Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Strålningsfysik > Strålskydd > Flashcards

Strålskydd Flashcards

1
Q

Vad är strålning?

A

Transport av energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är joniserad strålning?

A

Strålning med tillräckligt hög energi för att jonisera atomer

Joner har andra egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv fria radikaler:

A

De fria radikalerna (atomer och molekyler med minst en “oparad” valenselektron) kommer från vattnets radiolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Indirekt effekt:

A

Radikal reagerar med molekylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Direkt effekt:

A

strålningen direkt själv som reagerar med molekylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Strålningstyper:

A
  • a > skadligare (tätare intervall, mer reaktion)
  • B+
  • B-
  • Neutron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

“Människoskapande tunga strålningstyper”:

A
  • proton (vätejon)

- Tunga joner (mer än 1 proton t.ex. koljoner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn olika typer av elektromanetisk strålning:

A
  • Y
  • Röntgen
  • Kosmisk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Olika typer av strålning är olika skadliga, beskriv begreppet LET:

A
  • Linear energy transfer (LET)
  • Mått på takten som joniserad strålning avger energi
  • Mäts i keV/um
  • Low-LET > fotoner (röntgen och Y), elektroner, B
  • High-LET > protoner, a, neutroner, tunga joner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv RBE (relativ biologisk effekt)

A
  • Relationen mellan low-LET och high-LET strålning utifrån biologisk verkan
  • Referensen är low-LET strålning (200-250 keV röntgenstrålar)
  • RBE = dosen som ger effekt x för referensens strålning / dosen som ger effekt x för high-LET strålning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv:

  1. Absorberad dos
  2. Ekvivalent dos
  3. Effektiv dos
A
  1. Absorberad dos på massenhet (Gy) > massenhet > 0
  2. relevant för biologiska effekter av strålning i ett organ. Olika typer av strålning > olika biologiska effekter (Sv, mSv)
  3. Ett dosbegrepp som används relaterat till cancertisker (enhet Sv).

WT = vävnadsvikningsfaktor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför använder man effektiv dos?

A
  • Tar hänsyn till att olika vävnader har olika egenskaper
  • Absorberad dso > ger endast den fysikaliska verkan (ej hänsyn till biologi)
  • Ekvivalent dos > hänsyn till skillnad i strålningens natur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Genomsnittsdos i Sverige:

A
  • Ca 3 mSv/år

- Mat, kosmisk strålning, medicinsk användning, mark och byggnader, kroppen, radon inomhus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv deterministiska skador:

A
  • Kopplade till tröskeldosen > där kan skadan inträffa för de känsligaste individerna i populationen
  • Med ökande dos > ökar allvarlighetsgraden
  • Under tröskeldosen > skadan kan ej inträffa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är erytem?

A
  • De flesta är lindriga (som en solbränna) MEN vid högre doser är de mycket mer allvarliga
  • Tröskeldos > effekt
  • 2 Gy > erytem (övergående)
  • 5 Gy > allvarligare erytem med sårbildning
  • 7Gy > permanent hårförlust
  • 12 Gy > nekros
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv stokastiska effekter:

A
  • Handlar om risken för cancer och genetiska skador
  • Orsak: felaktig reparation utan celldöd (men cellen överlever > kan bli tumör)
  • Kan inträffa för vilken dos som helst
  • Ökande dos > ökande sannolikhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ökande dos > ökande risk, varför?

A
  • Varje dos har en biologisk effekt
  • Välkänt linjär > 50-100 mSv
  • Det är inte säkert hur det är för lägre doser
  • Internationellt antaget: LNT-modellen (linear No Threshold)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Beskriv varför risken är köns- och åldersberoende:

A
  • Ju mer aktiv cellcykel > större chans för mutation
  • Kvinnor är känsligare för strålning
  • Barn är käsnliga för strålning
  • Medelrisk på 5% per Sv för fatal cancer
  • 1 Sv är mycket > 1 mSv är högt nog
19
Q

Dosgräns för patienter:

A
  • Finns ingen dosgräns
  • Grundpelare: Berättigandebedömning
  • Alla metoder och protokoll skall konternuerligt optimeras
20
Q

Berättigandebedömning:

A
  • Läkare:
  • RTG: Radiolog
  • OP: kirurg
  • Intervention: interventionisten
21
Q

Berättigandebedömning:

A
  • Är undersökningen nödvändig?
  • Alternativa modaliteter
  • Omfattning
  • Optimerad
22
Q

Tre konstant:

A
  • Tid
  • Avstånd
  • Skärmning
23
Q

Avstånd - inversa kvadratlagen

A
  • Strålnin sprider sig från en punkt
  • Arean för en sfär ges av: 4mr2
  • Fördubbling av avståndet > 1/4 av dosen
  • En ökning av avståndet leder till en minskning av dos motsvarande kvadraten av avståndsändringen
  • På mycket korta avstånd kan ett steg tillbaka göra mycket
24
Q

Tid:

A

Den absorberade dosen är linjärt beroende av tiden under vilken exponering sker

25
Q

Skärmning:

A
  • Det finns olika metoder som kan minska eller helt blockera strålning från en källa
  • Olika strålningstyper kräver olika typer av skärming
  • Kan gälla hela rum eller mer personliga skydd
  • Alla lokaler där strålning förekommer skall skärmas av så att dosbidraget åer år utanför dem EJ överskrider 0,1 mSv/år
  • Balanserat mot typ av lokal utanför (ockupationsfaktor)
  • För områden där enbart personal förekommer kan 1 mSv/år godkännas
26
Q

Beskriv konventionella system:

A
  • T.ex. mobila system
  • Vanlig konventionell röntgen
  • Personal utanför rummet
  • Tänk på spridningsrikningen och avståndet om nån måste vara inne på rummet vid bildtagning
27
Q

Beskriv kombi-system:

A
  • Konventionella system med vissa flouroskopiska funktioner
  • Även nuklearmedicinska kombinationer
  • Konventionellt lav med viss genomlysningsfunktion
  • Strategierna vid arbete av dessa modaliteter återspeglar arbetet vid konventionella system med flouroskopiska system beroende på vilken typ den direka undersökningen är av.
28
Q

Fluoroskopiska system:

A
  • Fasta labb (högavancerad vårdsystem t.ex. angiografier).
  • Mobila system (två bildplan)
  • Hög risk för höga huddoser för att visa typer av cancer utvecklas
  • Uppföljning av patient är ofta dålig
  • Personal riskerar höga doser
  • Höga doser orsakas ofta av dålig utrustning eller felaktig teknik
  • Bristande kunskap
  • Finns metoder för att minska dosen
29
Q

Avstånd:

A
  • Patientens placering mellan rör och detektor
  • Välja rätt geometri (genomlysning bör, så länge som möjligt ske i underbordsläge)
  • Bordet fungerar även som extra filtrering för patienten
  • Vissa utrustningar ger dig inget val
30
Q

Förhållandet mellan dos och strålningsgeometri

A

Stor skillnad i dosnivå vid olika projektioner

31
Q

Hur bör personalen anpassa sig?

A
  • Vid laterala undersökningar > stå på detektorsidan
  • För patientens skull spelar det inte stor roll vart man är MEN dosen är det märkvärdiga
  • Var NOGA med allt > annars kan det gå illa (placera händerna bakom huvudet)
32
Q

Beskriv tid (puslning)

A
  • Påverkar INTE bildkvaliteten för varje separat bild
  • Högpulsning > kan se rörelser i bilden mycket väl
  • Låg frekvens > lite mer hackiga bilder
  • Varje bild stannar på skärmen tills nästa puls
  • Dosen påverkar pulsningen
  • Viktigt med hög pulsning vid kärl
  • Fixera benet > räcker med låg pulsning
33
Q

Personliga skydd:

A
  • Blyförkläde, thyroideakrage, glasögon (måste skydda på sidan)
  • Blyförkläde är mycket effektivt mot spridd strålnig
  • Skärming (mobila och fasta)
34
Q

Bländning och zooming:

A

Bländning: Begränsa bildfältet genom att placera block

Zooming: Förstora bilden, Zooma in > medför dosökning

35
Q

Vad ska man använda, zooming eller blädning om man vill se en detalj tydligare?

A

Elektrisk zoom: förstora objektet och detaljer, bildkvalite ökar till viss del MEN priset i dosen är högre

Bländning: Behåller storleken, men ökar skärpan och konstrasten, dosen MINSKAR

36
Q

Konventionell system:

A
  • Sällsynt att personal utsetts för strålning
  • Kan lätt skydda sig
  • Inne på rummet > adekvat skyddsutrustning
  • Metodbok skall följas noga, bildfältet skall ställas in noggrant
  • AEC ska användas där det är applicerbart
  • Använd ALDRIG raster till extremiteter och barn (kommer öka dosen)
37
Q

NM och CT

A

Nuklearmedicin har starka kopplingar till bildtagande modaliteter:

  • PET/CT
  • PET/MR
  • SPECT/CT
38
Q

Beskriv PET (positron emission tomography)

A
  • Positron annihilation > den direkta motsatsen till parbildning (kan se upptag)
  • Partiklar upphör att existera och 2 fotoner skapas med identiska energier (Ca 511 keV)
  • E0 = m0C2 (energin är samma som massan gånger ljusets hastighet)
  • Energin är mycket hög
39
Q

På nuklearmedicin:

A
  • Används i princip aldrig förkläden, om undersökningen inte är vanlig CT
  • Mycket kraftigare skydd krävs för att ens ge effekt
40
Q

Beskriv dosgräns för personal:

A

Högsta effektiva dos eller ekvivalenta dos under ett år:

  • Effektiv dos 20 mSv/år
  • Ekvivalent dos till ögats lin = 20 mSv
  • Ekivalent dos till hud = 500 mSv
  • Ekvivalent dos till extremiteter = 500 mSv
  • Effektiv dos till foster = 1 mSv (från dagen man vet att man är gravid)
  • Effektiv dos till allmänhet = 1 mSv
41
Q

Kategoriindelning av personal:

Kategori A

A
  • Effektiv dos > 6 mSv/år
  • Ekvivalent dos till ögats lins = 15 mSv
  • Ekivalent dos till husen som ett medelvärde över 1 cm2 = 150 mSv oavsett exponerad yta
  • Ska ALLTID bära dosimeter
  • Varje år krävs uppdatering av tjänstebarhet
42
Q

Kategoriindelning av personal:

Kategori B

A
  • Effektiv dos > 1 mSv < 6 mSv/ år
  • Ekvivalent dos till ögats lins > 50 mSv men < 150 mSv
  • Ekvivalent dos till huden som ett medelvärde över 1 cm2 > 50 mSv men < 150 mSv oavsett exponerad yta
  • Behöver inte bära dosimeter
43
Q

Kategoriindelning av lokaler:

Kontrollerat område

A
  • Arbetstagare kan få en årlig effektiv dos > 6 mSv
  • Det finns risk för kontamination av betydelse från strålskyddssynpunkt, kan spridas till omgivande lokaler och arbetsplatser
44
Q

Kategoriindelning av lokaler:

Skyddat område

A
  • Den effektiva dosen > 1 mSv men < 6 mSv
  • Den ekvivalenta dosen till ögats lins = 15 mSv
  • Ekivalenta dos till extremiteter = 50 mSv
  • Ekivalent dos till huden som ett medelvärde över 1 cm2 = 50 mSv oavsett exponerad yta

Strålningsfysik (15 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions