Spånskärande Bearbetning

Question 1

Spånskärande bearbetning

Answer 1

Ett ämne formges genom att delar av detsamma avskiljs i form av spån.

Question 2

Skärhastighet

Answer 2

Vc, hastigheten med vilken materialet och verktyget rör sig mot varandra (m/min). Vc=pidn, n= varvtalet i rpm, d= diameter på obearbetad yta i m. Kalls även huvudrörelsens hastighet.

Question 3

Matning

Answer 3

f (mm/varv), benämns även maringshastighet vf (mm/min) och är hastigheten hos matningsrörelsen.

Question 4

Skärdata

Answer 4

Gemensam benämning för skärhastigheten,matning och skärdjup.

Question 5

Skärdjup

Answer 5

ap (mm), verktygets radiella eller axiella instickning för varje skär.

Question 6

Nominella spånarean

Answer 6

AD = ap*f (mm^2), är tvätnittsarean hos det material som momentant avverkas bort av eggen. Dess storlek har betydelse för vilka belastningar skäreggen utsätts för under ingreppet.

Question 7

Avverkningshastigheten

Answer 7

Q = AD*vc (cm^3/min) den av skärdatan bestämda mängd material som per tidsenhet avverkas från arbetsstycket.

Question 8

Nominella spåntjockleken

Answer 8

hD, (mm), är den teoretiska spåntjockleken före avverkning

Question 9

Verklig spåntjockleken

Answer 9

hch, (mm) , spånets tjocklek efter spånstukningen.

Question 10

Spånstukningen

Answer 10

(upp och ner vänt V med index n), är kvoten mellan verklig spåntjocklek och nominell spåntjocklek. Stor spånstukning innebär ett besvärligt bearbetningsförhållande med avseende på spånbrytning och uppkomna belastningar på skäreggen.

Question 11

Spånytan

Answer 11

Delen av verktyget som är i kontakt med spånet.

Question 12

Släppningsyta

Answer 12

Delen av verktyget som gränsar mot arbetsytans bearbetade yta.

Question 13

Ortogonal bearbetning

Answer 13

Materialet möter skäreggen i rät vinkel och utan sidokrafter.

Question 14

Ställvinkeln

Answer 14

(kappa index 0), huvudskärets vinkel med matningsriktningen. Bestämmer tillsammans med eggvinkeln hållfastheten hos skäret och bör därför väljas så stor som möjligt. Påverkar även den nominella spåntjockleken hD enl. hD = f* sin(kappa index 0).

Question 15

Spånvinkeln

Answer 15

(gamma index 0) vinkeln mellan spångar och normalen till arbetsstycket.

Question 16

Släppningsvinkeln

Answer 16

(alfa index0) vinkeln mellan släppningsytan och tangenten till arbetsstycket. Det påverkar skärets temperatur och livslängd, liksom arbetsstyckets ytkvalitet.

Question 17

Eggvinkeln

Answer 17

( beta index 0) eggens vinkel mellan spånyta och släppningsyta. Dn anger verktygets eggstyrka. Ett verktyg med spetsig vinkel skär lättare men är också känslig för stötbelastningar.

Question 18

Lutningsvinkeln

Answer 18

(lambda index 0), huvudskäreggens lutning i förhållande till arbetsstyckets längdaxel. Kan vara positiv, negativ eller neutral. Utförs lutningsvinkeln negativ erhålls gynnsammare belastning på skäreggen vid bearbetningar med diskontinuerligt skärförlopp. Spånavgången påverkas så att negativ lutningsvinkel leder spånorna mot arbetsstycket och positiv lutningsvinkel från densamma. Vid innerbearbetning bör följdaktligen positiv lutningsvinkel användas.

Question 19

Spetsvinkeln

Answer 19

(epsilon index 0), är vinkeln mellan huvud- och biskär.

Question 20

Frivinkeln

Answer 20

(phi index 0), är vinkeln mellan biskär och matningsriktning.

Question 21

Huvudskär

Answer 21

Delen av skäret som utför bearbetningen

Question 22

Biskär

Answer 22

Utför en efterbearbetning av ytan.

Question 23

Nosradien

Answer 23

(r index epsilon) (mm) sammanbinder huvud- och biskär. Har en avgörande betydelse för ytjämnheten.

Question 24

Skärande kantens längd

Answer 24

lSaD, (mm) de delar av huvud- och biskär samt nosradien som är i ingrepp med arbetsstycket under bearbetningen.

Question 25

Flytspån

Answer 25

Förutsättningar att flytspån ska bildas:
- arbetsmaterialets plastiska deformationsområde är tillräckligt stort så att de i samband med deformationen och avskiljandet erhållna strukturförändringar blir lika inom spåntvärsnittet.
- deformationen inte ger upphov till några sprödhetsfenomen.
- spånbildningen inte påverkas av vibrationer eller ändrade spånavgångsförhållanden.
Förekommer oftast vid små och medelstora nominella spåntjocklekar.

Question 26

Lamellspån

Answer 26

Erhålls om:
- arbetsmaterialets hållfasthet minskar i samband med deformationen i sjuvplanet.
- den inom olika delar av spånet erhållna strukturen varierar.
- vibrationer ger upphov till varierande nominell spåntjocklek, vilket är mycket vanligt vid bearbetning av ståltyper som lätt deformationshårdnar.
Förkommer oftast vid stora nominella spåntjocklekar.

Question 27

Skjuvspån

Answer 27

Består av element som först fullständigt avskilts i skjuvplanet men därefter åter delvis svetsats samman. Spånelementen bildas när brottskjuvhållfastheten i skjuvplanet överskrids. Detta kan ske i båda av sig själv spröda material och i material som genom deformation erhåller sprödare struktur.

Question 28

Klyvspån

Answer 28

Erhålls vid bearbetning av spröda material med ojämn struktur eller inneslutningar. Vid de spröda materialen stukas inte spånelementen i så hög grad. De avskiljs i större enheter, varvid i många fall brottet sker vid korngränserna.