MR del 1 (introduktion och grundläggande) Flashcards
Vad är MR?
- Stark magnetfält + energi i form av radiofrekvenspuls
- Kan avbilda hela kroppen
- Påverkas av rörelse, yttre och inre
- Vatten, eller bättre sagt vätemolekylens kärna protonen är signalkärnan
- Sällan akut undersökningar men det kan ske
- Viktigt att tänka på säkerhet, pga. magneten är mycket stark
Förklara varför MR är en ansträng undersökning?
- Man måste ligga stilla
- Tar tid
- Trångt
- Oro för vad som kan hittas
- Får aldrig svar i samband med undersökning
- Låter MYCKET
Beskriv tekniken bakom MR:
- Vävnadens relaxationstid T1 + T2 + protontäthet avgör bildens utseende
- Relaxation (av protoner)
- Spolar (mottagaren av bilden, sätts över området)
- Samla in signal
- Omvandla signal till bild
- T1, T2, protonviktad (grundbilderna)
Beskriv stegen för att ta en bild:
- Protoner orienterar sig slumpmässigt
- Patient placerad i fältet > protoner riktar sig i magnetfältet
- Via sänderspole sänds radiofrekvent våg, RF-puls > protoner precesserar i fas
- RF-puls stängs av
- En MR-signal induceras i mottagarspolen > protoner precesseras i fas och inducerar en MR-signal
- Signal förstärks och analyseras > protoner återgår till normalt tillstånd
- Med datorn genereras bilden
Beskriv SPINN-eko:
- RF-puls in, eko tillbaka - ett spin-eko
- En signal in, en signal tillbaka
- T1: Kort TE + TR (repitionstid)
- T2: lång TE + TR (tar längre tid att samla in signal)
Beskriv TURBO/FASTSPINN - EKO:
- En RF-puls vänder protonens spin 90 grader, följt av en 180 graders refokuseringspuls
- Kan få tillbaka fler ekon av en RF-puls (undersökningen går snabbare)
- T.ex. har man TFS 10, 1 RF-puls men 10 signaler av ett eko
Vad händer vid:
Mindre voxlar?
Större voxlar?
- Mindre voxlar: mer detaljer
- Större voxlar: Mer signal
Vad händer vid:
Mindre voxlar?
Större voxlar?
- Mindre voxlar: mer detaljer
- Större voxlar: Mer signal
Vad händer vid:
Mindre voxlar?
Större voxlar?
- Mindre voxlar: mer detaljer
- Större voxlar: Mer signal
Vad händer vid:
Mindre voxlar?
Större voxlar?
- Mindre voxlar: mer detaljer
- Större voxlar: Mer signal
Vad är fördelen med 3D-bilder med isotopa voxlar?
Rekonstruktioner i alla plan
Hur fungerar en spole?
- Samla in information (signal) och sändare (RF-puls)
- Nära objektet och mitt i kameran (ISO-center)
- Finns organspecifika spolar > bättre signal
- Stora patienter har dock svårt att få plats
Vad är MR-säkert?
- Stent i hjärtat
- Spikar, skruvar efter enkla frakturer
- Metallclips efter galloperation
- De flesta pacemakers
- Tandlagning/implantat
- Ledprotes
Vad är inte MR-säkert?
- Okända material
- Ryggmärgsstimulator
- Elektroder, efter gammal pacemaker
- Splitter, främmande material i hud/ögat
- Ser stora artefakter i bilder? AVBRYT
Vad är farligt med okända material vid MR?
- Kan bli varma och skada intilligande vävnad
- Kan även röra på sig
Beskriv sekvenser och protokoll:
- Mängder av olika sekvenser beroende på frågeställning
- Remisstext + frågeställning avgör protokoll, vad ska undersökas
- Går ej att scanna av ett större område som DT
- Måste bestämma vad man letar efter
- Varje sekvens mellan 10 sek (håll andan) och 6-7 minuter.
- Ett protkoll innehåller mellan 3-6 sekvenser
- Finns olika protokoll för olika organ, beroende på vad man letar efter
Beskriv:
- T1 sekvens
- T2 sekvens
- PD sekvens
- Vätska mörkt, fett ljust
- Vätska ljust, fett ljust
- Vätska ljust, fett ljust
Varför är en T1 sekvens bra?
- Se patologi
- Kan kombineras med kontrastmedel
- Vätska låg signal, fett hög signal
- Kort TE, kort TR
Varför är en T2 sekvens bra?
- Se anatomi
- Vätska, fett ljust > lättare att se skillnad mellan organ och strukturer
- Vätska och fett hög signal
- Lång TE, lång TR
Varför fungerar ej kontrast på T2-sekvens?
- Det gör ingen effekt på bilderna
Vad är FLAIR?
Utsläckning av vätska
Varför är protonviktad sekvens bra?
- Vätska, fett ljust
- Bra för att bedöma leder, ligament, menisker
- Oftast med SPAIR
- Skada i ligament (mörkt), ödem > ljust
Vad gör PD-sekvenser?
- Ger en bild av vätemolekylernas rörelse
- Nedsatt rörelse = utslag
- T.ex. infarkt i hjärna > utslag pga. ingen rörelse av vätemolekyler
Vad händer vid en T1 SPIR gd?
- T1 sekvens
- Fettreducering
- Kontrast (ljusa områden där kontrast påverkat vävnad)
Vad gör kontrast vid MR?
- Vi ser INTE kontrasten
- UTAN hur den påverkat vävnaden
- Förkortat relaxationstid > ljusare på bilden
Vad gör kontrast vid MR?
- Vi ser INTE kontrasten
- UTAN hur den påverkat vävnaden
- Förkortat relaxationstid > ljusare på bilden
Vad gör kontrast vid MR?
- Vi ser INTE kontrasten
- UTAN hur den påverkat vävnaden
- Förkortat relaxationstid > ljusare på bilden
Vad gör kontrast vid MR?
- Vi ser INTE kontrasten
- UTAN hur den påverkat vävnaden
- Förkortat relaxationstid > ljusare på bilden
Vad är det positiva vid GD?
- Ligger kvar i vävnaden en längre tid
- Möjlighet att använda kontrasten under flera sekvenser
