Tema 5 Flashcards
Vilken tidsperiod syftar “kalla kriget” till?
1945 - 1989/91
Hur såg utgångarna ur andra världskriget ut för Europa, USA och Ryssland?
De var dock långt ifrån jämbördiga, sovjet var folktomt efter kriget. Inget krig hade förts i USA, ekonomin blomstrade. USAs BNP var hälften av världens BNP. Man kontrollerade de stora oljetillgångarna. Stål och oljeproduktionen fördubblades under andra världskriget medan ryssland blev mer beroende av import.
SOvjets BNP vad ca ⅓ av USA¨s.
Det var SOVs militära styrka som gjorde dem till supermakt.
Vad handlade kalla krigets konflikt om
Kalla kriget var en ideologisk konflikt. Kapitalism vs kommunism.
Två militära stormakter var inte överens om hur världen skulle utformas.
Liberalism och individualism mot stora kollektiva lösningar och den starka statens ägande.
Vad var Marshallhjälpen?
USA börjar låna ut stora mängder pengar till de västeuropeiska länderna. Man ville inte ha någon fattigdom där kommunismen kunde ha en grogrund.
Marshallhjälpen 1948 - 1952
(Stalin inrättade Comecan - rådet för ömsesidig ekonomisk hjälp. För östeurpoeiska länderna. )
Marshallhjälpen kan ses som en utgångspunkt till utvecklingen för EU.
Man vill att Europa ska kunna stå på egna ben.
USAs incitament av detta var att världen verkade färgas röd av kommunister och Europa behövdes räddas.
Man var även beroende av att exportera till Europa.
Marshallhjälpen bidrog till att lösa upp den politiska knuten mellan tyskland och frankrike.
Den västeuropeiska ekonomin återhämtade sig snabbt!
Hur såg det ut i USA efter WW2?
Krigsindustrin hade sysselsatt massor av människor och lett till tillväxt.
Man tog upp bilismen igen som nu blommade. Elektrifieringen spred sig. Det här var en bra tid för USA.
Många duktiga judiska vetenskapsmän lämnade TY under WW2 för USA vilket gjorde USA världsledande här. Atombomben som avslutade kriget osv.
Hur såg tillväxten ut i europa efter andra världskriget?
Fram till oljekrisen 73-74 växte världsekonomin i rekordtakt. Framförallt västeuropa och Japan var i centrum för detta. Det handlade om att försöka knappa in på USA.
Det blev något av industrialismens kulm. Statens ställning ökade i de flesta länder.
SKeppsteknik utvecklades. Bättre stål, större fartyg. Högre efterfrågan. Fraktkostnaden per enhet föll således.
Liknanande transportrevolutionen från sluter av 1800 talet.
Institutionella förändringar ökade globaliseringen. Starkare industriell expansion i östasien.
Spridning av tillverkning av olika komponenter runt om i världen.
Industriländer byter produkter med varandra inom samma branscher = intraindustriell handel.
Konsumtionskraften i väst vidgade avståndet i levnadsstandard mot öst och syd vilket ökade på spänningar.
Vad är den gröna revolutionen?
Den gröna revolutionen inleds
Kring 1950.
Det kommer det nya modeller av traktorer, bekämpningsmedel och elnät vilket gjorde att produktionen i jordbrukssektorn ökade kraftigt och kunde börja hämta in försprånget som industrin hade skaffat sig under de föregående decennierna.
Denna gröna revolution spreds sig även till tredje världen, latinamerika indien osv.
Man kunde nu försörja en större befolkning som mer och mer började jobba i städerna. Jordbruket var nu väldigt rationaliserat vilket gjorde att allt räckte.
Hur såg stadsmaktens roll ut efter andra världskriget?
Statsmaktens betydelse ökade i stort sett i hela världen mellan 1950 - 1970.
Detta beroende på en skepsis mot marknadsekonomin.
Staterna satsade mycket på infrastruktur, bilvägar och elektrifiering. Dessa blev utgångspunkter i samhällsplaneringen.
Även flygplatser.
Medan keynesiansk stabiliseringspolitik framförallt försökte styra efterfrågan på kort sikt i samband med konjunktursvängningar, var uppgiften för statsmakten att i ett längre perspektiv att bidra med tillväxten strukturella förutsättningar.
Satsningar på högskola och gymnasium blev från 1950 talet viktiga satsningar.
Under efterkrigstiden kom fler och fler välfärdsstater. Med olika former av försäkringssystem.
Systemen skulle underlätta för individen att genomföra långsiktiga och osäkra investeringar i bla utbildning.
Vad var GATT?
Avtal med avsikt att öka frihandel. (bla krav på sänkta tullar)
Vad kan sägas om det planekonomiska blocket efter andra världskriget?
Åren efter andra världskriget vidgades den socialistiska sfären våldsamt. Sovjetunionen bredde ut sig från centraleuropa ända bort till Östasien.
De östeuropeiska staterna tackade nej till marshallhjälpen och integrerade i stället sina ekonomier enligt den planekonomiska principen.
Man kollektiviserade jordbruket (inte i polen där motståndet var för starkt).
Staten tog ansvaret att rusta upp industrierna. De investerar enorma mängder pengar.
Konsumtionen hölls dock på sparlåga vilket gjorde att industrialiseringen blev ojämn.
Man hade dåliga levnadsvillkor med låg standard.
En arbetsdelning mellan de socialistiska länderna växte fram. Polen, östtyskland, ungern producerade bla maskiner och bilar i utbyte mot olja, bomull och järnmalm från sovjet. Rumänien och Bulgarien blev råvaruproducenter.
Det utvecklades en djup skuldsättning hos länderna.
Vad hände i Kina efter WW2?
Kina och sovjet var mer konkurrenter än samarbetspartners.
Kina lyckades bryta sin stagnation och tillväxten ökade, om något långsamt.
En kollektivisering av jordbruket ägde rum. SKedde utan motstånd.
Det investerades i uppbyggnad av infrastruktur.
Man gjorde storartade satsningar på industrialisering och drog igång mycket stålproduktion.
Det var inbördes stridigheter i Kina.
USA stödde den delen som inte var kommunistisk i Kina. Mao vann dock kriget i Kina. 1949 utropar Mao republiken Kina.
Det blev en stor jordreform. Man tog jordlotter från rika osv och delade ut till de fattigare. Man tvingade folk från jordbruket in till en tvingad industri.
Kina och Sovjet ingick en allians och lovade varandra stöd av angrepp.
Detta tvingade USA att vara än mer aggressiv i Asien.
