Spånskärande Bearbetning Flashcards
Spånskärande bearbetning
Ett ämne formges genom att delar av detsamma avskiljs i form av spån.
Skärhastighet
Vc, hastigheten med vilken materialet och verktyget rör sig mot varandra (m/min). Vc=pidn, n= varvtalet i rpm, d= diameter på obearbetad yta i m. Kalls även huvudrörelsens hastighet.
Matning
f (mm/varv), benämns även maringshastighet vf (mm/min) och är hastigheten hos matningsrörelsen.
Skärdata
Gemensam benämning för skärhastigheten,matning och skärdjup.
Skärdjup
ap (mm), verktygets radiella eller axiella instickning för varje skär.
Nominella spånarean
AD = ap*f (mm^2), är tvätnittsarean hos det material som momentant avverkas bort av eggen. Dess storlek har betydelse för vilka belastningar skäreggen utsätts för under ingreppet.
Avverkningshastigheten
Q = AD*vc (cm^3/min) den av skärdatan bestämda mängd material som per tidsenhet avverkas från arbetsstycket.
Nominella spåntjockleken
hD, (mm), är den teoretiska spåntjockleken före avverkning
Verklig spåntjockleken
hch, (mm) , spånets tjocklek efter spånstukningen.
Spånstukningen
(upp och ner vänt V med index n), är kvoten mellan verklig spåntjocklek och nominell spåntjocklek. Stor spånstukning innebär ett besvärligt bearbetningsförhållande med avseende på spånbrytning och uppkomna belastningar på skäreggen.
Spånytan
Delen av verktyget som är i kontakt med spånet.
Släppningsyta
Delen av verktyget som gränsar mot arbetsytans bearbetade yta.
Ortogonal bearbetning
Materialet möter skäreggen i rät vinkel och utan sidokrafter.
Ställvinkeln
(kappa index 0), huvudskärets vinkel med matningsriktningen. Bestämmer tillsammans med eggvinkeln hållfastheten hos skäret och bör därför väljas så stor som möjligt. Påverkar även den nominella spåntjockleken hD enl. hD = f* sin(kappa index 0).
Spånvinkeln
(gamma index 0) vinkeln mellan spångar och normalen till arbetsstycket.
Släppningsvinkeln
(alfa index0) vinkeln mellan släppningsytan och tangenten till arbetsstycket. Det påverkar skärets temperatur och livslängd, liksom arbetsstyckets ytkvalitet.
Eggvinkeln
( beta index 0) eggens vinkel mellan spånyta och släppningsyta. Dn anger verktygets eggstyrka. Ett verktyg med spetsig vinkel skär lättare men är också känslig för stötbelastningar.
Lutningsvinkeln
(lambda index 0), huvudskäreggens lutning i förhållande till arbetsstyckets längdaxel. Kan vara positiv, negativ eller neutral. Utförs lutningsvinkeln negativ erhålls gynnsammare belastning på skäreggen vid bearbetningar med diskontinuerligt skärförlopp. Spånavgången påverkas så att negativ lutningsvinkel leder spånorna mot arbetsstycket och positiv lutningsvinkel från densamma. Vid innerbearbetning bör följdaktligen positiv lutningsvinkel användas.
Spetsvinkeln
(epsilon index 0), är vinkeln mellan huvud- och biskär.
Frivinkeln
(phi index 0), är vinkeln mellan biskär och matningsriktning.
Huvudskär
Delen av skäret som utför bearbetningen
Biskär
Utför en efterbearbetning av ytan.
Nosradien
(r index epsilon) (mm) sammanbinder huvud- och biskär. Har en avgörande betydelse för ytjämnheten.
Skärande kantens längd
lSaD, (mm) de delar av huvud- och biskär samt nosradien som är i ingrepp med arbetsstycket under bearbetningen.
Flytspån
Förutsättningar att flytspån ska bildas:
- arbetsmaterialets plastiska deformationsområde är tillräckligt stort så att de i samband med deformationen och avskiljandet erhållna strukturförändringar blir lika inom spåntvärsnittet.
- deformationen inte ger upphov till några sprödhetsfenomen.
- spånbildningen inte påverkas av vibrationer eller ändrade spånavgångsförhållanden.
Förekommer oftast vid små och medelstora nominella spåntjocklekar.
Lamellspån
Erhålls om:
- arbetsmaterialets hållfasthet minskar i samband med deformationen i sjuvplanet.
- den inom olika delar av spånet erhållna strukturen varierar.
- vibrationer ger upphov till varierande nominell spåntjocklek, vilket är mycket vanligt vid bearbetning av ståltyper som lätt deformationshårdnar.
Förkommer oftast vid stora nominella spåntjocklekar.
Skjuvspån
Består av element som först fullständigt avskilts i skjuvplanet men därefter åter delvis svetsats samman. Spånelementen bildas när brottskjuvhållfastheten i skjuvplanet överskrids. Detta kan ske i båda av sig själv spröda material och i material som genom deformation erhåller sprödare struktur.
Klyvspån
Erhålls vid bearbetning av spröda material med ojämn struktur eller inneslutningar. Vid de spröda materialen stukas inte spånelementen i så hög grad. De avskiljs i större enheter, varvid i många fall brottet sker vid korngränserna.
