslivet och samhället börjar anamma nya tekniker. GTP.
En period av investeringar I konsolidering och geografisk spridning. Koncentration på öka teknikens användbarhet/spridning för fortsatt ökad lönsamhet.
Teknikens pris sjunker när utbudet börjar matcha efterfrågan. Konkurrensen ökar när tekniken etableras/standardiseras och kan tillverkas av fler. Ökar trycket på företag att finns nya tillväxtområden. Konsumenterna gynnas av lägre priser men företagens vinstmarginaler sjunker. → strukturkris
Strukturkris
Under strukturkris kan inte den gamla strukturen av tekniska innovationer inte längre utvecklas, rationaliseringen kan inte längre utveckla de utvecklingsblock den vilar på;
lönsamheten sjunkt så lågt kräver nya utvecklingsblock för att fortsatt öka tillväxten. Pressar fram nytänkande
Strukturcykeln integrerar med kortare cykler → trendbrott → kris
Byggcykeln
15-25 år
Bostadsbyggande. Samspel ekonomisk omvandling och demografi
Regionalt välstånd attrakterar fler. Spridning till andra regioner → nedgång I cykeln
Effektivt bostadsbyggande är långsamt, skapar obalans efterfrågan/utbud
När byggandet tar fart → ytterligare ekonomisk stimulation → efterfrågan arbetskraft ökar →
Bostadsbyggandet klminerar, efterfrågan sjunker → Överskott, ekonomisk kris
Rymms två byggcyklar I en strukturcykel: den första utmärks av strukturcykeln initiala fokus på förnyelse, den andra utmärks av strukturcykelns rationalisering
“Kuznetcykler”, uppmärksammades framförallt innan WWI, uppträdde 3gg mellan 1850-1910. Pga industrialisering och urbanisering byggdes mycket och folkt flyttade runt
Störningar under världskrigen. Två “normala” kulminationer blev istället djupa svackor
Maskininvesteringscykler
7-11 år
“Juglarcykel”
Ansågs före WW1 att vara “den normala konjukturcykeln”.
Tiden det tar för investeringar I maskinteknik att bli effektiva.
När nya innovationer uppkommer I lågkonjunkturer drar de till sig investeringer som ökar den ekonomiska aktiviteten och drar upp ekonomin.
Maskininvesteringscykelns innehåll varierar beroende på vart I strukturcykeln det sker: om den bakomliggande trenden är investeringar kan investeringar I ny teknologi/ investeringar för att rationalisera
I det ideala konjunkturförloppet: I utgångsläget är aktiviteten låg men tillgången på produktionsfaktorer (speciellt arbetskraft) är god. Tidigare tillväxtsutrymme för investering → ökad investering → efterfrågan arbetskraft + kapital ökar, nya företag inte så effektiva ännu så gamla företag fortlever. Expansion → tillgång minskar, löner ökar, priser sjunker, konkurrensen ökar → investeringarna sjunker, efterfrågan sjunker, gamla företag dör → nytt utrymme för investeringar
Konjunkturen = morot + piska för tillväxten(?)
!!!Kamp mellan gammalt/nytt är omvandlingens kärna!!!!
Lagercykler
3-5 år
Numera I dagligt tal “konjunkturcykler”
“Kitchincykel”: Genom en förväntning på en ökad försäljning höjer man produktionen → förväntningar infrias → lager minskar → slår om till minskad försäljning → lagerökning → kapacitetsutnyttjande minskar → tillbaka på utgångspunkten
Svårt att förutse pga lagrad under andra cykler.
Stora strukturkriser har föregåtts av korta högkonjunkturer → felinvesteringar I gamla företag
“Nuet” består av förlopp med olika tidsdimensioner
Är strukturcykeln deterministik?
“Framtiden är redan intecknad, bara upprepar sig mekaniskt enligt historiska mönster”
Nej! Stort utrymme för variationer
Tolka inte cyklerna som teknologisk determinism, bestämda av innovationer I en given tidsföljd (det finns inget som säger att teknologi uppfinns varje 40år)
Spridningen av nya utvecklingsblock efter strukturkrisen för in innovationer I nya sammanhang → ny potential.
Kriser försvagar gamla intressen → nya vägar
Cykliska förlopp =/= enskilda aktörers handlande betydelselöst.
Cykler = rörelsemönster på ett aggregerat plan. Viktiga för orientation
Cykler skapar ej tillväxt, bara ett uttryck för tillväxtens kraft
Varför teknikskiften? produktivitetsparadoxen
“The great spurt”: ända sedan WWII har samvetligt tänkande varit linjärt
Nya resurser/kunskap kommer fortlöpande → kontinuerlig tilväxt
Men I statistiken har det tagit många decennier för “great spurt”-innovationer att spridas och för tillväxten att öka farten. Tillväxt: gradvisa förändringar
Tillväxt =/= strukturell förändring. Ibland när strukturen förändras går tillväxten ner (produktivitetsparadoxen)
Tillväxten växlar tempo, perioder:
- Förändringar I de strukturella förutsättningarna sker språngartat under vissa perioder
- Dessa språng ingår I cykliska förlopp som bilder mönster I utvecklingen
- Rörelsemönstren är uttryck för egenskaper hos samhällsekonomin som är centrala för att förstå kraftspelet och för att förklara långsiktig tillväxt
