Fek a 1 Flashcards
Tre förutsättningar för skapandet av en organisation (1-3)
1) har ett (formaliserat) syfte
2) består av aktörer som underkastar sig organisationens struktur. de har en fast funktion och roll, är UTBYTBARA
3) har sina interaktioner utformade på speciella sätt. i större organisationer finns tydlig fördelning av ansvar. är avgränsade inuti/utanför
när blir organisering till organisation (4-5)
4) när det finns en avsikt att verksamheten ska vara kontinuerlig, långsiktig. varaktighet genom dokumentation, planering, rutiner (formella rutiner =/= hur saker faktiskt görs)
> när syftet formaliseras. mål/hierarkier,
5) egen identitet m namn, stadgar osv. innebär 개인 가치 ner kugghjul upp
varför bilda organisation?
1) Öka effektiviteten. Synergieffekten och samarbete.
2) Att bilda org. -> verksamheten mer förutsägbar och självgående. = DET EKONOMISKA ARGUMENTET. Transaktionskostnaderna (tid/energi) sjunker.
3) Produktionstekniska argumentet= organisation binder deltagarna hårdare samman. behov av kontroll, förutsägbarhet
4) Det juridiska argumentet= organisationsstrukturer ger tydlig ansvars- och riskfördelning som juridiken kräver
Varför arbetsdelning
Ökar effektiviteten. Lättare att vara duktig på en sak, reducerar spilltid.
En utökad arbetsdelning i allmänhet måste innehålla en viss grad av specialisering för att uppnå ökad eff.! annars springer bara i vägen för varandra.
Specialisering
specialisering generalisering
최spec: mkt monotont, bättre för robotar “okvalificerade spec. arbeten”. i längden ohälsosamma
- Stor spec-> revirtänkande. Matte viktigaste ämnet!
- Kvalificerade specialister större inflytande 찾기 힘드니깐.
- Generalister behövs för att specialister ska kunna jobba effektivt
Kvalifikationsgrad —> ökad autonomi
Mänsklig förmåga spelar roll. När man arbetsdelar behöver man analysera verksamhetens karaktär. Hur stor? hur kvalificerad? hur många olika uppgifter?
Samordningens former
I det bredaste kan man dela upp marknadsekonomi (priset samordnar) planekonomi (planer samordnar)
Omedelbar samordning:
- Direkt ledarskap (hierarkier)
- Gemensam samord. (lös org, dem.)
- Kollegialt beslutsfattande 약: 느림, 비효율. 장: flera huvuden tänker bättre när stort beslut.
Samordning i förväg:
- Reglering (intern: rutin, instruktioner. extern: sverige, eu, seder, lagar, konventioner)
- Inlärning (inifrån! förkunskaper, yrkesautonomi och självgående)
- Mål (avtal är mätbara mål, taxichaffisen kör passageraren dit den ska). med högre säkerhet kan sätta mål. främst i förhållande till andra organisationer!
Användning av olika samordningsformer
Används ofta parallellt.
* I förväg 합 aktua ingripanden. inlärda förkunskaper stabil samord.grund 합 gemensam samordning
Fastare organisering -> möjliggör fler samord.former
All samordning innebär resursförbrukning men i förväg = mindre krävande ( skriva instruktioner 1 gång vs hela tiden)
I förväg går inte att använda när: - svårt reglera arbetet i förväg - svårt veta vilka förkunskaper som krävs (hur ser bygget ut, vilka hantverkare måste vi ringa?) - svårt sätta upp mål ==> OSÄKERHET
När ryms inte en verksamhet inom en enhet?
SPAN OF CONTROL
- kan vara högre om iförvägsam. är högt
- lägre om mycket omedelbar sam.
Verksamheten ryms inte inom en enhet när den inte längre effektivt kan samordnas inom denna.
Olika typer av teknologi
Seriekopplad/sequential:
Moment 1-> mom 2-> mom 3. Husbygge, löpande band.
Långtgående specialsiering, begränsad kontaktyta
Intensiv/parallel: flera specialiteter samtidigt. Akuten
Olika enheter/moment starkt beroende av varandra.
Engångsuppgifter, projektarbeten där hög osäkerhet och ej standardiserat
Förmedlande: sammanföra individer, organisationer m vissa problem till andra som kan lösa problem.
Handel: sammanföra producenter och köpare i en samlad tjänst
Hur enheter avgränsas relaterar till hur omsesidigt beroende de arbetande är. Ica maxi mejeri ej beroende på chark
När delas arbetet upp mellan olika org?
- “Make or buy?”. Buy = Interorganisatorisk arbetsdelning.
Själv anställa städare eller hyra in?
Vertikal integration pga behov av kontroll- säkra flödet
Trend 집중 core competence. Vertikal desintegration, outsourcing.
Bara transporten säkras är behovet av kontroll uppfyllt och prod.tek argumentet mot outsourcing faller?
-> avtal, kontrakt, målsättning, inkämning
När är outsourcing lämpligt?
Inga absoluta svar, men
1) när det spar tid och överskottsresurser (ek.arg)
2) beroendena i produktionen inte kräver full kontroll (prod.tek arg)
3) ansvars- och riskfördelningen är klar & tydlig (jur. arg)
Linjeorganisation
Unity of command- Varje person har bara en chef!
약: ledningen overload, långt från golv till tak
Större organisation -> behov skapa strukturer och etablera ansvarsförhållanden.
Större organisationer inte så mycket samordning, mer ledning/styrning. Personer längre ner i hierarkin ägnar sig åt att samordna verksamheten (1Q leta personal till orvar?)
Organisationsstruktur = arbetsdelning + samordning mellan uppgifter
Styrning och ledning
- Förutsätter hierarki (= ansvarsfördelning av arbetet, makt att fatta beslut i stort till smått)
Ledning: - övergripande 용어. att försöka få org. och medlemmarna att göra som man vill.
- utförs m hjälp av styrning
- dagligt arbete m motivation och entusiasm
Styrning:
- ledarskap + styrinstrument!!
opersonlig på avstånd, ledarskap = direkt personligt
- mer formellt- mål, planer
Olika typer av beslut i en organisation
1) Strategiska:
organisatorisk överlevnad, övergripande inriktning. Långsiktigt. Tas av högsta ledningen
2) taktiska. marknadsföring, hur mycket tillverka- tas av mellanchefen
3) operativa beslut. vem ska ersätta sjukanmälda- tas på verksamhetsnivå.
Rationella beslutsfattarmodellen
En idealmodell.
문제 생김 - 해결 방법 정보 수집 - 결과 계산 - 선택
Antar att beslutsfattaren har fullständig info, möjlighet att beräkna alla kostnader, veta exakt vad han vill, och inga störningar.
Kritik: svårt att beräkna, inhämta info 100%. Att veta vad man vill är ett resultat av upplevelser och kulturnormer
Beslutsprocesser inte alltid 문제/해결!!
tex. när ny teknik lanseras skapas en efterfrågan (problem) som inte fanns där innan.
Den begränsade rationalitetsmodellen
En realtyp.
Skapa en bild utifrån tillgänglig info, titta på andra (imitationslogik!) situationer där liknande beslut fatttats
- att tänka igenom alla kons. tid&pengar?
Lobbying
Att påverka beslut genom att tillföra info som man vill att beslutsfattarna ska grunda sitt beslut på
- 언급 rat modell- svår att motsäga
- hänvisa till välkända framgångsrika 판례
Styrning?
Tevetittaren (organisationsledaren) ger en styrsignal med fjärrkontrollen (styrmedlet) och får tv:en (organisationen) att göra som hon vill (dvs prestera mer och effektivare)
Ej 1:1- bättre kalla det “styrförsök”?
när: komplext, stort eftersom svårt att direkt övervaka och kontrollera, och fler människor.
MÄNNISKOR = STYRGLAPPETS ANLEDNING
Den mänskliga faktorn (ej scientific management)
Hur man minimerar styrglappet ett evigt problem. Mer, bättre?
Styrmedel
Regelverk, budget, personaladministrativa system, koncernspråk, kultur, kontroll (__ett sätt för ledningen att löpande följa upp och utvärdera vilken effekt styrförsöken har__, granskning & rapporter, transparancy), kommunikation (möten och meddelanden), utbildning (standardisering av förkunskaper), rekrytering (effektiv styrning om den rekryterade delar utnämnarens ideologi)
Ekonomiadministration: budgeten begränsar vad man kan göra. ekonomiska rapporter andra org. grund för framtida styrning
> > Sammanfaller m iförväg. samordning eftersom organisationsstyrning handlar om att samordna hela verksamheten. Mer så än direkt ledarskap, där kontrollen är större
Styrning med olika organisationsstrukturer
problem-> omorganisering-> gammalt problem en ny lösning och tvärtom
Divisionalisering: flyttar makten ner i hierarkin och fatta beslut närmare produktionen, minska styrglappet— risk att de blir sig själv närmast (rivalitet)
De- eller centralisering ett evigt dilemma
Oavsett hur mycket man standardiserar polisarbetet eller de anställda kan man inte förutsäga framtiden. Styrningen handlar om att utrusta poliserna med en bred handslingsrepertoar som täcker in de flesta situationer.
Olika samhällssfärer
Tre samhällssfärer:
1) marknaden
samhällssfär där företagen verkar. abstrakt mötesplats. typisk organisation på marknaden = företaget. Priset en viktig roll! Frivillig relation mellan köpare och säljare, konkurrens.
2) offentliga sfären/staten
Myndighetsutövning, tjänster, transferering, statens landsting och kommuner.
Produkter = public goods, allmänna nyttigheter som betalas huvudsakligen genom allmänna skatter.
Geografisk tillhörighet, medborgare knuten till kommun (lätt att byta) och stat (svårt).
3) civilsamhället
Egenverksamhet i familj/hushåll/fritid. Geografisk gemenskap, gemensamma intressen.
Olika organisationstyper
Branschtillhörighet, grad av byråkrati, produktions- eller marknadsorientering.
Små / stora org. -> stort inflytande org. struktur
Tre stora institutionella organisationsformer:
1) Företaget:
sysslar med affärer, livsluft från affärer. huvudman = ägare med vinstlust. I mindre företag kan vd = ägare, men i större är (aktie)ägare sällan med i daglig verksamhet.
Tydlig gräns mot avnämnare (kunder) som befinner sig utanför org. Frivilliga och tillfälliga relationer.
Överordnat mål: ekonomisk avkastning
2) Förvaltningen/myndigheten:
Ömsesidig bindning av tvång offentlig sektor medborgare. Myndigheten kan inte välja sina avnämnare, måste hjälpa alla och motsvarande så måste den som vill tex. anmäla ett brott vända sig till polisen, finns inga konkurrenter (monopol). Finansieras genom anslag från staten.
Ekonomiska krav inte ett mål utan en restriktion
3) Föreningen/frivilligorganisationen:
Syfte tillgodose sina medlemmars önskemål och intressen. Ingen tydlig uppdelning huvudman/organisation, snarare = kollektivet av medlemmar.
Huvudmän och avnämnare sammanfaller (undantag välgörenhetsorganisationer tex röda korset hjälper andra)’
Medlemmarna är föreningens viktigaste resurs
Samhörighet mellan medlemmar och förenin, ofta varaktig relation
Frivilligt att gå med i och ur
Företagisering, förenisering, förvaltnisering
Företagisering: organisationer på väg mot företagstypen
Förenisering: på väg mot föreningstypen, t.ex. kundklubbar
Förvaltnisering: t.ex. förstatligande av försäkringskassorna
Hybrider = relativt stabila blandformer med tydliga drag av flera organisationer. Kooperativet, bostadsrättsföreningar
Låntagare = organisationer som ytligt lånar drag, t.ex. företag som startar kundklubbar och “vinst” i offentlig verksamhet
Övergångsformer = relativt instabila former, t.ex. forna sovjets övergångsekonomier från plan- till marknad. Kommersialisering av elitidrott.
Nätverk
Mer eller mindre lösliga konstellationer av aktörer med gemensamma intressen. En form av organisering utan formell organisation. saknar ofta centralmakt
Mindre varaktighet i tiden, skapas för en fråga och upplösas när frågan besvarats.
Marknaden omreglering snarare än avreglering? ny konkurrens -> efterfrågan på nya regler. “Nätverken” ersätter inte “byråkraterna” men olika huvudformer.
Den moderna organisationen
Ca 100-150 år gammal. Började bildas iom den allmänna samhällsutvecklingen, självhushållning -> marknadsekonomi och välfärdsstat. när folk successivt fick det bättre ställt -> fritid -> klubbar
Organisationstrender
- Fler organisationer? Ständig specialiseringsprocess i samhället -> org. för varje litet intresse. Ny teknik…
- Fler internationella org. som främjar miljö- och humanistiska värden (NGOs). Världssamfund och FN, fler människor känner sig berörda av andra länder pga resor och internet
- Mindre engagemang i org.? Ökat passivt betraktande. Tidsbrist, stress, konsumenter snarare än medborgare.
- Organisationernas tid? allt viktigare. Organisationsmänniskor, tendens till och förmåg att sluta oss samman för att lösa uppgifter
- Enklare att skapa nätverk m folk som delar intresse över internet, krångligt skapa formell org.
Kanske färre renodlade typer av org. idag, fler mellanting
Rationella beslutsmodellen
- föreställning att beslut fattas genom preferenser, förutspå framtiden, konsekvenser jämförs med ens pref.
för org: preferenser = bästa för org
Individer som beslutsfattare
I organisationer kan man besluta vad andra ska göra, som individ beslutar man åt sig själv. Beslut -> samordning
- att undvika beslut också en strategi att frånsäga sig ansvar
- reda ut situationen man befinner sig i = sensemaking
Vad är och vad är inte ett beslut
- Handla utan beslut (rutin, sätta sig i föreläsningssalen. Självklara handlingar genom uppfostran och utbildning)
- Besluta utan att handla (Nyårslöften)
- Beslut som försök (Ett försök att handla)
Bedöma, förhandla, kompromissa
Hyckleri
Handling och beslut negativ korrelation. Besluta A göra B.
- t.ex. företag som smutsar ner var först med att skaffa miljöplaner, förutsättning för att de kunde fortsätta
- förutsättning att få behålla kärnkraft om man beslutar att avskaffa den om 25 år
*Hyckleri fungerar devis enbart bara för att vanlig rationell beslutsteori lärs ut. Teori formar
