Swedish SFI 3C Verb Group 4 Flashcards
Verbs in group 4 are called strong verbs and are irregular. This means that there are no rules for how they are conjugated.
Infinitiv: (skola) ((shall))
Presens (NU): ska (II) (shall)
Preteritum (DA): skulle (should)
Perfekt + supinum: ()
Imperativ !: ()
Infinitiv: be (dja) (to ask)
Presens (NU): ber (asks)
Preteritum (DA): bad (asked)
Perfekt + supinum: har bett (has asked)
Imperativ !: be (ask)
Infinitiv: binda (to bind)
Presens (NU): binder (binds)
Preteritum (DA): band (bound)
Perfekt + supinum: har bundit (has bound)
Imperativ !: bind (bind)
Infinitiv: bita (to bite)
Presens (NU): biter (bites)
Preteritum (DA): bet (bit)
Perfekt + supinum: har bitit (has bitten)
Imperativ !: bit (bite)
Infinitiv: bjuda (to invite)
Presens (NU): bjuder (invites)
Preteritum (DA): bjöd (invited)
Perfekt + supinum: har bjudit (has invited)
Imperativ !: bjud (invite)
Infinitiv: bli (to become)
Presens (NU): blir (becomes)
Preteritum (DA): blev (became)
Perfekt + supinum: har blivit (has become)
Imperativ !: ()
Infinitiv: brinna (to burn)
Presens (NU): brinner (burns)
Preteritum (DA): brann (burned)
Perfekt + supinum: har brunnit (has burned)
Imperativ !: brinn (burn)
Infinitiv: brista (to burst)
Presens (NU): brister (bursts)
Preteritum (DA): brast (burst)
Perfekt + supinum: har brustit (has burst)
Imperativ !: brist (burst)
Infinitiv: bryta (to break)
Presens (NU): bryter (breaks)
Preteritum (DA): bröt (broke)
Perfekt + supinum: har brutit (has broken)
Imperativ !: bryt (break)
Infinitiv: bära (to carry)
Presens (NU): bär (carries)
Preteritum (DA): bar (carried)
Perfekt + supinum: har burit (has carried)
Imperativ !: bär (carry)
Infinitiv: böra (to ought)
Presens (NU): bör (ought)
Preteritum (DA): borde (ought)
Perfekt + supinum: har bort (has ought)
Imperativ !: bör (ought)
Infinitiv: dra (to draw)
Presens (NU): drar (draws)
Preteritum (DA): drog (drew)
Perfekt + supinum: har dragit (has drawn)
Imperativ !: dra (draw)
Infinitiv: dricka (to drink)
Presens (NU): dricker (drinks)
Preteritum (DA): drack (drank)
Perfekt + supinum: har druckit (has drunk)
Imperativ !: drick (drink)
Infinitiv: driva (to drive)
Presens (NU): driver (drives)
Preteritum (DA): drev (drove)
Perfekt + supinum: har drivit (has driven)
Imperativ !: driv (drive)
Infinitiv: drypa (to drip)
Presens (NU): dryper (drips)
Preteritum (DA): dröp (dripped)
Perfekt + supinum: har drupit (has dripped)
Imperativ !: dryp (drip)
Infinitiv: duga (to be good enough)
Presens (NU): duger (is good enough)
Preteritum (DA): dög (was good enough)
Perfekt + supinum: har dugt (has been good enough)
Imperativ !: dug ()
Infinitiv: dyka (to dive)
Presens (NU): dyker (dives)
Preteritum (DA): dök (dove/dived)
Perfekt + supinum: har dykt (has dived)
Imperativ !: dyk (dive)
Infinitiv: dö (to die)
Presens (NU): dör (dies)
Preteritum (DA): dog (died)
Perfekt + supinum: har dött (has died)
Imperativ !: dö ()
Infinitiv: dölja (to hide)
Presens (NU): döljer (hides)
Preteritum (DA): dolde (hid)
Perfekt + supinum: har dolt (has hidden)
Imperativ !: dölj (hide)
Infinitiv: falla (to fall)
Presens (NU): faller (falls)
Preteritum (DA): föll (fell)
Perfekt + supinum: har fallit (has fallen)
Imperativ !: fall (fall)
Infinitiv: fara (to travel)
Presens (NU): far (travels)
Preteritum (DA): for (traveled)
Perfekt + supinum: har farit (has traveled)
Imperativ !: far (travel)
Infinitiv: finna (to find)
Presens (NU): finner (finds)
Preteritum (DA): fann (found)
Perfekt + supinum: har funnit (has found)
Imperativ !: finn (find)
Infinitiv: finnas (to exist)
Presens (NU): finns (exists)
Preteritum (DA): fanns (existed)
Perfekt + supinum: har funnits (has existed)
Imperativ !: finns (exist)
Infinitiv: flyga (to fly)
Presens (NU): flyger (flies)
Preteritum (DA): flög (flew)
Perfekt + supinum: har flugit (has flown)
Imperativ !: flyg (fly)
Infinitiv: flyta (to float)
Presens (NU): flyter (floats)
Preteritum (DA): flöt (floated)
Perfekt + supinum: har flutit (has floated)
Imperativ !: flyt (float)
Infinitiv: fnysa (to snort)
Presens (NU): fnyser (snorts)
Preteritum (DA): fnös (snorted)
Perfekt + supinum: har fnyst (has snorted)
Imperativ !: fnys (snort)
Infinitiv: fortsätta (to continue)
Presens (NU): fortsätter (continues)
Preteritum (DA): fortsatte (continued)
Perfekt + supinum: har fortsatt (has continued)
Imperativ !: fortsätt (continue)
Infinitiv: frysa (to freeze)
Presens (NU): fryser (freezes)
Preteritum (DA): frös (froze)
Perfekt + supinum: har frusit (has frozen)
Imperativ !: frys (freeze)
Infinitiv: få (to get)
Presens (NU): får (gets)
Preteritum (DA): fick (got)
Perfekt + supinum: har fått (has gotten)
Imperativ !: ()
Infinitiv: förnimma (to perceive)
Presens (NU): förnimmer (perceives)
Preteritum (DA): förnam (perceived)
Perfekt + supinum: har förnummit (has perceived)
Imperativ !: förnim (perceive)
Infinitiv: förstå (to understand)
Presens (NU): förstår (understands)
Preteritum (DA): förstod (understood)
Perfekt + supinum: har förstått (has understood)
Imperativ !: förstå (understand)
Infinitiv: försvinna (to disappear)
Presens (NU): försvinner (disappears)
Preteritum (DA): försvann (disappeared)
Perfekt + supinum: har försvunnit (has disappeared)
Imperativ !: försvinn (disappear)
Infinitiv: gala (to crow)
Presens (NU): gal (crows)
Preteritum (DA): gol (crowed)
Perfekt + supinum: har galt (has crowed)
Imperativ !: gal (crow)
Infinitiv: ge (to give)
Presens (NU): ger (gives)
Preteritum (DA): gav (gave)
Perfekt + supinum: har gett (has given)
Imperativ !: ge (give)
Infinitiv: gjuta (to pour)
Presens (NU): gjuter (pours)
Preteritum (DA): göt (poured)
Perfekt + supinum: har gjutit (has poured)
Imperativ !: gjut (pour)
Infinitiv: glida (to glide)
Presens (NU): glider (glides)
Preteritum (DA): gled (glided)
Perfekt + supinum: har glidit (has glided)
Imperativ !: glid (glide)
Infinitiv: glädja (to please)
Presens (NU): glädjer (pleases)
Preteritum (DA): gladde (pleased)
Perfekt + supinum: har glatt (has pleased)
Imperativ !: gläd (please)
Infinitiv: gnida (to rub)
Presens (NU): gnider (rubs)
Preteritum (DA): gned (rubbed)
Perfekt + supinum: har gnidit (has rubbed)
Imperativ !: gnid (rub)
Infinitiv: gripa (to grasp)
Presens (NU): griper (grasps)
Preteritum (DA): grep (grasped)
Perfekt + supinum: har gripit (has grasped)
Imperativ !: grip (grasp)
Infinitiv: gråta (to cry)
Presens (NU): gråter (cries)
Preteritum (DA): grät (cried)
Perfekt + supinum: har gråtit (has cried)
Imperativ !: gråt (cry)
Infinitiv: gå (to go)
Presens (NU): går (goes)
Preteritum (DA): gick (went)
Perfekt + supinum: har gått (has gone)
Imperativ !: gå (go)
Infinitiv: göra (to do)
Presens (NU): gör (does)
Preteritum (DA): gjorde (did)
Perfekt + supinum: har gjort (has done)
Imperativ !: gör (do)
Infinitiv: ha (to have)
Presens (NU): har (has)
Preteritum (DA): hade (had)
Perfekt + supinum: har haft (has had)
Imperativ !: ha (have)
Infinitiv: hinna (to manage)
Presens (NU): hinner (manages)
Preteritum (DA): hann (managed)
Perfekt + supinum: har hunnit (has managed)
Imperativ !: hinn (manage)
Infinitiv: hugga (to chop)
Presens (NU): hugger (chops)
Preteritum (DA): högg (chopped)
Perfekt + supinum: har huggit (has chopped)
Imperativ !: hugg (chop)
Infinitiv: hålla (to hold)
Presens (NU): håller (holds)
Preteritum (DA): höll (held)
Perfekt + supinum: har hållit (has held)
Imperativ !: håll (hold)
Infinitiv: kliva (to climb)
Presens (NU): kliver (climbs)
Preteritum (DA): klev (climbed)
Perfekt + supinum: har klivit (has climbed)
Imperativ !: kliv (climb)
Infinitiv: klyva (to split)
Presens (NU): klyver (splits)
Preteritum (DA): klöv (split)
Perfekt + supinum: har kluvit (has split)
Imperativ !: klyv (split)
Infinitiv: knipa (to pinch)
Presens (NU): kniper (pinches)
Preteritum (DA): knep (pinched)
Perfekt + supinum: har knipit (has pinched)
Imperativ !: knip (pinch)
Infinitiv: knyta (to tie)
Presens (NU): knyter (ties)
Preteritum (DA): knöt (tied)
Perfekt + supinum: har knutit (has tied)
Imperativ !: knyt (tie)
Infinitiv: komma (ihåg) (to remember)
Presens (NU): kommer (ihåg) (remembers)
Preteritum (DA): kom (ihåg) (remembered)
Perfekt + supinum: har kommit (ihåg) (has remembered)
Imperativ !: kom (ihåg) (remember)
Infinitiv: krypa (to creep)
Presens (NU): kryper (creeps)
Preteritum (DA): kröp (crept)
Perfekt + supinum: har krupit (has crept)
Imperativ !: kryp (creep)
Infinitiv: kunna (to be able to)
Presens (NU): kan (can)
Preteritum (DA): kunde (could)
Perfekt + supinum: har kunnat (has been able to)
Imperativ !: ()
Infinitiv: le (to smile)
Presens (NU): ler (smiles)
Preteritum (DA): log (smiled)
Perfekt + supinum: har lett (has smiled)
Imperativ !: le (smile)
Infinitiv: lida (to suffer)
Presens (NU): lider (suffers)
Preteritum (DA): led (suffered)
Perfekt + supinum: har lidit (has suffered)
Imperativ !: lid (suffer)
Infinitiv: ligga (to lie)
Presens (NU): ligger (lies)
Preteritum (DA): låg (lay)
Perfekt + supinum: har legat (has lain)
Imperativ !: ligg (lie)
Infinitiv: ljuda (to sound)
Presens (NU): ljuder (sounds)
Preteritum (DA): ljöd (sounded)
Perfekt + supinum: har ljudit (has sounded)
Imperativ !: ljud (sound)
Infinitiv: ljuga (to lie)
Presens (NU): ljuger (lies)
Preteritum (DA): ljög (lied)
Perfekt + supinum: har ljugit (has lied)
Imperativ !: ljug (lie)
Infinitiv: låta (to let)
Presens (NU): låter (lets)
Preteritum (DA): lät (let)
Perfekt + supinum: har låtit (has let)
Imperativ !: låt (let)
Infinitiv: lägga (to lay)
Presens (NU): lägger (lays)
Preteritum (DA): lade (laid)
Perfekt + supinum: har lagt (has laid)
Imperativ !: lägg (lay)
Infinitiv: niga (to curtsy)
Presens (NU): niger (curtsies)
Preteritum (DA): neg (curtsied)
Perfekt + supinum: har nigit (has curtsied)
Imperativ !: nig (curtsy)
Infinitiv: njuta (to enjoy)
Presens (NU): njuter (enjoys)
Preteritum (DA): njöt (enjoyed)
Perfekt + supinum: har njutit (has enjoyed)
Imperativ !: njut (enjoy)
Infinitiv: nypa (to pinch)
Presens (NU): nyper (pinches)
Preteritum (DA): nöp (pinched)
Perfekt + supinum: har nupit (has pinched)
Imperativ !: nyp (pinch)
Infinitiv: nysa (to sneeze)
Presens (NU): nyser (sneezes)
Preteritum (DA): nös (sneezed)
Perfekt + supinum: har nys(i)t (has sneezed)
Imperativ !: nys (sneeze)
Infinitiv: pipa (to whistle)
Presens (NU): piper (whistles)
Preteritum (DA): pep (whistled)
Perfekt + supinum: har pipit (has whistled)
Imperativ !: pip (whistle)
Infinitiv: rida (to ride)
Presens (NU): rider (rides)
Preteritum (DA): red (rode)
Perfekt + supinum: har ridit (has ridden)
Imperativ !: rid (ride)
Infinitiv: rinna (to run)
Presens (NU): rinner (runs)
Preteritum (DA): rann (ran)
Perfekt + supinum: har runnit (has run)
Imperativ !: rinn (run)
Infinitiv: riva (to tear)
Presens (NU): river (tears)
Preteritum (DA): rev (tore)
Perfekt + supinum: har rivit (has torn)
Imperativ !: riv (tear)
Infinitiv: ryka (to smoke)
Presens (NU): ryker (smokes)
Preteritum (DA): rök (smoked)
Perfekt + supinum: har rykt (has smoked)
Imperativ !: ryk (smoke)
Infinitiv: ryta (to roar)
Presens (NU): ryter (roars)
Preteritum (DA): röt (roared)
Perfekt + supinum: har rutit (has roared)
Imperativ !: ryt (roar)
Infinitiv: se (to see)
Presens (NU): ser (sees)
Preteritum (DA): såg (saw)
Perfekt + supinum: har sett (has seen)
Imperativ !: se (see)
Infinitiv: sitta (to sit)
Presens (NU): sitter (sits)
Preteritum (DA): satt (sat)
Perfekt + supinum: har suttit (has sat)
Imperativ !: sitt (sit)
Infinitiv: sjuda (to boil)
Presens (NU): sjuder (boils)
Preteritum (DA): sjöd (boiled)
Perfekt + supinum: har sjudit (has boiled)
Imperativ !: sjud (boil)
Infinitiv: sjunga (to sing)
Presens (NU): sjunger (sings)
Preteritum (DA): sjöng (sang)
Perfekt + supinum: har sjungit (has sung)
Imperativ !: sjung (sing)
Infinitiv: sjunka (to sink)
Presens (NU): sjunker (sinks)
Preteritum (DA): sjönk (sank)
Perfekt + supinum: har sjunkit (has sunk)
Imperativ !: sjunk (sink)
Infinitiv: skina (to shine)
Presens (NU): skiner (shines)
Preteritum (DA): sken (shone)
Perfekt + supinum: har skinit (has shone)
Imperativ !: skin (shine)
Infinitiv: skjuta (to shoot)
Presens (NU): skjuter (shoots)
Preteritum (DA): sköt (shot)
Perfekt + supinum: har skjutit (has shot)
Imperativ !: skjut (shoot)
Infinitiv: skrida (to stride)
Presens (NU): skrider (strides)
Preteritum (DA): skred (strode)
Perfekt + supinum: har skridit (has stridden)
Imperativ !: skrid (stride)
Infinitiv: skrika (to scream)
Presens (NU): skriker (screams)
Preteritum (DA): skrek (screamed)
Perfekt + supinum: har skrikit (has screamed)
Imperativ !: skrik (scream)
Infinitiv: skriva (to write)
Presens (NU): skriver (writes)
Preteritum (DA): skrev (wrote)
Perfekt + supinum: har skrivit (has written)
Imperativ !: skriv (write)
Infinitiv: skryta (to boast)
Presens (NU): skryter (boasts)
Preteritum (DA): skröt (boasted)
Perfekt + supinum: har skrutit (has boasted)
Imperativ !: skryt (boast)
Infinitiv: skära (to cut)
Presens (NU): skär (cuts)
Preteritum (DA): skar (cut)
Perfekt + supinum: har skurit (has cut)
Imperativ !: skär (cut)
Infinitiv: slinka (to slip)
Presens (NU): slinker (slips)
Preteritum (DA): slank (slipped)
Perfekt + supinum: har slunkit (has slipped)
Imperativ !: slink (slip)
Infinitiv: slinta (to slide)
Presens (NU): slinter (slides)
Preteritum (DA): slant (slid)
Perfekt + supinum: ()
Imperativ !: slint (slide)
Infinitiv: slippa (to avoid)
Presens (NU): slipper (avoids)
Preteritum (DA): slapp (avoided)
Perfekt + supinum: har sluppit (has avoided)
Imperativ !: slipp (avoid)
Infinitiv: slita (to wear out)
Presens (NU): sliter (wears out)
Preteritum (DA): slet (wore out)
Perfekt + supinum: har slitit (has worn out)
Imperativ !: slit (wear out)
Infinitiv: sluta (to stop)
Presens (NU): slutar (stops)
Preteritum (DA): slutat (stopped)
Perfekt + supinum: har slutat (has stopped)
Imperativ !: sluta (stop)
Infinitiv: slå (sig) (to hit (oneself))
Presens (NU): slår (sig) (hits (oneself))
Preteritum (DA): slog (sig) (hit (oneself))
Perfekt + supinum: har slagit (sig) (has hit (oneself))
Imperativ !: slå (hit)
Infinitiv: smita (to sneak away)
Presens (NU): smiter (sneaks away)
Preteritum (DA): smet (sneaked away)
Perfekt + supinum: har smitit (has sneaked away)
Imperativ !: smit (sneak away)
Infinitiv: smyga (to sneak)
Presens (NU): smyger (sneaks)
Preteritum (DA): smög (sneaked)
Perfekt + supinum: har smugit (has sneaked)
Imperativ !: smyg (sneak)
Infinitiv: smälta (to melt)
Presens (NU): smälter (melts)
Preteritum (DA): smalt (melted)
Perfekt + supinum: har smält (has melted)
Imperativ !: smält (melt)
Infinitiv: smörja (to lubricate)
Presens (NU): smörjer (lubricates)
Preteritum (DA): smorde (lubricated)
Perfekt + supinum: har smort (has lubricated)
Imperativ !: smörj (lubricate)
Infinitiv: snyta (sig) (to blow one’s nose)
Presens (NU): snyter (sig) (blows one’s nose)
Preteritum (DA): snöt (sig) (blew one’s nose)
Perfekt + supinum: har snutit (sig) (has blown one’s nose)
Imperativ !: snyt (dig) (blow your nose)
Infinitiv: sova (to sleep)
Presens (NU): sover (sleeps)
Preteritum (DA): sov (slept)
Perfekt + supinum: har sovit (has slept)
Imperativ !: sov (sleep)
Infinitiv: spinna (to spin)
Presens (NU): spinner (spins)
Preteritum (DA): spann (spun)
Perfekt + supinum: har spunnit (has spun)
Imperativ !: spinn (spin)
Infinitiv: spricka (to crack)
Presens (NU): spricker (cracks)
Preteritum (DA): sprack (cracked)
Perfekt + supinum: har spruckit (has cracked)
Imperativ !: sprick (crack)
Infinitiv: sprida (to spread)
Presens (NU): sprider (spreads)
Preteritum (DA): spred (spread)
Perfekt + supinum: har spridit (has spread)
Imperativ !: sprid (spread)
Infinitiv: springa (to run)
Presens (NU): springer (runs)
Preteritum (DA): sprang (ran)
Perfekt + supinum: har sprungit (has run)
Imperativ !: spring (run)
Infinitiv: spritta (to squirt)
Presens (NU): spritter (squirts)
Preteritum (DA): spratt (squirted)
Perfekt + supinum: ()
Imperativ !: spritt (squirt)
Infinitiv: sticka (to stick)
Presens (NU): sticker (sticks)
Preteritum (DA): stack (stuck)
Perfekt + supinum: har stuckit (has stuck)
Imperativ !: stick (stick)
Infinitiv: stiga (to rise)
Presens (NU): stiger (rises)
Preteritum (DA): steg (rose)
Perfekt + supinum: har stigit (has risen)
Imperativ !: stig (rise)
Infinitiv: stinka (to stink)
Presens (NU): stinker (stinks)
Preteritum (DA): stank (stank)
Perfekt + supinum: ()
Imperativ !: stink (stink)
Infinitiv: stjäla (to steal)
Presens (NU): stjäler (steals)
Preteritum (DA): stal (stole)
Perfekt + supinum: har stulit (has stolen)
Imperativ !: stjäl (steal)
Infinitiv: strida (to fight)
Presens (NU): strider (fights)
Preteritum (DA): stred (fought)
Perfekt + supinum: har stridit (has fought)
Imperativ !: strid (fight)
Infinitiv: stryka (to stroke)
Presens (NU): stryker (strokes)
Preteritum (DA): strök (stroked)
Perfekt + supinum: har strukit (has stroked)
Imperativ !: stryk (stroke)
Infinitiv: stå (to stand)
Presens (NU): står (stands)
Preteritum (DA): stod (stood)
Perfekt + supinum: har stått (has stood)
Imperativ !: stå (stand)
Infinitiv: stödja (to support)
Presens (NU): stödjer (supports)
Preteritum (DA): stödde (supported)
Perfekt + supinum: har stött (has supported)
Imperativ !: stöd (support)
Infinitiv: suga (to suck)
Presens (NU): suger (sucks)
Preteritum (DA): sög (sucked)
Perfekt + supinum: har sugit (has sucked)
Imperativ !: sug (suck)
Infinitiv: supa (to drink heavily)
Presens (NU): super (drinks heavily)
Preteritum (DA): söp (drank heavily)
Perfekt + supinum: har supit (has drunk heavily)
Imperativ !: sup (drink heavily)
Infinitiv: svida (to sting)
Presens (NU): svider (stings)
Preteritum (DA): sved (stung)
Perfekt + supinum: har svidit (has stung)
Imperativ !: svid (sting)
Infinitiv: svika (to betray)
Presens (NU): sviker (betrays)
Preteritum (DA): svek (betrayed)
Perfekt + supinum: har svikit (has betrayed)
Imperativ !: svik (betray)
Infinitiv: svälja (to swallow)
Presens (NU): sväljer (swallows)
Preteritum (DA): svalde (swallowed)
Perfekt + supinum: har svalt (has swallowed)
Imperativ !: svälj (swallow)
Infinitiv: svälta (to starve)
Presens (NU): svälter (starves)
Preteritum (DA): svalt (starved)
Perfekt + supinum: har svultit (has starved)
Imperativ !: svält (starve)
Infinitiv: svära (to swear)
Presens (NU): svär (swears)
Preteritum (DA): svor (swore)
Perfekt + supinum: har svurit (has sworn)
Imperativ !: svär (swear)
Infinitiv: säga (to say)
Presens (NU): säger (says)
Preteritum (DA): sade (said)
Perfekt + supinum: har sagt (has said)
Imperativ !: säg (say)
Infinitiv: sälja (to sell)
Presens (NU): säljer (sells)
Preteritum (DA): sålde (sold)
Perfekt + supinum: har sålt (has sold)
Imperativ !: sälj (sell)
Infinitiv: sätta (to put)
Presens (NU): sätter (puts)
Preteritum (DA): satte (put)
Perfekt + supinum: har satt (has put)
Imperativ !: sätt (put)
Infinitiv: ta (to take)
Presens (NU): tar (takes)
Preteritum (DA): tog (took)
Perfekt + supinum: har tagit (has taken)
Imperativ !: ta (take)
Infinitiv: tiga (to be silent)
Presens (NU): tiger (is silent)
Preteritum (DA): teg (was silent)
Perfekt + supinum: har tigit (has been silent)
Imperativ !: tig (be silent)
Infinitiv: tjuta (to howl)
Presens (NU): tjuter (howls)
Preteritum (DA): tjöt (howled)
Perfekt + supinum: har tjutit (has howled)
Imperativ !: tjut (howl)
Infinitiv: tordas (to dare)
Presens (NU): törs (dares)
Preteritum (DA): tordes (dared)
Perfekt + supinum: har torts (has dared)
Imperativ !: törs (dare)
Infinitiv: tryta (to run out)
Presens (NU): tryter (runs out)
Preteritum (DA): tröt (ran out)
Perfekt + supinum: har trutit (has run out)
Imperativ !: tryt (run out)
Infinitiv: tvinga (to force)
Presens (NU): tvingar (forces)
Preteritum (DA): tvingade (forced)
Perfekt + supinum: har tvingat (has forced)
Imperativ !: tvinga (force)
Infinitiv: vara (to be)
Presens (NU): är (is)
Preteritum (DA): var (was)
Perfekt + supinum: har varit (has been)
Imperativ !: ()
Infinitiv: veta (to know)
Presens (NU): vet (knows)
Preteritum (DA): visste (knew)
Perfekt + supinum: har vetat (has known)
Imperativ !: vet (know)
Infinitiv: vika (to fold)
Presens (NU): viker (folds)
Preteritum (DA): vek (folded)
Perfekt + supinum: har vikit (has folded)
Imperativ !: vik (fold)
Infinitiv: vilja (to want)
Presens (NU): vill (wants)
Preteritum (DA): ville (wanted)
Perfekt + supinum: har velat (has wanted)
Imperativ !: ()
Infinitiv: vina (to whine)
Presens (NU): viner (whines)
Preteritum (DA): ven (whined)
Perfekt + supinum: har vinit (has whined)
Imperativ !: vin (whine)
Infinitiv: vinna (to win)
Presens (NU): vinner (wins)
Preteritum (DA): vann (won)
Perfekt + supinum: har vunnit (has won)
Imperativ !: vinn (win)
Infinitiv: vrida (to twist)
Presens (NU): vrider (twists)
Preteritum (DA): vred (twisted)
Perfekt + supinum: har vridit (has twisted)
Imperativ !: vrid (twist)
Infinitiv: välja (to choose)
Presens (NU): väljer (chooses)
Preteritum (DA): valde (chose)
Perfekt + supinum: har valt (has chosen)
Imperativ !: välj (choose)
Infinitiv: vänja (to accustom)
Presens (NU): vänjer (accustoms)
Preteritum (DA): vande (accustomed)
Perfekt + supinum: har vant (has accustomed)
Imperativ !: vänj (accustom)
Infinitiv: äta (to eat)
Presens (NU): äter (eats)
Preteritum (DA): åt (ate)
Perfekt + supinum: har ätit (has eaten)
Imperativ !: ät (eat)
