Tema 4 Flashcards
Mellankrigstidens kriser Föreläsningen fokuserar mellankrigstidens ekonomiska historia, med utgångspunkt i första världskriget. Främst diskuteras de djupa ekonomiska kriserna under 1920- och 1930-talen: vad som orsakade kriserna och vilka konsekvenser de fick, i såväl ekonomiskt som politiskt hänseende, i olika delar av världen.
När var “efterkrigstiden”?
Tiden från 1919 - 1939 för de som levde då var det en efterkrigstid.
Nämn i korta drag vad som karaktäriserar mellankrigstidens politiska ekonomi
Guldmyntfoten brakade samman.
En tid av strikta migrationskontroller återinfördes.
Det var en tid av ekonomisk protektionism och nationalism.
Det var en kamp mellan kommunism och kapitalism.
Demokratisering i västeuropa och USA. Arbetarklassen och partier knutna till dessa stärkte sin ställning. Krav på reformer ökade som kunde skydda arbetarklassen mot konjunktursvängningar verkningar.
Penningpolitik kom att diskuteras mer i relation till arbetslöshet nivåer. Vad man kan göra med politiken för att lindra arbetslösheten.
Mellankrigstiden blev en tid av motreaktioner på globaliseringen.
Vad var en ekonomisk händelse direkt efter WW1?
Guldmyntfoten kapsejsar, då inflation uppstod eftersom att man hade finansierat krigen med sedelpressarna. USA behöll inlösning mot guld längre.
Ubåtskriget gjorde att handelsflottorna dessa merades.
Tyskland ubåtar hade skjutit sönder allt.
Varvsindustrin minskade sin produktion. Det spillde över till stålindustrin.
Arbetslösheten började då att sprida sig.
Vad hände med Indien under mellankrigstiden?
Tack vare brittiska infrastruktursatsningar och språkliga satsningar i Indien kunde det nu här växa fram en nationell sammanhållning i det tidigare geografiskt och språkligt splittrade landet. Man kände att britterna blåste dem med olika saker som bara gynnade britterna.
Det blev motstånd och blodiga massakrer.
1930 deklarerades Indien självständigt.
Vilka var viktiga demokratiska reformer runt om i världen under mellankrigstiden?
Fler länder utvidga rösträtten efter WW1.
Det upprättades fler olika försäkringssystem.
Vad hände i USA under mellankrigstiden?
El- och förbränningsmotorer banade vägen för USAs ekonomi som massproducerade saker, t.ex bilar på löpande band.
1917 införde USA total reglering av invandringen. Man skulle prövas, välutbildade invandrare med goda kunskaper i engelska prioriterades.
Minskad arbetskraft och invandringrestriktion gjorde att rationaliseringarna i usa ökade.
Dammsugare, tvättmaskiner , frysar osv började komma in i de amerikanska hushållen från och med 1910.
Underhållningsindustrin växte och stora snabbköp växte fram.
Tillgången till humankapital ökade. Tjänstesektorn ökade.
USA breddade sin marknad och låg i framkant i och med reklam och massproduktion medan europa var mer nationalistiskt och protektionistiskt och fick mer krympande marknader.
Hur såg oljeproduktionen ut under mellankrigstiden?
I och med bilismens genomslag steg efterfrågan på olja.
TIdigare var Ryssland och USA oljenationer… nu började man pumpa upp olja i Iran, Irak och saudiarabien. Olja användes också som syntetmaterial i kläder.
Protektionism eller liberalism under mellankrigstiden?
Man skaffade höga tullskydd i länderna, även GB gjorde detta 1920. Efterfrågan på maskiner var stor, något som gynnade USA.
Vilka ekonomiska konsekvenser fick de inblandede krigsländerna efter ww1?
TY fick efter kriget betala skadestånd till GB och FR vilka fick lov att betala skulder till USA som stärkte sin ställning på kapatalmarknaden och nu hade en nyckelrolli världsekonomin.
Kapitalmarknaden och bankerna i FR, TY och GB försvagades och mer av kapitalen flödade till bankerna i USA och Wall Street.
Vad hände med guldmyntfoten under mellankrigstiden?
USA hade inte slutat knyta sin dollar till guldet vid första världskriget, de var i princip de enda som hade klarat sig ifrån inflationen tack vare en bra överskott och en återhållsam penningpolitik.
GB återupprättade guldmyntfoten 1925 till en justerat pris.
FR accepterade inflationen och knöt 1926 sin valuta delivers till guldet igen. Något som tjänade dem bra, man förstärkte sina guldreserver och det gynnade den franska exporten.
TY började före en väldigt strikt penningpolitik efter hyperinflationen och knöt även de sin valuta till guldet igen, guldreserverna stärktes.
Fler länderföljde efter och knöt under åren 24 - 26 sin valuta till guldmyntfoten.
I samband med den akuta finanskrisen 1931 lämnade nästan alla länderna guldmyntfoten. Frankrike höll ut till 36.
Hur såg finanskrisen under mellankrigstiden ut?
Den stigande högkonjunkturen ledde till en spekulationsbubbla. Amerikanska banken höjde räntan. Efter räntehöjningen så silar kapitalexporten till tyskland. Man investerade i USA snarare än utanför. Oktober 1929 kraschade börsen och bubblan sprack. Man hade lånat pengar att investera med, ALla sålde samtidig, och börsen kraschade
Börskurserna rasade snabbt i Europa också. Akut kris 1931. Österrikes största bank tvingades ställa in alla sina utbetalningar. Tack vara den amerikanska sinande kapitalströmmar. Bankkrisen sprider sig som ringar på vattnet.
De flesta länderna lämnade guldmyntfoten. Storbritannien och Sverige lämnar senare. Ännu senare USA. Sist var det Frankrike som sköt ut sig.
”När man tappar förtroendet för bankerna plockar man ut sina pengar från banken, det blir en spiral….”.
Allt eftersom alla drog in i krisen började exportmarknaderna sjunka. Världens ekonomier var väldigt integrerade.Problem i olika länder hakade i varandra.
Ekonomin tvärstannade och industrierna fick stänga, arbetslöshetenNä stiger, man kan inte köpa varar och fler företag går i konkurs osv osv.
Arbetslöshet 20%, i USA, 30% i tyskland.
Varför blev det sån global kris?
Ekonomer menar att GMF aldrig fungerade som tänkt under 20 talet och att det var denna som var den främsta anledningen till krisen.
Men de var också det faktum att fler länder var industrialiserade och att det hade skett en förskjutning av dominans från EU till USA.
Man menar nu att det framförallt var det faktum att samtliga ekonomier var så integrerade med varandra som gjorde att länderna föll en efter en, inte specifikt guldmyntfoten som institution.
Politikernas möjligheter förändrades också i och med rösträtten. Andra frågor än valutans stabilitet blev viktiga,sysselsättning osv. Man hade alltså mindre utrymme. Förtroendet fanns inte längre bland valutaspekulanterna. De börjar sälja valutan, valutan som då tappar värde tappar ännu mer i värde, nedåtgående spiral.
Men det var dock en återhämtningstid i början.
Vad är resultatet av den stora krisen på 30 talet?
Protektionismen växer
Protektionismen växte med USA i spetsen som inför högre tullar och visade att man prioriterade det egna landet.
GB införde fler tullar. Med fler…. det fanns handelsblock. Vissa prioriterade varandra.
IOm guldmyntfotensfall ökade statsmaktens utrymme att föra en mer aktiv ekonomisk politik. Med det ökade även kraven på denne att vidtaåtgärder mot krisen.
Vilka var de olika vägarna som olika nationer tog för att försöka komma ur krisen?
Den progressiva reaktionen:
Staten satsade pengar på infrastruktur, bilism, elektrifiering. Man började även före socialpolitik och byggde ut utbildningsväsendet och införde försäkringssystem för att öka människors vilja till investeringar och som ökar utbudet av arbetskraft och humankapital. Expel här är GB samt skandinaviska länder och handla som var knutna till undet. Dessa klarade sig bra ur krisen.
Den självförsörjande reaktionen:
Man försökte uppnå positiv handelsbalans och bli självförsörjande på varor. Protektionism.
Latinamerika,indien.
Staten kunde köpa upp överskotten och använda detta. T.ex kaffe om biobränsle till tågen i brasilien.
Importsubstitution!
Likheter mellan den progressiva reaktionen finns här, man använder också socialpolitik. Den väsentliga skillnaden mellan dem är är här är man restriktiv gällande utrikeshandel
Den militäriska reaktionen:
Denna reaktion som förknippas mycket med tyskland och japan gäller att staten är protektionistisk samt rustar upp försvaret starkt och genom det stimulrar den inhemska järn, fordon och varvsindustrin. SAmt infrastruktur. Krigsmakten fick högsta prioritet.
Vad var New Deal?
En progressive reaktion på krisen Franklin D Roosevelt drog igång för att stimulera ekonomin och få upp priserna. Uppmuntrade kartellbildningar och fack.Inslag av Keynes.
Försökte bygga upp ett offentligt försäkringssystem som skulle gynna de fattiga.
Stora offentliga finansieringen i infrastruktur i form av stora dammbyggen.
Man betalar också jordbrukare för att producera mindre.
För att öka efterfrågan på arbetskraft investerade man i fysiska infrastruktursatsningar. Dammar, broar, parker, bostäder osv. Arbetslösa skulle sättas i arbete med statliga pengar. Man betalade arbetarna med samma löner som på arbetsmarknaden. Detta var viktigt så att arbetarna hade råd att konsumera så att hjulen kunde börja snurra igen.
Vad menade Keynesianismen?
staten ska ta ansvar för att höja efterfrågan på arbetskraft.
Vad var Ruhrkrisen?
Frankrike ville ha höga krigsskadade stån för att återuppbygga landet, de hade också krigslån till USA de behövde betala tillbaka..
GB var efter ett tag inte lika hårda gällande skadestånd. De behöver ha tyskland som marknad.
Tyskland började trycka pengar för att kunna betala sina skulder…. inflationen höjdes. De bad om uppskov. GB accepterade, inte FR.
FR ockuperade Ruhr-Krisen, gruv och industridistrikt för att garantera betalining från TY. TY svarade med att strejka, produktionen stannade då helt.
Det tog extremt tungt på tyskland. Man tryckte ännu mer sedlar. Det blev hyperinflation. 1923 fördubblades prisbilden varannan dag.
Hur agerade USA mot Europa under efterkrigstiden?
USA började investera i industriprojekt. Man lånade ut pengar till TY, som kunde betala skadestånd. GB och FR kunde då betala tillbaka sina krigslån. Cirkulär-rörelse av kapital.
Detta fungerade väldigt bra i början. 1924 kunde tyskland få en stabil ekonomi igen. Man knöt igen pengarna till guldmyntfoten.
