Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

PSPR01 > Statistik och metod > Flashcards

Statistik och metod Flashcards

1
Q

Forskningsprocessens faser

A
  1. Forskningsfråga/litteraturundersökning
  2. Explorativ eller explanativ studie
  3. Forskningsplan/undersökningsdesign
  4. Population/urval
  5. Mätning/datainsamling
  6. Databearbetning (ex statistik)
  7. Analys/slutsats
  8. Redovisning/rapportskrivning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är primärlitteratur?

A

Forskaren har själv genomfört den presenterade studien och presenterar nytt empiriskt material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är sekundärlitteratur?

A

Publikation som sammanställer andra forskares studier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Explorativ/deskriptiv forskning

A

Syftet är att beskriva, kartlägga och utforska. Ingen teori används

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Explanativ forskning

A

Syftet är att testa en teori, oftast om orsak och verkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Intern validitet

A

Att det sannerligen var OV enbart som påverkade BV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka problem kan skada den interna validiteten?

A

Riktningsproblemet och bakomliggande-variabel-problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Riktningsproblemet

A

Är det OV som orsakar BV, BV som orsakar OV eller orsakar de varandra?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Bakomliggande-variabel-problemet

A

Finns det ytterliggare variabler (Z) än X och Y som påverkar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Extern validitet

A

Kan generaliseringar genomföras utifrån det funna sambandet mellan OV och BV?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Oberoende variabel

A

Den potentiella orsaken till något. Det som manipuleras i experiment

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beroende variabel

A

Det som utsätts för OV och blir påverkad av den. Mäts som effekt av manipulationen som genomförts.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Äkta experiment

A

OV är under kontroll och randomisering av undersökningsdeltagare råder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kvasi-experiment

A

OV är under kontroll men randomisering av deltagare är inte möjligt. Validitet är försämrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Icke-experiment

A

Korrelationsstudier, kan ej visa kausalitet. Varken kontroll över OV eller randomisering. Sämst validitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ekvivalenta grupper / Randomized controlled trials

A

Experimentgruppen och kontrollgruppen är lika på alla variabler förutom OV som de utsätts för, för att säkerställa att det är just OV och inte något annat som påverkar BV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När används kvasi-experiment?

A

När randomisering inte är möjligt och färdigindelande grupper används, det vill säga icke ekvivalenta grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När används icke-experiment?

A

Varken OV eller randomisering är möjligt. Ex, Blir man våldsam av våldsamma datorspel? Riktningsproblemet föreligger, för många variabler är närvarande som inte kan exkluderas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Mätdata

A

Uppmätta variabelvärden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mätinstrumentets reliabilitet

A

Hur pålitligt är instrumentet för att mäta det som det avser att mäta? Hur accurate är det, och hur mycket kan det påverkas av slumpmässiga fel?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mätinstrumentets validitet

A

Mäter instrumentet verkligen det som det är avsett att mäta?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Dikotom variabel

A

Kan endast anta två värden, ex JA eller NEJ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Variabel

A

Mätbar egenskap vars variation kan studeras. En variabel antar ett antal variabelvärden, och mängden av dessa är värdemängden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kvalitativ variabel

A

Icke-numerisk. Variabelvärden uttrycks med ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Kvantitativ variabel

A

Numerisk, variabelvärden uttrycks med siffror

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Diskret variabel

A

Variabeln kan bara anta vissa värden inom ett intervall, till exempel ögon på en tärning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kontinuerlig variabel

A

Variabeln kan anta alla värden inom ett visst intervall som bestäms av forskaren, till exempel hur många sekunder det tar att gå 100m. Fysiologiska variabler är ofta kontinuerliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nominaldata

A

Kvalitativa variabelvärden som endast kan grupperas, inte mätas numeriskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ordinaldata

A

Variabel mätta med ordinalskala, vilkas variabelvärden endast kan rangordnas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Intervalldata

A

Variabler som är mätta med intervallskala och vilkas variabelvärden har lika stora steg, men utan absolut nollpunkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Kvotdata

A

Variabler mätta med kvotskala, vilkas variabelvärden har lika stora steg OCH en absolut nollpunkt.

32
Q

Population

A

Grupp objekt som forskaren vill kunna uttala sig om med vissa egenskaper (variabler) som hen vill studera

33
Q

Urvalsram

A

Förteckning av indivder som kan användas till ett urval. Till exempel Eniro, folkbokföringsbasen

34
Q

Obundet slumpmässigt urval

A

Helt slumpmässigt från en urvalsram, kräver randomiseringsgenerator. Exakt samma sannolikhet för alla individer att komma med i studien.

35
Q

Systematiskt urval

A

Individer väljs utifrån en strategi, tex var 225e person i ett register. Är endast slumpmässigt om registret är slumpmässigt.

36
Q

Stratifierat urval

A

Nyckelegenskaper väljs ut för att skapa strata = undergrupper, tex män, höginkomsttagare. Individer väljs sedan från varje strata. Slumpmässigt om vi vet antalet individer per stratum så urvalet blir representativt.

37
Q

Klusterurval

A

Använder existerande kluster. Vi väljer slumpmässigt antal kluster, sedan slumpmässigt individer från varje kluster. Slumpmässigt om vi vet det totala antalet kluster och antal individer i varje kluster för att säkra representation.

38
Q

Vad finns det för felkällor vid urval?

A

Övertäckning, undertäckning, bortfall systematiskt bortfall, partiellt/internt bortall

39
Q

Övertäckning som felkälla

A

Det finns individer på tex registret som inte bör vara med i populationen. Tex, registret gäller 18-65 men din population är 20-55

40
Q

Undertäckning som felkälla

A

Individer som bör finnas i populationen saknas i urvalsramen. Tex, du vill undersöka 18-65 men registret gäller bara 20-55

41
Q

Bortfall som felkälla

A

Individer i målpopultionen undersöktes inte, tex svarade inte på enkäten. Om det är random folk som inte svarats påverkas inte resultatet.

42
Q

Systematiskt bortfall som felkälla

A

Individer med specifika individer har inte kunnat undersökas. Till exempel alla män har skippat enkäten. Detta påverkar resultatet.

43
Q

Partiellt/internt bortfall som felkälla

A

Svar saknas på specifika frågor. Kan förändra resultatet som det råder systematik eller om kritiska frågor inte besvarats.

44
Q

Bortfallsanalys

A

Hur många individer föll bort? Vilka föll bort? Är bortfallet systematiskt? Varför deltog inte individerna? Hotar det vi vet om bortfallet den interna validiteten?

45
Q

Operationalisering

A

Att göra en abstrakt, svårstuderad variabel mätbar. Till exempel stress definieras och görs mätbar med skala 1-5

46
Q

Stokastisk variabel

A

En variabel som i hög grad påverkas av slump, till exempel kroppslängd

47
Q

Fyra typer av skalor

A

Nominal, ordinal, intervall, kvot

48
Q

Nominalskala

A

Kvalitativa

49
Q

Vad betyder psykometri?

A

Testkonstruktion för att mäta psykologiska ting

50
Q

Vad betyder items inom psykometri?

A

Frågorna på testet

51
Q

Vilka är de två vanligaste typerna av data att få från psykologiska tester?

A

Ordinaldata och intervalldata

52
Q

Beskriv Borg centiMax skalan kort. Vad ger den för data?

A

Kvotdata. Har minimal och maximal punkt men även under och över vilket undviker golv- och takeffekter. Ger god individuell överensstämmelse

53
Q

Vad är tabelltexten?

A

Texten som beskriver vad tabellen handlar om. Inte rubriken

54
Q

Vad är tabellens huvud?

A

Rubriker över kolumner och rader. Beskriver variablerna såsom årtal, ålder

55
Q

Vad är tabellens kropp?

A

Den sammanställda datan, själva resultaten

56
Q

Vad är en korstabell?

A

Den redovisar frekvenser över två variabler tillsammans.

Tex, om vi har info om olika fotbollsklubbar och antalet vunna matcher per klubb och vilka år de vann, så kan vi dela upp alla år i tre “eror, perioder” för att se vilken klubb som vann flest matcher till exempel 1950-1960, och vilken som vann flest 1960-1970

57
Q

Vad är en fyrfältstabell?

A

En korstabell för två dikotoma variabler (dvs bara två värden såsom män och kvinnor), som korsas med lungcancer och övrig cancer

58
Q

Beskriv relativ frekvens

A

Andelen förekomster av ett variabelvärde i förhållande till det totala antalet för hela variabeln.

Delen / det hela = andelen = relativ frekvens

59
Q

Beskriv kumulerad frekvens

A

Adderad frekvens, vanligen nedåt.

Frekvensen av ovanstående variabelvärden adderas med den valda raden, och sedan fortsätter nedåt.

60
Q

Vad betyder klassbredd?

A

Spannet på en klass, till exempel på ålder kan klassbredden vara 15 år så kanske 10-24

61
Q

Nämn fyra frekvensdiagram

A

Stolpdiagram
Stapeldiagram
Cirkeldiagram
Histogram

62
Q

I ett koordinatsystem, vilken axel står för OV och vilken står för BV

A

Y-axeln står för BV
X-axeln står för OV

63
Q

Beskriv grupperat stapeldiagram

A

Om du har fler än två dimensioner, tex vill undersöka frekvensen av olika bilmärken för par respektive singlar.

En grupp för par med staplar för varje bilmärke, och likadant för en grupp med singlar

64
Q

Staplat grupperat stapeldiagram

A

Precis som grupperat stapeldiagram med fler än två dimensioner, men istället för staplarna i gruppen bredvid varandra är de staplade på varandra

65
Q

När används histogram?

A

När du har kontinuerliga kvantitativa variabler och det finns behov av klassindelning

Tex, en box för 30-39, en för 40-49

66
Q

När används punktdiagram?

A

När du har två kontinuerliga kvantitativa variabler som ställs mot varandra och du vill undersöka ett samband

67
Q

När används linjediagram?

A

När du har två kontinuerliga kvantitativa variabler och du vill visa en trend/utveckling

68
Q

Nämn fem fördelningsformer

A

Likformiga
Symmetriska
Bimodal
Negativt sned
Positivt sned

69
Q

Förklara likformig fördelning

A

Frekvensen är exakt samma för alla variabelvärden

Tex frekvensen av de fyra suits i en kortlek är för de alla 13

70
Q

Förklara symmetrisk fördelning

A

Frekvenserna är symmetriska runt mittpunkten.

Tex en normalfördelningskurva

71
Q

Förklara bimodal fördelning

A

Har två toppar. Centralmåttet har inte en bra funktion här

72
Q

Förklara negativt sned fördelning

A

Puckeln ligger till höger och ökar successivt

73
Q

Förklara positivt sned fördelning

A

Puckeln ligger till vänster och sjunker successivt

74
Q

Tre typer av centralmått

A

Typvärde, medelvärde, median

75
Q

För vad kan vi använda typvärde? När är det optimalt, eventuellt användbart, och olämpligt?

A

Optimalt för nominaldata, det vill säga ord och kategorier

Eventuellt användbart för kvantitativ data med få nivåer, till exempel svar 1-5

Ej lämplig för kvantitativ data med många nivåer, till exempel många decimaler. Mycket känslig för vilka värden som finns i stickprovet, tar ej hänsyn till alla värden utan endast den vanligaste förekommande

76
Q

När är median lämplig? Varför är median ibland inte särskilt representativt?

A

Synnerligen lämplig för kraftigt snedfördelad data, eftersom svaret blir exakt i mitten av värdena

Mycket känslig för vilka värden som är i stickprovet, därför inte särskilt representativt. Tar bara hänsyn till mitten av uppställningen, inte till övriga värden

77
Q

Ge fem anledningar att föredra aritmetiskt medelvärde

A

Alla värden tas i hänsyn

Summan av alla avvikelser från medelvärdet är alltid 0

Stickprovsmedelvärdet är ett väntevärdesriktigt estimat av motsvarande populationsmedelvärde

Stickprovsmedelvärdet är ett effektivt estimat av motsvarande populationsmedelvärde, det vill säga det finns få felmarginaler

Medelvärde går att beräkna algebraiskt

PSPR01 (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions