Tema 6 Flashcards
Avkolonisering och välfärd i en ojämlik värld
Hur såg över lag de sociala rörelserna i kolonierna?
Inom kolonierna hade det nu skapats en växande medelklass, nationalism och motstånd mot kolonierna.
Massor av indier deltog i första världskriget på britternas sidor.
”Det europeiska inbördeskriget”
De koloniserade länderna tog till sig mycket socialistiska tankar.
Trettiotalskrisen - Här under lågkonjunturen blev det uppenbart vad arbetsdelningen betydde för kolonierna. De insåg att de var underställda och inte hade något inflytande på konjunkturerna.
Man började få högutbildade inhemska eliten. Gandhi osv.
Hur såg europa på kolonierna?
Europeerna började allt mer ifrågasatta kolonierna. Det kostade pengar att ha dem, något man hade dåligt med efter krigen. Arbetarrörelsen demonstrerade, pengar och avkastningen gick till stora företag inte välfärds byggande.
För GB och FR var kommunismen ett incitament att ge kolonierna bra förutsättningar för att förebygga en socialisering och övergå till kommunism här.
När blir indien självständigt?
1947
Vad var grogrunden för indisens självständighet?
I Indien - mycket folk lite soldater. Man var beroende av att ha välutbildade inhemska personer som kunde stödja och hjälpa kolonialherrarna.Dessa blev dock också efter ett tag de mer nationalistiska.
Lokala självständighetsrörelser -
Ghandi lyckades få stora grupper att sluta upp i våldsamma demonstrationsmetoder.
1947 blev indien självständigt . Deras självständighet drog med sig GB¨s andra kolonier. Därefter drog det vidare till afrika.
Vad menas med neokapitalism.
De ekonomiska banden kom efter koloniernas självständigheter ändå att bestå.
Detta är något man framförallt förknippar med de gamla kolonierna i Latinamerika.
Hur såg produktionen ut i kolonierna och vilka konsekvenser fick det?
Det fanns en ensidig produktionsapparat i de forna kolonialmakterna. Man exporterade en eller två varor. Man blev råvaroproducenter och fastnade i detta. Detta gav inga spridningseffekter.
Vad menas med spridningseffekter?
En bil gör viktiga spridningseffekter ett land. Det växer fram folk som levererar plåt, bygger maskiner, osv. Det skapar fler underleverantörer osv. Det byggs vägar osv osv.
Att exportera jordbruksprodukter ger inte spridningseffekter i ekonomin. Man har inga underleverantörer osv.
Hur ser självständigheten ut i Afrika?
Olika förhållanden vid självständighet i afrika.
I början på 1950 blev egypten, marocko och tunisien självständiga. Frankrike höll kvar Algeriet fram till 1962.
Gahna blev självständig 1957. Samt fler stater i västafrika(guldkusten) strax där efter.
Kolonierna lämnade efter sig nationsgränserna.
brittiska afrik - Kolonierna i väst blev självständiga föra den östra och södra (de östra och södra var mer befolkade av den vita befolkningen)
Frankrike var mindre villiga.
Hur såg utvecklingen i Europa och USA ut efter WW2?
Man pratar om kapitalismens gyllene tidsålder.
Efter andra världskriget byggdes ett välfärdssamhälle i de rika industriländerna.
Man hade en väldigt hög tillväxt-takt.
Människor i efterkrigstidens rika länder fick kortare arbetsdagar osv. Även förlorarna tyskland och japan fick det väldigt bra under efterkrigstiden.
Man pratade om brist på arbetskraft snarare än arbetslöshet.
Reallönerna ökar och arbetarklassen blir konsument stark.
Det införs barnbidrag, sjukförsäkringssystem, osv. Man byggde upp det sociala skyddsnätet steg för steg
Under år av stigande välfärd rådde också bris på arbetskraft. Detta gjorde att det blev en stor arbetskraft migration. Tyskland hade gästarbetarsystem.
SVerige rekryterar flest migrantarbetare. Migrantarbetarna hjälpte till att bygga bostäder osv andra grejer i välfärdssamhället.
Vad var Bretton Woodssystemet?
Bretton Woodssystemet var ett fastkurssystem där växlingskursen för länders valutor gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. 1945−1971 reglerade det växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden (IMF
En faktor till varför det blev så bra år…
1945
USA blev ankaret i Bretton Woods (alla utom sovjet verkade vara med här). Man ville skapa en valutastabilitet. Man knöt dollarn till guldet och sedan de andra valutorna till dollarn. Valutorna som var knutna behövde vara stabila och den internationella valutafonden och världsbanken (ger lån) fick i uppgift att hålla dem så.
Detta system skapade en kraftig stabilitet i det internationella valutasystemet fram till 60/70 talet.
Förutom, Bretton Woods, Marshallhjälpen, vad var en viktig faktor till Kapitalismens gyllene tidsålder?
Det var kanonlåga priser på olja.
Vad hände 1973?
en kartell strategi bestämde hur mycket olja som skulle pumpas och och till vilket pris den skulle säljas. Priset fortsatte att stiga.
Detta slog hårt på Europa och USA. Det blev hög arbetslöshet
Många branscher börjar få svårare att hävda sig i den internationella konkurrensen. FRamför allt sydostasien börjar komma. Textil och varvsindustri i t.ex sverige fr lägga ner när de inte kan konkurrera med t.ex japan.
Detta var strukturvetingad arbetslöshet inte konjunktur-betingad.
Avkastningarna på investeringarna började klinga av.
Oljekrisen gjorde att de stora industrierna som var i behov av billig energi fick högre kostnader. Speciellt drabbade blev de tunga industrierna, stål och varvsindustrin. Man tvingas nu ställa om från stora industrier till mer specificering och tjänsteproduktion.
Vad hände med USA’s ekonomi kring 70 talet?
USA började förlora den dominanta ekonomiska rollen. Den amerikanska industrin börjar tappa mark mot industrialiserade länder i asien, framförallt Japan.
Vietnamkriget tyngde den amerikanska ekonomin också, dollan strömmade utomland och inflationen tilltog i USA vilket pressade Bretton Wood,s trycket på guldreserverna var hårt. 1971 bröt bretton wood samman då dollarn inte längre var inlösligt mot guld.
Detta bidrog till ett nytt fenomen, låg arbetslöshet, inflation och….. sk stagflation.
Varje investerad krona gav alltså inte lika mycket tillbaka i förhållande. Konkurrensen ökade också jur bättre och billigare transporterna blev. Detta drev på rationaliseringen.
Vad händer i Europa och Asien och Latinamerika efter 70?
I Västeuropa och Asien försvagades drivkrafterna för tillväxten när man hade hunnit ikapp USA. Den stora förflyttningen från jordbruk och industri till tjänstesektorn hade skett. Man hade haft gynnsamma ”catch-up”effekter.
I latinamerika och östeuropa avtog tillväxt kraften utan att industrialiseringen och moderniseringen hunnit nå konkurrenskraft på världsmarknaden.
I Östra asien accelererar tillväxten, industrialisering och modernisering istället
Vad är den tredje industriella revolutionen?
Revolutionen inom informationsteknologin kallas för den tredje industriella revolutionen. Det började i början på 70 talet när intel tog fram de första microprocessorerna.
Persondatorer kom på 70 talet, mobiltelefoner på 80 talet och internet slog igenom på 90 talet. I och med detta sänktes de så kallade transaktionskostnaderna radikalt.
Hur kom företags strukturerna att börja utformas iom IR3?
Rationaliseringen tidigare hade inneburit att personer utan stor kunskap kunde utföra moment på löpande band och kunskapen var konsentrerat till ett fåtal ingenjörer och arbetsledare. Nu kunde man automatisera mer och ersätta arbetare i större skala. Efterfrågan på arbetskraften ändrade sig och högre krav på utbildning och kunskap kom. Fordismen ersattes av Toyotismen. Nu behövde samtliga anställda mer kunskap av samtliga led i produktionen. Det behövdes mer integration inom företaget.
Med mikroelektronik och robotar kunde många arbetare rationaliseras bort och arbetet kunde nu utföras av robotar.
Det blir också enklare att ställa om produktionsapparaten efter efterfrågan. Det avtar att producera i långa serier. Man ska inte ha stora lager utan man producerar fort efter hur efterfrågan ser ut. Kompetenskraven ökar nu på industriarbetarna.
Innovationer IR3
Innovationer ökade allt eftersom konkurrensen av varor gjorde det. Man behövde unika grejer och lika före för att vinna marknadsandelar.
Produkter blev mer komplexa.
Man behövde nu också nu ut och konkurera på en global marknad… Internet hjälpt till med det.
Hur såg den allmänna penningapolitiken ut efter oljekrisen?
Man förde en stram penningpolitik.
Medan 60 talet var vänsterns tid rådde nu en högertid. Thatcher i GB och Reagan i USA: Nyliberalism och konservatism. Man förde en stram finanspolitik för att få bukt på inflationen. Man höjer räntorna i USA: Detta var lyckade recept för att minska inflationen.
De höga räntorna leder dock till att fattiga länder fastnar i skuldfällan. Har man statsskulder och statsskulderna går upp blir dessa svårare att hantera, framför allt i latinamerika.
Vilka typer av produktioner hfår mer utrymme?
Det har skett in förskjutning från industriarbete till tjänsteproduktion. Värdet av industriprodukter har sjunkit i förhållandet till värdet av tjänster.
Engelskans dominanta roll har förstärkt ännu mer. Tjänsteproduktionens tillväxt har varit starkast i engelskspråkiga tillväxten. Indien har tjänat massor på detta.
Hur såg indiens tillväxt ut?
På 1990 talet sköt tillväxten fart i indien. Detta hade att göra med att den tidigare linjen med protektionism och importsubstitution bröts mot liberalisering och ökat utrymme för utrikeshandel.
Indien hade haft en viss närhet med Sovjet, när de föll öppnades möjligheter för indien.
Den gröna revolutionen som inleddes på 60-talet varockså viktig faktor i Indiens snabba tillväxt.
Man satsade på nya bekämpningsmedel, bevattning, gödning och nya genmodifierade grödor. Med investeringar från USA.
Gröna revolutionen ledde som vid den agrara revolutionen i Europa till ökad konkurrens och tillströmning till städerna.
Indien fick en snabbt växande tjänstesektor tack vare IT och internet.
Man var engelsktalande och tekniskt utbildade och relativt lågavlönade.
Hur såg utvecklingen i asien ut från 70 talet?
Asien har likt gäss hjälpts åt att bryta luftmotståndet och turats om att leda.
1978 antogs ett program i kina som gjorde att privata företag tilläts (om än begränsade) samt att samt att bönderna hade möjligheter att sälja produkter från sina privata lotter på den fria marknaden.
Fattigdomen minskade och tillväxten ökar.
Utländska direktinvesteringar tilläts.
Hur såg den asiatiska modellen ut för industriallisering?
Utvecklingen såg på många sätt likadan ut som den hade gjort i europa med utveckling inom jordbruket i centrum kombinerat med institutionella reformer för att göra detta intensivare för att sedan samspela med utvecklingen i industri och tjänstesektorn.
En skillnad här var dock att man hade ett mer arbetsintensivt jordbruk som gav upphov till ett annorlunda samspel mellan landsbygd och stad och småindustri och storindustri.
Staten var en viktig del här för att komma igång med den industriella revolutionen. Satsningar på infrastruktur och utbildning. Staten tog en större roll här än europa.
SParandet vara större här än i resten av världen. Man sparade trots låga inkomster.
Konsumtionen spelade en liten roll i utvecklingen. Det va framförallt statens investeringar i infrastruktur och industrianläggningar. Det var europeerna som blev konsumenterna för de asiatiska varorna istället.
Utvecklingen gick, när den tog fart, snabbare här än i europa.
Det är statens roll och utnyttjande av exportmöjligheter som är specifikt för den asiatiska tillväxtmodellen.
Hur såg utveckingen ut i Europa efter krisen på 70 talet?
Det skedde stora avregleringar inom europa.
Man strävade efter integration i Europa.
Den europeiska unionen utvidgades från från 90 talet med växande antal medlemsländer. Integrationen fördjupas med den gemensamma valutan.
Liberalisering.
