Straffrätt

Question 1

Vad är legalitetsprincipen?

Answer 1

nullum crimen sine lege - inget brott utan lag


> Föreskriftskrav och obestämdhetsförbud - strafflag måste vara tydlig!
> Förbud mot analogislut - om det är förbjudet att palla äpplen (så får man inte tillämpa päron)
> Retroaktivitetsförbud - gäller från och med det datumet lagen gjordes och framåt

ex: NJA 2016 s. 3

1 kap. 1 § BrB 

Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff är föreskrivet. 



2 kap. 10 § RF 
Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks.

(kraven nedan gäller till den tilltalades nackdel. är det för hens fördel så får man tolka om)


Question 2

Domstol avgör två frågor, vilka?

Answer 2

1. Bevisfrågan (processrättslig juridisk metod)
   - Är det ställt utom rimligt tvivel att detta har hänt?
2. Rättsfrågan (straffrättslig juridisk metod)
   - Är det som har hänt brottsligt?

Question 3

Vad handlar straffrättens speciella och allmänna del om?

Answer 3

Straffrättens speciella del
- handlar om de olika brotten i balken

Ex uppfyller gärningen rekvisiten i ett visst brottsstadgande?

Straffrättens allmänna del
- handlar om ansvarskrav, uppsåt etc. (skelettet, applicerbart på alla brott)

Ex är de allmänna kraven för ansvar uppfyllda?

Question 4

Alla brott börjar med en gärning. En gärning kan innebära två saker, vad?

Answer 4

1. Handling
   T.ex. stöld, 8 kap. 1 § ”Den som olovligen tager vad
   annan tillhör….”
2. Underlåtenhet
   T.ex. fyndförseelse, 10 kap. 8 § ”Fullgör man ej vad i lag är föreskrivet om skyldighet att tillkännagiva hittegods…”

Question 5

Vad är effektbrott?

Answer 5

Ganska många brott är uppbyggda som effektbrott. Kräver att en viss effekt har inträffat för att det ska gå att dömas för brottet.

Ex mord - personen måste ha dött annars är det inte fråga om mord.
Ex stöld - tillgreppet måste inneburit skada.

3 kap. 1 §
Den som berövar annan livet (effekten) döms för mord (…)

OBS!
Man måste ha gärning och effekt, men man måste också ha relevant samband mellan gärningen och effekten.

Question 6

Vad är handlingsbrott?

Answer 6

Skillnad mot effektbrotten, i detta fall räcker det med att ha ljugit, krävs inte att det lett till någon effekt.

15 kap. 1 § Om någon under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen (gärningen) dömes för mened.

Gärningen måste ej leda till någon effekt för att rättslig följd ska inträffa.

Question 7

Vad betyder relevanta orsakssamband vid effektbrott?

Answer 7

Ex: Nina vill att Annahita ska dö och köper en flygbiljett i hopp om att det ska störta, och hon dör. Ska hon dömas för mord?



Nej. Uppsåt finns, men det finns inget relevant orsakssamband.

”hade en normalt försiktig person avstått från den här gärningen om dom inte ville att den här följden skulle inträffa.”
__________

• Prövning av adekvat kausalitet (också kallat gärningsculpa)
• Svensk juridik, s. 583: ”Gärningen ska vid tidpunkten för företagandet ha inneburit en objektiv fara för den inträffade skadliga effekten just på det sätt som i verkligheten skedde.”
• Om inte relevant orsakssamband finns är inte rekvisiten för brottet uppfyllda
• Alla är överens om att man måste pröva om det finns ett relevant orsakssamband, men alla är inte överens om HUR.

Question 8

Vad menas med objektiva och subjektiva rekvisit?

Answer 8

Objektiva rekvisit:
handlar om vad som har hänt.


- har någon slagit någon? har någon dött?

Subjektiva rekvisit:
handlar om gärningspersonens psykiska inställning till det som hänt.


• var det av misstag? avsikt? vad trodde personen skulle hända? (uppsåt och oaktsamhet är ex på subjektiva)

Question 9

Vad är skuldprincipen?

Answer 9

Bara den som kan rå för sin handling ska straffas.

1 kap. 2 § BrB
En gärning skall, om inte annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast då den begås uppsåtligen.

Ibland behövs inte uppsåt, utan det räcker med oaktsamhet. Om det är så, så står det uttryckligen i paragrafen.

–> Ex. undantag: 3 kap. 7 § Den som av oaktsamhet orsakar annans död, döms för vållande till annans död

Question 10

Vad är täckningsprincipen?

Answer 10

Alla objektiva rekvisit måste vara täckta av subjektiva rekvisit. Alltså uppsåt eller oaktsamhet.

3 kap 5 § BrB:
Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta

de objektiva rekvisiten:

1) tillfogande
2) annan person
3) kroppsskada/sjukdom/smärta
- -> måste vara täckta med uppsåt!

Question 11

Det finns två skuldformer. Vad finns det för underliggande typer av dessa? Och föranleder de straffansvar?

1. UPPSÅT
2. OAKTSAMHET

(3. Olyckshändelse - aldrig straffansvar)

Answer 11

UPPSÅT

• Avsiktsuppsåt
• Insiktsuppsåt
• Likgiltghetsuppsåt

Kan alltid föranleda straffansvar!

OAKTSAMHET

• Medveten oaktsamhet
• Omedveten oaktsamhet

Kan föranleda straffansvar om särskilt föreskrevet (3:7)

Question 12

Beskriv de tre formerna av uppsåt!

Answer 12

starkasteformen överst!


1. avsiktsuppsåt 

   - gör nåt med avsikt att uppnå en viss effekt.

2. Insiktsuppsåt
   
- gör nåt med insikt om att viss effekt kommer inträffa. 



ex döda pilot. vill döda honom inte de andra, men medveten om att alla andra också kommer dö.


ex snor cykel. vill ta vilken som helst, det är avsikten. med att det är grannens har jag inget uppsåt till.

3. likgiltighetsuppsåt 

   - inser risk för att viss effekt kan inträffa och är likgiltig inför att den skulle göra det.



ex man alkoholpåverkad, poliskontroll, avsikten är att undkomma poliskontrollen. ökar hastighet trots han ser en polis framför honom. han måste ha insett att det fanns en risk att han kunde köra på polisen. likgiltig inför möjlig effekt.



ex sten mot folkmassa. fattar att nån kommer träffas.

Question 13

Beskriv de två formerna av oaktsamhet

Answer 13

Medveten oaktsamhet

– insåg risken för att en effekt kan inträffa men är inte likgiltig inför att den gör det 

(ex poliskontrollen, gasade men var kanske en väldigt bred väg)

Omedveten oaktsamhet

– insåg inte risken för att en effekt kunde inträffa men borde ha förstått det

Question 14

Vad innebär ansvarsfrihetsgrunder?

Answer 14

Om nån har uppfyllt rekvisiten i en gärning och personen har haft uppsåt till brottet, så kan de ändå frias från ansvar:

• Undantag från ansvar som främst finns i 24 kap. BrB

• Rättfärdigande ansvarsfrihetsgrunder handlar om situationen
- vem som helst hade fått göra på samma sätt i den situationen. ex nödvärn/laga befogenhet
-vem som helst får komma in och hjälpa till

• Ursäktande ansvarsfrihetsgrunder handlar om gärningspersonen
-just den här personen ska gå fri från ansvar pga en anledning. ex psykfallet på moppen.
- vem som helst får inte komma in och hjälpa till, för det är GM som är fri

• Kan ej dömas för medverkan till rättfärdigad gärning, däremot till en som är ursäktad.
• social adekvans: boxaren slår nån i en match. läkare opererar. det är socialt adekvat.

Question 15

Ge exempel på rättfärdigande och ursäktande ansvarsfrihetsgrunder!

Answer 15

Rättfärdigande ansvarsfrihetsgrunder

- nöd (bryter mig in i grannes hus och släcker eld), 24 kap. 4 § brb
- nödvärn, 24 kap. 1 § brb


- samtycke, 24 kap 7 § BrB

Ursäktande ansvarsfrihetsgrunder

- excess 24 kap. 6 § BrB (hör ihop med nödvärn/nöd)

- frivilligt tillbakaträdande från ej fullbordat brott 23 kap. 3 § BrB

- villfarelse, 24 kap 9 § BrB (alla har egentligen en skyldighet att veta lagen, men utom i vissa fall. ex konstprojektet.)