Atomstruktur Och Interatomiska Bindningar Flashcards
Atom nummer
Z, antalet protoner i kärnan.
Isotop
Ett ämne har alltid samma antal protoner i kärnan men antalet neutroner varierar och då varierar även atommassan. Dessa olika typer av atomer kallas isotoper.
Atomvikt
Den genomsnittliga vikten hos naturliga isotoper hos ett ämne.
Atomic mass unit
Amu, används för att beräkna atommassan. A=Z+N
Mol
En mol av ett ämne är 6.02*10^23 atomer eller molekyler. 1 amu/atom = 1g/mol.
Kvantmekanik
Principer och lagar som styr system av atomiska och subatomiska enheter.
Bohrs atommodel
Elektronerna roterar runt atomkärnan i diskret omloppsbana.
Våg-mekanisk model
Elektronen anses Exhibit både våglika och partikel-lika characteristics. Elektronens position är considered att vara sannolikheten för att elektronen är på olika platser runt kärnan. Dvs positionen beskrivs av en sannolikhets distribution eller elektronmoln.
Kvantnummer
Beskriver atomens elektronkonfiguration. skrivs enl. följande(skal, subskal+antal elektroner(skrivs som upphöjt), summa elektroner)
Principal kvant nummer
n, relaterat till avståndet mellan elektronen och kärnan, ett heltak som ibland betäcknas med bokstäverna K,L,M…
Subskal
l, är relaterade till formen av subskalen betäcknas med de små bokstäverna s, p, d, f. där s har 1 energy state, p har 3, d har 5 och f har 7.
Electron state
värden av energi som är tillåtna för elektronerna
Pauli exclusion principle
Varje elektrontillstånd kan innehålla max 2 elektroner som måste spinna åt motsatt håll.
Grundtillstånd
Atomens elektroner finns i de lägsta möjliga energitillstånden.
Elektronkonfiguration
struktur av en atom representerar det sätt på vilket dessa elektrontillstånd är upptagna.
Valenselektron
elektronerna i det yttersta skalet.
Periodiska systemet
grundämnena är placerade, med stigande atomnummer i sju horisontala rader kallade perioder. De är arrangerade så att grundämnena i en kolumn eller grupp har samma valenselektron struktur och kemiska och fysiska egenskaper.
Elektropositiv
en atom med få valenselektroner som gärna ger upp dessa och bildar en positiv jon
Elektronegativ
Atomer med många valenselektroner som gärna tar upp elektroner och bildar negativa joner.
bindningsenergi
energin som krävs för att separera två atomer permanent.
primär bindning
interatomiska bindningar som är relativt strka och för vilka bindningsenergin är relativt stor. Tre typer av primära bindningar, jonbindningar, kovalenta bindningar och metalbindningar.
Metallbindningar
Metaller har en, två eller tre valenselektroner. I metallbindningar är inte dessa valenselektroner bundna till någon särskild atom i soliden utan anses tillhöra metallen som helhet och bildar ett elektronmoln. De fria elektronerna skyddar de positivt laddade jonerna från att repellera varandra.
Van der waals bindning
Eller sekundär bindning. Uppstår av den coulombiska attraktionen mellan den positiva änden i en dipol och den negativa änden av en annan dipol. Det är en svag bindning.
Dipol
En atom eller molekyl som har en positiv och en negativ ände. Ev kolla upp en bättre förklaring.
Vätebindning
En specialltyp av van der waals bindning sim uppstår mellan molekyler som innehåller väte. Den starkaste av de olika van der waals
Polära molekyler
Molekyler som pga asymmetriskt arrangerade atomer har positiva och negativa regioner.
Metallbindningar
Metaller har en, två eller tre valenselektroner. I metallbindningar är inte dessa valenselektroner bundna till någon särskild atom i soliden utan anses tillhöra metallen som helhet och bildar ett elektronmoln. De fria elektronerna skyddar de positivt laddade jonerna från att repellera varandra.
Van der waals bindning
Eller sekundär bindning. Uppstår av den coulombiska attraktionen mellan den positiva änden i en dipol och den negativa änden av en annan dipol. Det är en svag bindning.
Dipol
En atom eller molekyl som har en positiv och en negativ ände. Ev kolla upp en bättre förklaring.
Vätebindning
En specialltyp av van der waals bindning sim uppstår mellan molekyler som innehåller väte. Den starkaste av de olika van der waals
Polära molekyler
Molekyler som pga asymmetriskt arrangerade atomer har positiva och negativa regioner.
Jonbindning
Ett metalliskt grundämne ger ifrån sig sina valenselektroner till ett ickemetalliskt grundämne. Detta gör att de båda jonerna attraherar varandra.
Coulombisk kraft
Positiva och negativa joner, som pga deras elektriska laddning, attraherar varandra.
Kovalent bindning
Stabil elektronkonfiguration uppnås genom att elektroner delas av två närliggande atomer. Två atomer som är kovalent bundna kommer båda att bidra med minst en elektron till bindningen och de delade elektronerna anses tillhöra båda atomerna.
jämvikts avstånd
r0 är avståndet mellan atomer då den attraherande och repelerande kraften tar ut varandra. r0 ökar då temperaturen (potentiel energi) ökar.
