Språkneuropsykologi Flashcards
Vad är definitionen av språk?
Språk, ett system av konventionellt talat, manuellt (signerat) eller skrivet symboler med hjälp av vilka människor, som medlemmar av en social grupp och deltagare i dess kultur, uttrycka sig. Språkets funktioner inkluderar kommunikation, uttryck för identitet, lek, fantasifulla uttryck, och känslomässig frigörelse.
Hur ser processen för talat språk ut i förståelse?
Ljudvågor med olika amplituder, frekvenser → sätts samman till enhetliga ord → enhetliga meningar → leder till någon form av förståelse, matchning mellan mentala representationer mellan oss
Prosodi: ett språks ljudegenskaper så som rytm, intonation och dynamik. Hur dessa förhåller sig till varandra på olika nivåer. Påverlar språkets betydelse och uttryck.
Pragmatik: läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext
Hur ser processen för talat språk ut i produktion?
Tanke, fråga → Motoriska sekvenser (koordinerad sekventiell muskelaktivitet) → sekvenser av ljudvågor → fonem → ord → mening
Prosodi: ett språks ljudegenskaper så som rytm, intonation och dynamik. Hur dessa förhåller sig till varandra på olika nivåer. Påverlar språkets betydelse och uttryck.
Pragmatik: läran om språkets användning och hur fraser tolkas olika beroende på deras kontext.
Vad gör mänskligt språk unikt?
- Förskjutning (displacement)- människor hänvisar till sådant som inte är aktuellt i tid och rum, sådant som inte finns
- Förmedla nya innebörder med hjälp av symboler, saker som inte har uttryckts tidigare, finns oändligt många möjligheter att uttrycka saker
- Diskreta enheter, kombineras med andra enheter
komplex grammatik → komplexa meningsstrukturer - Pragmatiskt funktion → språket fyller funktionen att interagera med andra effektivt och påverka andra
Hur ser språkutvecklingen ut?
Språk är en inlärd förmåga som vidareutvecklas tillsammans med hjärnans utveckling.
Samtidigt är barn primeade för att lära sig språk (’language-ready’). Stöd finns för att barn tidigt tillägnar sig universella språkregler (t.ex. att skilja verb från substantiv och funktionsord från innehållsord) utan systematiska instruktioner från andra.
Barn behöver dock exponeras för tal tidigt.
Det finns en kritisk period före puberteten under vilken barn behöver visst språkligt stöd och stimulans från omgivningen för framgångsrik språkutveckling.
Barn som levt i isolering från andra människor under den kritiska perioden har svårigheter att lära sig språk.
Berätta om Broca´s afasi och Wernicke´s afasi. Vart i hjärnan ligger dessa områden?
Brocas’s afasi: orsakas av skador på ett område i vänstra frontalloben. (Broca’s område defineras ofta som Brodmann områdena 44 och 45). Nedsatt förmåga att producera tal: expressiv). Vissa kunde endast upprepa vissa ljud.
Wernicke’s afasi: Carl Wernicke (1848-1905). Tysk läkare, anatomist och psykiater.
Skador på ett område i vänstra temporalloben (Brodmann område 22). Nedsatt språkförståelse, impressiv. → Många har ett flytande tal, men det de säger är inte begripligt och ofta förstår de inte det eftersom de har en nedsatt förståelseförmåga. Helt irrelevanta svar.
Båda är fundament för språkneuropsykologi - fortfarande ytterst relevant. Utifrån dessa fynd utvecklades en tidig modell:
Berätta om vänstra vs. högre hemisfären vad gäller språk.
Modern hjärnavbildning ger en utökad och mer detaljerad bild av språk i hjärnan.
Andra områden, även i högra hemisfären är inblandade i språkbearbetning: utifrån hjärnavbildning. En grej man funnit är att vänstra hemisfären har en involvering i språket. Utifrån detta utvecklades en uppdaterad språkmodell
Berätta om Hickock och Poeppel dual stream model
I denna modellen processar den ventrala strömmen språksignaler för förståelse och den dorsala strömmen mappar ut akustiska språksignaler för artikulation. Modellen antar att den ventrala strömmen är bilateralt belägen (även om det finns skillnader mellan högra och vänstra hemisfären) och att den dorsala strömmen är starkt vänster-hemisfärdominant.
- Spectrotemporal analys (grön): Språkprocessen börjar med en analys av grundläggande ljudegenskaper = ljudet identifieras. Bryta ner ljuden som kommer i en mängd olika frekvenser. Var? Bilateralt i hörselcortex. Mer specifikt? Dorsal Superior temporal gyrus (STG). i hörselcortex, bilateralt.
- Fonologiska nätverket (gul): Ljuden binds sedan samman till fonem och sedan morfem. Var? Superior Temporal Sulcus (STS). Mid-post Bilateralt.
- Processen delas sedan mellan de ventrala (lila) och dorsala (blåa) strömmarna. Hitintills har alltså processen skett bilateralt.
VENTRALT:
4. Lexical interface (ventralt bakre): Fonem bildar ord och här sker förståelsen av ord. Detta samarbetar med konceptuella nätverk som finns lite här och var i cortex. Svagt vänsterlateraliserat, bilateralt. Var? Posteriora mediala temporala gyrus (pMTG) och posteriora inferiora temporala sulcus (pITS).
5. Kombinatoriskt nätverk (ventralt främre): Orden bildar meningar. Kanske vänsterlateraliserat/dominant, antar att det är bilateralt också. Var? Anteriora mediala temporala gyrus (aMTG) och anteriora inferiora temporala gyrus (aITG).
DORSALT:
6. Sensomotorisk integrering (dorsalt bakre): Ljudens representation länkas till motorisk representation, länkning mellan hur det låter och hur det sägs. Var? Posteriora sylvian fissure, vid korsning mellan temporal och parietalloberna. Vänsterlateraliserat/vänsterdominant.
7. Articulatory network (dorsalt främre): Här representeras artikulering av språk på hög nivå (meningar, kombinationer av ord). Ansvarar för att kunna producera tal. Detta område är kopplat till det kombinatoriska nätverket i den ventrala pathwayen. Integrering mellan perceptuell uppfattning och förståelse på hög nivå och representation av dess artikulering. Får vi problem här har det markant effekt på talproduktionen. Vänsterlateraliserat. Var? Posteriora inferiora frontala gyrus (pIFG), premotor cortex och anteriora insula.
Samarbete mellan delar i språkmodellen:
- **Lexikal integrering **samarbetar med det konceptuella nätverket (som finns spritt i hjärnan).
- Sensomotoriska integrering samarbetar med spectrotemporala analysen och det fonologiska nätverket.
- Artikulatoriska nätverket samarbetar med kombinatoriska nätverket.
Vad finns det för modell för prosodibearbetning? Berätta om funktionen!
Prosodi: ett språks ljudegenskaper så som rytm, intonation och dynamik. Hur dessa förhåller sig till varandra på olika nivåer. Påverlar språkets betydelse och uttryck.
Funktion:
- Dorsala banor: Prosodi-artikulering och utvärdering (hur det sägs).
- Ventral bana: Prosodi-hörselobjekt (från a ljudegenskaper till helhetligt prosodiskt objekt- parallellt med fonem till ord bearbetning) (Sammler et al. 2015).
Centrala anatomiska områden:
- Dorsala; Högra Pre-motorkortex (righ pre-motor cortex) och högra inferiora frontala gyruset (right inferior frontal gyrus.
- Ventral: högra anteriora superiora temporala sulcus (anterior superior temporal sulcus) och posteriora superiora temporala sulcus. (Sammler et al., 2015).
Evidens finns för att amygdala även spelar en roll för bearbetning av känslor som uttrycks genom rösten, inkluderat genom prosodi i tal (t.ex. Scherer, 2019).
Berätta om ELU modellen
The ease of language understanding
Rönnberg et al., 2013.
Vid svåra lyssningsförhållanden: hörselnedsättning, buller, meningar med krånglig struktyr så kommer vår arbetsminenskapacitet vara mer aktiverad i prefrontala cortex.
- RAMBPHO.
- Vid krävande lyssningsförhållanden och språklig komplexitet spelar arbetsminne, betydelsefull roll för språkberabetning
- Mer aktivitet i arbetsminnesrelaterade områden t.ex. i frontalloberna, speciellt prefrontala kortex.
Berätta om teckenspråk och hjärnan
- Vi kan se hur hjärnaktiviteten i hög grad liknar vartannat
- Visuospatial bearbetning istället för ljudbearbetning.
- Språk är över modaliteterna (sinnena)
- Döva processar tecken istället för ord
Vad är pragmatisk förståelse? Berätta lite om det! Vart det finns, vad det spelar för roll osv.
Förståelse av icke-bokstavligt tal: idiom, ordspråk osv.
- Har att göra med social kognition och social kommunikation, innefattar sådant som idiom, metaforer och ironi
- Social kognition spelar in i den pragmatiska kommunikationen i vardagen → mycket är outsagt och vi kan förstå varandra utan att kommunicera bokstavligt. Kräver alltså en del social och pragmatisk kommunikation.
- Pragmatisk språkförståelse-t.ex. förståelse av icke-bokstavligt tal som idiom: Aktivering i mediala prefrontala cortex (bilateralt), utöver aktivering i övriga språkområden (Reyes-Aguilar, Valles-Capetillo , & Giordano, 2018)
- Mediala prefrontala cortex är ett område som uppvisar aktivitet vid social kognition (flera olika socla-kognitiva funktioner).
- Involverad i Theory of mind: betydelsefull när man processar vad personers egentliga intentioner.
Berätta lite om läsning!
- Tal är naturligt. Läsning och skrivande är relativt sena mänskliga uppfinningar. Vi är inte naturligt primeade för att lära oss skriva och läsa som att tala. Exempel på plasticitet. Är du inte exponerad för skriven text kommer du inte ha den kunskapen.
- En stor del av världens befolkning är analfabeter.
- Att lära sig att läsa modifierar och stärker andra kognitiva förmågor som verbalt och visuellt minne, visuospatiala och visuomotoriska förmågor. (Ardila et al., 2010)
- Läskunnighet och utbildning påverkar de banor som används av hjärnan för problemlösning. (Ardila et al., 2010)
