Ekonomisk historia

Question 1

Den första industriella revolutionen

Answer 1

Dagens omvandling I ett lång historiskt perspektiv

Den första industriella revoltionen startar ungefär 1850 I många länder
Lite tidigare I England. Stadsbyggnad under 1800t, stor urbanisering, trångboddhet, barnarbete, ingen socialpolitik/omsorg
Tätt industrialiserade centra I Atlantekonomierna (nordvästra europa)
Snabb ökande befolkning → ökad efterfrågan

Marknader och kommersialisering av jordbruk → större produktion → överproduktion → säljer, skapar kapital.
Introducerar maskiner → frigör arbetskraft att jobba I fabriker
Kreditmarknaden uppfinns för att kunna göra investeringar
Institutionella förändringar: äganderätten, utbildningsväsen
Transportförbindelser: faktorrörlighet, faktorer från olika ställen. Inhemsk marknad mättad? Sälj utomlands

Politisk integration. Handelspolitik, staten understödjer produktionen, starka regeringar.
Sociala förändringar → revolutionära strömmningar

Question 2

Ekonomisk historia som “samhällsvetenskap”

Answer 2

D. Ricardo: förklarade lagar som bestämmer fördelningen av inkomster I 3 klasser (kapitalist, jordbruk, arbetare)

Marx: samhället drivs framåt av klassmotsättningar

J.S. Mill: utelitärist. Organisera samhället för bäst lycka för flest. Försvarade frihet

Ekonomiska förhållanden ↔ kulturella, sociala, politiska förhållanden
Inget uppstår I ett vakuum. Det vi har nu är en reaktion/konsekvens av tidigare

Question 3

Industrialiseringen tar fart i Sverige

Answer 3

Industrialiseringen tog fart I sverige slut 1800~början 1900

Traditionella näringar, järnvägsbyggande, “snilleindustrier”

Expansion av hemmamarknad, utlänsk efterfrågan
Institutionella förändringar: kapital, företag, aktiebolag (sprider risk men samlar kapital)

Statens roll större I ekonomin- skyddar
Arbetarklassens framväxt

Question 4

Krig, kriser och omvandling 1914-1945

Answer 4

Två världskrig → ekonomisk kris. Handel, städer, fabriker, arbetare förstördes

Efterkrigskonjunkturen kännetecknades av livsmedelsbrist och enorma prisökningar

Strukturkris 1930: Marknadsekonomin fungerde dåligt och kunde inte leda vägen ur krisen som utlöstes av betalningssvårigheter efter begränsad spridning av teknik från 2:a industriella revolutionen.

Krisen följdes av en industriell rationaliseringsfas som utökade elektrifiering och bilism, masskonsumtion och massproduktion. Framväxande ägarkoncentration

Politik: keynesiansk ekonomisk politik, jordbruksregering, socialdemokratiska regleringar → den svenska modellen.

Ekpolitiskt mål hög stabil tillväxt, jämnare fördeling av inkomster + välfärd.

“Det lyckosamma Sverige”: välfärdssatsningar, förbättrade villkor för arbetare, början till svenska modellen

Question 5

Industrisamhällets höjdpunkt 1945-1970

Answer 5

Snabb, internationell tillväxt. Sverige exportberoende
Teknikintensiv & specialiserad produktion. Eg högvärdig järnmalm

Jordbruket rationaliseras → storjordbruk → centrumbildning → regionatial migration
Bilar, snabbköp, bostadsbyggande etc behöver trä , stål
Kontracyklisk ekonomipolitik. Full sysselsättning ett mål

Question 6

Globalisering och kunskapsekonomi 1970-2000

Answer 6

1970-tal strukturkris: Föranleddes av många nya (internationella) konkurrenter på industrimarknaden → sjunkande priser. Vid första anblicken en oljekris.

Tunga branscher som kolbrytning, stålindustri, varvsindustri fick stora problem. Följdes av den tredje industriella revolutioner. Ekonomipolitiskt skifte mot dynamiska förhållanden (?)

Svensk “överbryggningspolitik”: kontracykliskt devalverade kronan för att uppmuntra export.

1980t överhettning och den “tredje vägens” politik
Avreglerad finansmarknad → kreditexpansion
Efterfrågan växte snabbare än produktionen, hög inflation

1990: Finans / Omvandlingskris ledde till att gamla företag slogs ut– inledde en rationaliseringsfas inom elektroniken –hemelektroniska revolutionen –
minskande investeringar men ökad produktion – utbygnad av IT infrastruktur - internet –

Globaliseringen och kunskapekonomins genombrott
Fordism → flexibel produktion
Industri → tjänstesamhälle

Den svenska modellens kris
Svenska modellens svagheter framstod när tillväxttakten avtog och omvandlingsbehov tilltog. Lönepolitiken försvagade incitament till utbildning

Question 7

Strukturkriser 1840 och 1890

Answer 7

1840: Slutet på investeringsvåg av järnvägar. Följdes av starka politiska strömmningar med en allt mer engagerad stat I moderniseringen

Politik: mer demokratiskt, lagar som tog bort hinder I parlamentriksdag

1890: Ökad konkurrens/sjunkande priser, nya tekniker: krisen följde genombrottet för elmotorn och förbränningsmotorn, vilket förändrade lokaliseringen och organiseringen av industrin.

Skapade helt nya utvecklingsblock, en industriell revolution och en ny strukturcykel

Question 8

2010

Answer 8

2010: mikroelek. genombrott → större flexibilitet → slutet för konjunkturer och kriser (?)
Tempoökning = kortare cykler? Inte nödvändigtvis.

Problem Kina? Kombo billig arbetskraft + hög efterfrågan = många ineffektiva företag med gamla metoder leva kvar

2010-talets kris: bör inträffa en strukturell kris under 2010-talet → nya omvandlingstryck runt IT
Demografiförändring (ökat tryck pga färre arbetande)
Gamla i-länder en rationaliseringsfas, nya i-länder omvandlingsfas

Question 9

De tre revolutionerna

Answer 9

3: e industriella revolutionen mikroelektroniken I fokus för förändringar I teknik och organisation
1: a revolutionen: ångmaskingen, 2:a revolutionen: elmotorn/förbränningsmotorn

Slutet av 1700t, slutet av 1800t, slutet av 1900t. En tillfällighet att det skedde I slutet av ett sekel, men det är en säker sak att det tog lång tid mellan dem

Mikroelektroniken uppfinns under 70-talet, inledde en kedja av innovationer t.ex persondatorer, mobiltelefoner → ny flexibilitet, IT I centrum
Tjänstesektorn har ökat: både tjänster och industri har förändrats

Industriella revolutionens centrala innovationer påverkar produktioner, kommunikationen, infrastrukturen och boendet

General Purpose Technologies (GPT)

Tar tid att utveckla nya möjligheter, forma samspel med produktion, infrastruktur, samhälle I enlighet med nya möjligheter.

Question 10

Centrala aspekter av tillväxtkraften I industriell kapitalism

Answer 10

Krävs förmåga till omvandling, utrymme åt innovationerna. 1) Förnyelse

Krävs förmåga att skapa stabila förhållanden där de kan växa
2) Effektivitetssökning

Question 11

Från basinnovation till infrastruktur

Answer 11

Ca 100 års mellanrum av industriell kapitalism; cykliska svängningar
~50 år ny teknik inom produktionen, därefter järnvägar → stål → ångfartyg → telegraf

Elkraften kräver stora installationer. På 50-talet genombrott
Långdistansöverföringstekniken → elpriset föll, utveckling av elmotorn för stort och smått

Tekniska och ekonomiska förutsättningar. Mogna och institutionella/samhälleliga förutsättningar skapas

1: a skedet: omvälvning I produktionen
2: a skedet: infrastrukturellt utbyggande= förändringar mera genomgripande på samhälleligt plan

Produktivitetsparadoxen: ny teknik =/= omedelbar ökad produktivitet

Kvalitativ förändring teknologi → kvantitativ tillväx kapital samhälle

Industriell revolution → infrastrukturell uppbyggnad
**Växling omvandling/rationalisering, förnyelse/effektivitetssökande = grundrytm I industriella kapitalismen!!!

Question 12

Vad är industriell kapitalism och modern tillväxt

Answer 12

Industriell kapitalism = dynamiskt system skapat av forsatt tillväxt av västvärldens ekonomi

Modern tillväxt: ihållande ökning av resurserna/capita på en nivå som ger påtagliga annorlunda villkor inom loppet av en generation

Växling omvandling/rationalisering, förnyelse/effektivitetssökande = grundrytm I industriella kapitalismen

Question 13

Vad är en cykel

Answer 13

Återkommande mönster I ekonomisk utveckling. Växlande upp-nedgångar

Referenscykeln: Den ekonomiska vägen mellan två punkter. S-formad

Tillväxt behov av både förändring + stabilisering

Cyklernas grundläggande faktor: det tar tid att åstakomma förändring och investeringar krävs

Question 14

Schöns cykler: sekelcykel

Answer 14

En sekellång cykel: industriell revolution → infrastrukturell uppbyggnad

Dock hitills bara två observerade tillfällen så litet underlag
Den längsta cykeln som rymmer en hel industriell revolution

Makronivå: innehåller två övergripande strukturcykler:
en BORT FRÅN GAMLA ORDNINGEN ordningen med nya inovationer och en där dessa NYA INNOVATIONER BEFÄSTER SIG

Question 15

Strukturcykel

Answer 15

40-50 år
C. Freeman: teori om långa vågor utifrån teknoekonomiskt paradigm

I svensk ekonomi har vi god tillgång på empiriskt material eftersom vi är ett litet land med en öppen ekonomi.
Trender/rörelseriktning inom olika delar av samhället bildar ett gemensamt cykliskt sammanhang

Fördelning av vinster/löner, kapital/arbete en viktig ingridiens

Olönsamma företag slås ut, plats för nya företag

Strukturcykelns faser: omvandling, rationalisering, kris
omvandling → rationalisering → kris → omvandling → rationalisering → kris..

Question 16

Strukturcykelns omvandlingsfas

Answer 16

25-30 år

långsiktiga investeringar ökar snabbare än produktionen
flaskhalsar

stor investeringskvot men låg produktivitet då investeringarna sker i framtida produktion, nya tekniken har höga priser pga stor efterfrågan/lågt utbud → lockar investeringar.

Komplementariter uppstår mellan nya tekniker; socialt sett ökad ojämlikhet då ett flertal kontrollerar den nya tekniken och endast ett fåtal kan jobba med den vilket leder till stora löner

Innovationsspridning → minskad teknisk spännvid (nytt ↔ gammalt) → företagsspecifik kunskap, humankapital ökar

Question 17

Omvandlingskris

Answer 17

omvandlingsfasen → omvandlingskris → rationaliseringfasen där man måste börja rationalisera användandet av tekniken för att öka lönsamheten

Startar av att en maskininvesteringscykel har ökat konkurrensen markant och minskat lönsamheten, vilket dödar gamla/ineffektiva företag, allokerar resurser/arbetskraft/investeringar mot nya innovativa företag som klarat krisen: bereder väg för rationaliseringen

Question 18

Strukturcykelns rationaliseringsfas

Answer 18

en period då ekonomi och samhälle får tillfälle att sämlta språngartade framsteg

spridning, produktionen och inkomsterna ökar snabbare än investeringarna

teknikskiften och investeringar I nya riktningar
näringslivet och samhället börjar anamma nya tekniker. GTP.
En period av investeringar I konsolidering och geografisk spridning. Koncentration på öka teknikens användbarhet/spridning för fortsatt ökad lönsamhet.

Teknikens pris sjunker när utbudet börjar matcha efterfrågan. Konkurrensen ökar när tekniken etableras/standardiseras och kan tillverkas av fler. Ökar trycket på företag att finns nya tillväxtområden. Konsumenterna gynnas av lägre priser men företagens vinstmarginaler sjunker. → strukturkris

Question 19

Strukturkris

Answer 19

Under strukturkris kan inte den gamla strukturen av tekniska innovationer inte längre utvecklas, rationaliseringen kan inte längre utveckla de utvecklingsblock den vilar på;
lönsamheten sjunkt så lågt kräver nya utvecklingsblock för att fortsatt öka tillväxten. Pressar fram nytänkande

Strukturcykeln integrerar med kortare cykler → trendbrott → kris

Question 20

Byggcykeln

Answer 20

15-25 år
Bostadsbyggande. Samspel ekonomisk omvandling och demografi

Regionalt välstånd attrakterar fler. Spridning till andra regioner → nedgång I cykeln
Effektivt bostadsbyggande är långsamt, skapar obalans efterfrågan/utbud
När byggandet tar fart → ytterligare ekonomisk stimulation → efterfrågan arbetskraft ökar →
Bostadsbyggandet klminerar, efterfrågan sjunker → Överskott, ekonomisk kris

Rymms två byggcyklar I en strukturcykel: den första utmärks av strukturcykeln initiala fokus på förnyelse, den andra utmärks av strukturcykelns rationalisering

“Kuznetcykler”, uppmärksammades framförallt innan WWI, uppträdde 3gg mellan 1850-1910. Pga industrialisering och urbanisering byggdes mycket och folkt flyttade runt

Störningar under världskrigen. Två “normala” kulminationer blev istället djupa svackor

Question 21

Maskininvesteringscykler

Answer 21

7-11 år
“Juglarcykel”
Ansågs före WW1 att vara “den normala konjukturcykeln”.
Tiden det tar för investeringar I maskinteknik att bli effektiva.

När nya innovationer uppkommer I lågkonjunkturer drar de till sig investeringer som ökar den ekonomiska aktiviteten och drar upp ekonomin.

Maskininvesteringscykelns innehåll varierar beroende på vart I strukturcykeln det sker: om den bakomliggande trenden är investeringar kan investeringar I ny teknologi/ investeringar för att rationalisera

I det ideala konjunkturförloppet: I utgångsläget är aktiviteten låg men tillgången på produktionsfaktorer (speciellt arbetskraft) är god. Tidigare tillväxtsutrymme för investering → ökad investering → efterfrågan arbetskraft + kapital ökar, nya företag inte så effektiva ännu så gamla företag fortlever. Expansion → tillgång minskar, löner ökar, priser sjunker, konkurrensen ökar → investeringarna sjunker, efterfrågan sjunker, gamla företag dör → nytt utrymme för investeringar

Konjunkturen = morot + piska för tillväxten(?)
!!!Kamp mellan gammalt/nytt är omvandlingens kärna!!!!

Question 22

Lagercykler

Answer 22

3-5 år
Numera I dagligt tal “konjunkturcykler”
“Kitchincykel”: Genom en förväntning på en ökad försäljning höjer man produktionen → förväntningar infrias → lager minskar → slår om till minskad försäljning → lagerökning → kapacitetsutnyttjande minskar → tillbaka på utgångspunkten

Svårt att förutse pga lagrad under andra cykler.
Stora strukturkriser har föregåtts av korta högkonjunkturer → felinvesteringar I gamla företag
“Nuet” består av förlopp med olika tidsdimensioner

Question 23

Är strukturcykeln deterministik?

Answer 23

“Framtiden är redan intecknad, bara upprepar sig mekaniskt enligt historiska mönster”

Nej! Stort utrymme för variationer
Tolka inte cyklerna som teknologisk determinism, bestämda av innovationer I en given tidsföljd (det finns inget som säger att teknologi uppfinns varje 40år)

Spridningen av nya utvecklingsblock efter strukturkrisen för in innovationer I nya sammanhang → ny potential.
Kriser försvagar gamla intressen → nya vägar

Cykliska förlopp =/= enskilda aktörers handlande betydelselöst.
Cykler = rörelsemönster på ett aggregerat plan. Viktiga för orientation
Cykler skapar ej tillväxt, bara ett uttryck för tillväxtens kraft

Question 24

Varför teknikskiften? produktivitetsparadoxen

Answer 24

“The great spurt”: ända sedan WWII har samvetligt tänkande varit linjärt
Nya resurser/kunskap kommer fortlöpande → kontinuerlig tilväxt

Men I statistiken har det tagit många decennier för “great spurt”-innovationer att spridas och för tillväxten att öka farten. Tillväxt: gradvisa förändringar
Tillväxt =/= strukturell förändring. Ibland när strukturen förändras går tillväxten ner (produktivitetsparadoxen)

Tillväxten växlar tempo, perioder:

1. Förändringar I de strukturella förutsättningarna sker språngartat under vissa perioder
2. Dessa språng ingår I cykliska förlopp som bilder mönster I utvecklingen
3. Rörelsemönstren är uttryck för egenskaper hos samhällsekonomin som är centrala för att förstå kraftspelet och för att förklara långsiktig tillväxt

Question 25

Vad är en makroinvention + GPT

Answer 25

Makroinvention: något genuint nytt som väsentligt vidgar och öppnar nya vägar
De 3 industriella revolutionerna utmärks av flera makroinventioner inom kort tid
Skapat ett kraftfullt underlag för tillväxt en lång tid framöver
Mikroinventioner utvecklar/anpassar makroinventioner → full potential

General Purpose Technologies: utnyttjas på många områden av samhället

Question 26

Tröghet

Answer 26

Förändring tar tid; trögheter på olika plan
Tar tid att bryta vanor, genomföra förändringar.

Spårbunden ekonomi: svårt att byta helt från olja till el. Ger trygghet också.
Tröghet olika stor I olika tider, samhällen.

De rörligaste faktorerna är våra förväntningar och finansiella instrument
De trögaste faktorerna är materiella faktorer, infrastruktur och demografi. Institutioner och regler

Samhälleliga instutioner bör vara tröga, binda motstånd, för stabilitet och förutsägbarhet
Tillväxt klarar inte av 자꾸자꾸 바뀌는 förutsättningar.

Ostabila förutsättningar -/-> långsiktiga investeringar
→ Investeringar förstärker efterfrågan → utbud/effektivitet ökar → trögare förändringar infriar förväntningar bakom satsningen →

Question 27

Komplementaritet

Answer 27

Komplementära föreningar (motsats: substituerbarhet där ena faktorn kan ersätta den andra)

Kaffe/te substitut, ägg/bacon komplement.

Delarna I en enhet kan påverka varandra I positiv riktning. Värdet ingående faktorer → ökar när förenas.

Komplementaritet kan göra världen/ekonomin oförutsägbar, obalanser + flaskhalsar

Question 28

Vad är ett utvecklingsblock, dess 2 faser

Answer 28

Cykler drivs av utvecklingsblock: kombintioner av innovationer som utgör grunder för teknikskiften.
Olika verksamheter är beroende av varandras specialiserade funktion och egenskaper

Förskjuta omvandlingstrycket genom att bilda nya utvecklingsblock (block av teknik som kompletterar varandra) av både mikro- och makrodimensioner

Nya utvecklingsblock skapar nya komplementära samband som skapat behov av kapacitetsökning på andra komplementera områden → omvandlingstryck

Utvecklingsblocks 2 faser:
UPPKOMSTFASEN: spridning → ökad produktion → ökad konkurrens → priser sjunker → materiell välfärd ökar
MOGNADSFASEN: när komplementering uppstår. Tekniken kommer alla till nytta.

Question 29

Vad är omvandlingstryck

Answer 29

Ekonomin befinner sig I ett läge av positivt eller negativt omvandlingstryck

Omvandligstryck = incitament till förändring. Tex höga priser
Investeringar = reaktion på incitament för att förbättra produktionsförhållanden

Finns inget incitament för investering händer heller ingen utveckling. Ingen industriell revolution I Rom eftersom slavar var ändå gratis. Varför investera I motorer eller något annat

Question 30

Konjunkturer +strukturer, prisutveckling

Answer 30

Sedan ~mitten av 1800t har svensk ekonomi upplevt ~40 konjunkturer
Spridningen av teknik kan bromsas av bristande kapacitet
Komplementaritet dubbel effekt: förstärka struktur och öka stabilitet/motstånd // bidra till oväntade språngartade förändringar

Komma ut ur kriser genom innovationer som skapar tillväxt + expandera utvecklingsblock.
Samtliga kriser har föregåtts av nya konkurrenter → ökat omvandlingstryck

Cyklerna = ett möte det oväntade/det systematiska.

Långa vågor I prisutvecklingen:
Växlingar perioder inflation/deflation
Vid strukturomvandling ökar kredit snabbare än sparande → inflation
I rationalisering ökar sparande och konkurrens växer → deflation
Inte cyklerna → dessa faktorer och mekanismer; faktorer → cyklerna

Question 31

Vad är en investeringskvot

Answer 31

Investeringar är en central mätare för aktiviteten I ekonomin. Industrins investeringskvot är en god mätare av cykliska växlingar.

“Hur stor andel av samlade inkomster som industrin under ett år satsar I investeringar”
Investeringar som andel av industrins förädlingsvärde. / Löner som andel av förädlingsvärdet. Uttryck för förväntningar

Förädlingsvärde: Trä 4kr + läder 5kr= 9kr men du säljer träskor för 20kr. Förädlingsvärde 11kr

FÖRSTA fasen: kvoten stiger snabbare än produktionen.
ANDRA fasen: kvoten faller. Produktionen utvecklas mer positivt än investeringarna.

Question 32

Skillnad omvandlingskris/strukturkris

Answer 32

vid strukturkris så kan inte längre tekniken rationaliseras mer, måste ersättas med ett nytt block. MAKROinventioner

vid omvandlingskris så inriktar man sig på att retionalisera tekniken och mogna utvecklingsblocket. MIKROinventioner

Question 33

Kritik mot Schöns cykelteori

Answer 33

Bristande empiriskt underlag för längre cykler
Mätproblem. Statistik tog på olika sätt

Skillnader förminskas/ignoreras för att passa in. Anomalier tex krig nedvärderas

Likartade mönster behöver inte ha samma orsaker

Risk för determinism. Man ser vad man letar efter

Question 34

Innovationsförloppet & kreativ destruktion

Answer 34

Kreativ destruktion (innovativ förmåga att skapa nytt genom att förstöra gamla strukturer)
koncentrerad till omvandlingsfasen.
Teknologisk determinism på 40-50 år X.

Det är inte “uppfinnarverksamheten” utan spridningsförloppen som är rytmiska

Tekniken har länge funnits men har varit för outvecklad och dyr I drift. Nya komplementära samband och nya möjligheter har upptäckts efterhand
.
Teknologiskt “spill-over”: användning I andra produkter

Question 35

Rationaliseringens mekanismer

Answer 35

Kompetensökning
Kunskapsutveckling/utbildning, långsiktigt. Ny generation som från början fått sina perspektiv formade av ny omvandling/möjligheter

Standardisering/enklare rutiner
Tilltagande rationaliseringseffekter kan leda till arbetslöshet pga effektivare
Internationella strukturkriser = industriell strukturkris + internationell skuldkris

Question 36

Arbetsorganisation och industriella revolutioner

Answer 36

1:a industriella revolutionen: mekaniserade fabriken

2:a: rationaliserad arbetsorganisation, “Fordism”
Hierarkisk planering. Tempoarbete vid bandet ↔ tankearbete I planering

3:e: mikroelektroniken → långtgående automatisering, samordning produktionsprocesser och flexibel kommunikation
Organiserade arbetslag med gemensamt ansvar. “toyotism”

Question 37

Omvandling framöver

Answer 37

3 stora drivkrafter för tillväxt: Teknisk förändring, marknadsintegration, institutionella förändringar

Förhållande påverkan miljö/klimat
Mikroelektroniken → nanoteknologi. AI, bioteknik
Teknisk utveckling nödvändig inom områden som anstränger jordens resurser

Cykler kortare? Nej: de långa cyklerna bärs upp av olika spridningsförlopp vars tidsperspektiv inte bestäms av hur snappt den tekniska kapaciteten utvecklas utan av teknikens, ekonomins och samhällets samspel

Även om kriser verkar negativa är det ett nödvändigt ont, utgör kraften som leder till ny omvandling och expansion.

Question 38

Den svenska modellens särdrag

Answer 38

Partsmodellen + en stark välfärdsstat
Stor offentlig sektor, social service
Expansivt skattesystem för finansiering
Ett fungerande mellanting kommunism/kapitalism?

Rötter I den andra industriella revolutionen, gyllende år under 50/60t.
Under 1960-talet ökade vällståndet mer än någonsin, och fördelades jämt: var industrisamhällets höjdpunkt . 40% av arbetskraften industriarbetare

Från “folkhemmet” → det “starka samhället”. Hög tilltro till modellen

Question 39

Svenska modellens bakgrund

Answer 39

Skiftet 18/1900
Arbetsvillkor stenhårda, protester/strejker, ingen säkerhet, fackförbund olagliga
Efter 1:a världskriget deflationskris, hungersnöd

Question 40

Tillväxten/välfärdsprogrammets två ben

Answer 40

Generella sociala välfärdssystem
Finansiering: skatter, egenavgifter

Stabiliseringspolitik, konjunkturpolitik
Finanspolitik: staten minskar/ökar utgifter
Penningpolitik: riksbanken höjer/sänker räntan
Valutapolitik: reglerar kronvärdet för att stimulera svensk export (kortsiktig lösning)

Question 41

Partsmodellen

Answer 41

Betonar fria avtalet och den fria förhandlingsrätten mellan parterna arbetstagare och arbetsgivare
centrala löneförhandlingar, solidarisk lönpolitik (lika lön lika arbete, minska klassklyftor), låg konfliktbenägenhet

LO, SAF: det första kollektivavtalet 1905 timlöner och allmäna villkor
1930 Saltsjöbadsavtalet. Staten borde hålla sig borta från arbetsmarknaden och låta förhållandena skötas av parterna själva.

Etablerade regler konflikt/strejker → arbetsfred → efterkrigstidens snabba ekonomiska/sociala utveckling

Question 42

Vad är korporativism

Answer 42

Korporativistisk: maktstruktur där olika intresseorganisationer samarbetar med staten

Arbetsmarknadens parter I kommittéer och styrelser. Onekligen goda förutsättningar för utföra ett starkt inflytande på politiska intresseområden

Question 43

Den svenska välfärdsstaten

Answer 43

Det faktum att man kan tala om “den svenska modellen” antyder att den varit framgångsrik

Industriell utveckling → generöst välfärdssystem.
Historisk betoning på inkomsttrygghet: inkomster, inte individer, försäkras främst

Kontraktualistiska tendenser där systemet förväntas “leverera” sysselsättning, välfärd och grundläggande trygghet till (den arbetande) individen
Försök upprätthålla kontraktet även under 90tkrisen dyra utgifter

Reformer 1932-1962: 40t arbetsvecka, 9 år obligatorisk grundskola, föräldraledighet
Efter 1945 ekonomisk-politiska regimer utgående från keynesianism. Större möjligheter att bedriva ekonomisk politik såsom full sysselsättning

Sverige har fortfarande en av världens högsta organiseringsgrader och de väsentliga delarna av den svenska modellen, såsom kollektivavtalet, kvarstår.

Question 44

ICT-paradigmet

Answer 44

Den 3:e industriella revolutionen: Växande informationssektor, tjänstesektor
Nytt paradigm som förutsätter korta serier, flexibilitet och kundanpassning. ICT-paradigmet

Nätverksekonomi, platt företagsstruktur, ökat individuellt ansvar, humankapital, internationell arbetsdelning. TCN

Info sprids snabbt, geografiska avstånd spelar mindre roll. Samarbete gör att man kan koncentrera sig mer på sin kärnverksamhet och lita på underleverantörer för annat
Större medvetenhet om mänskliga rättigheter och social jämställdhet

Question 45

Problem svenska modellen och ICT

Answer 45

När näringslivet blir mer diversifierat → svårare med centrala lösningar, skillnader mellan branscher upphov till olika arbetsvillkor och löner

decentralisering av lönebildning, försvagning av kollektivavtal

diversierad industri, tjänstesamhället
Iom individualisering nöjer sig inte individen med representation via ombud. Kräsnare kunder.

Tjänstesektorns individuella egenskaper “flexibilitet”, “vara trevlig”.

Question 46

Svenska modellens sammanbrott

Answer 46

Under 70-talet så radikaliserades facken – man ville ha mer lagstiftning och blanda in staten. Bröt den “gyllene” regeln. SAF lämnade korporativismen

Ökad europeisering tvingar parterna att rätta sig efter en lönepolitik mer lik andra länder

Sverige växlade under 90-talet från en inflationsekonomi med full sysselsättning till en deflationsekonomi med ett krisartat arbetslöshetsproblem

Question 47

Svenska modellen och arbetslöshetsproblemet

Answer 47

Generellt samband arbetslöshet och strukturella förändringar. “Felmatching”, tappa sugen efter lång period av arbetssökande. Känslor av otillräcklighet, vara förbrukad

Låg förvärvsfrekvens; åldrande befolkning, studera vidare. Förminskat arbetsutbud kompenseras med högre produktivitet.

Låg rörlighet på arbetsmarkaden pga hög tillit till generöst välfärdssystem; det löser sig ändå. Bidragsberoende. Sänk reservationslönen för inträde på arbetsmarknaden!
förmågan att skapa välfärd hänger på att skapa tillväxt och nya jobb

Strukturomvandling alltid varit en del av den svenska modellen
Den traditionella bilden av heltidsarbete, fast anställning bara gällt under en kort period av industriarbetes historia
Tydlig förskjutning mot “lösa förbindelser” och alternativa anställningsformer

Arbetsmarknadspolitik utformad för friktionsarbetslöshet, inte den faktiska arbetslöshetsnivå som förekommer för atypiska arbetsgrupper

Question 48

Globalisering, EU, och svenska modellen

Answer 48

Globalisering, inträde I EU försvårar en specifik “svensk modell”.
Ökad betoning av individens rättigheter (lagberättigad minimilön).

Global konkurrens → industriell prispressning. Vi bör konkurrera med hög utbildningsnivå, hög kompetens och innovationsgrad hellre än låga priser

Lilla ekonomin → dotterbolagsekonomi om till TNC om centrala delar av verksamheten flyttas utomlands

Minskad politisk styrbarhet av nationella ekonomier även fast EU:s direktiv är mjuka