socialpsykologi del 3 Flashcards
Välmenade fördomar
Välmenade fördomar, även kända som “benevolent prejudice”, innebär att man har en positiv attityd gentemot en viss grupp samtidigt som man har stereotypa eller paternalistiska uppfattningar om dem. Till exempel kan någon ha fördomar om att kvinnor är snälla och omsorgsfulla, men samtidigt ha stereotyper om att de är svaga eller i behov av skydd. Välmenade fördomar kan vara skadliga eftersom de kan begränsa människors möjligheter och förstärka ojämlikhet, även om de kan verka positiva på ytan.
ambivalenta fördomar
Ambivalenta fördomar innebär att en person har både positiva och negativa attityder gentemot en viss grupp. Till exempel kan en person ha positiva attityder gentemot äldre människor på grund av respekt för äldre och erfarenhet, samtidigt som de kan ha negativa attityder baserat på stereotyper om att äldre människor är tröga eller föråldrade. Ambivalenta fördomar kan vara motsägelsefulla och kan leda till att en person beter sig på olika sätt beroende på situationen.
moderna fördomar
Moderna fördomar, även kända som “aversive prejudice”, är subtila och dolda former av fördomar som är vanliga i dagens samhälle. De kan vara mer indirekta och omedvetna jämfört med mer öppna och explicita former av fördomar. Exempel på moderna fördomar kan vara att visa fördomar mot en viss etnisk grupp genom att undvika att anställa dem eller genom att ge dem sämre service, utan att vara medveten om de underliggande fördomarna.
klassiska fördomar
Klassiska fördomar, även kända som “blatant prejudice”, är öppna, tydliga och uttalade former av fördomar. De innebär att man har negativa attityder, stereotyper och diskriminerande beteenden gentemot en viss grupp baserat på faktorer som etnicitet, kön, religion eller sexuell läggning. Klassiska fördomar kan vara mer synliga och medvetna, och de kan leda till öppen diskriminering och förtryck av den berörda gruppen.
social lättnad
Social lättnad är en term som används för att beskriva fenomenet där människor presterar bättre på enkla uppgifter när de är i närvaro av andra människor jämfört med när de är ensamma. Detta beror på att närvaron av andra ökar arousal (aktiveringsnivån) och medför att människor är mer benägna att fokusera och visa upp sina färdigheter. Å andra sidan kan social lättnad leda till sämre prestation på svåra uppgifter, då ökad arousal kan störa koncentrationen och öka ångesten.
Drive
I socialpsykologin syftar begreppet “drive” på en stark motivationskraft eller en känsla av brådskande att uppnå ett mål eller tillfredsställa ett behov. Drivkrafter kan vara både interna (till exempel personliga ambitioner) och externa (till exempel belöningar eller bestraffningar). Driv är en viktig faktor som påverkar beteendet hos individer och kan forma deras handlingar och beslut.
Evaluation apprehension
Evaluation apprehension refererar till rädslan för att bli bedömd eller utvärderad av andra människor i sociala situationer. När människor känner att de är i fokus och att deras prestationer eller beteende kommer att bedömas, kan detta påverka deras beteende och prestation. Rädslan för negativ bedömning kan skapa ångest och kan leda till att man anpassar sitt beteende eller presterar sämre än i icke-bedömda situationer.
Distraction conflict
Distraction conflict är en term som används för att beskriva den inre konflikt som uppstår när människor samtidigt exponeras för två eller fler stimuli eller åtaganden som kräver uppmärksamhet. Konflikten mellan att fokusera på en uppgift eller situation och att bli distraherad av något annat kan påverka prestationen och upplevelsen. Distraherande stimuli kan minska prestationen på komplexa uppgifter men kan också ha en positiv effekt på enklare och automatiserade uppgifter.
Self awareness
Self-awareness (självmedvetenhet) innebär att vara medveten om och reflektera över ens egna tankar, känslor, beteenden och identitet. När människor är självmedvetna tenderar de att vara mer uppmärksamma på hur de uppfattas av andra och att vara mer benägna att övervaka och reglera sitt beteende för att anpassa sig till sociala normer och förväntningar. Self-awareness kan påverka beteendet och kan vara en viktig faktor i självreglering och social anpassning.
självfunktionen
Självet har flera funktioner som hjälper oss att förstå och navigera genom vår egen upplevelse och interaktion med omvärlden. Självet fungerar som en informationsbehandlare genom att bearbeta och organisera information om oss själva, våra egenskaper, våra beteenden och våra relationer. Det hjälper oss att upprätthålla en kontinuitet och stabilitet i vår identitet över tid och situationer. Självet har också en reglerande funktion genom att vi sätter mål, övervakar vårt beteende och utvärderar vår egen prestation.
självkännedom
Självkännedom, eller self-awareness, innebär att vara medveten om sina egna tankar, känslor, beteenden och identitet. Genom självkännedom kan vi reflektera över våra egna upplevelser, värderingar och mål. Självkännedom spelar en viktig roll i självreglering, eftersom den möjliggör att vi kan övervaka och anpassa vårt beteende och våra val utifrån våra egna interna standarder och värderingar.
självidentitet
Självidentitet, eller self-identity, handlar om den uppfattning och förståelse vi har om oss själva som en unik individ med olika roller, egenskaper och relationer. Självidentitet formas av olika faktorer, inklusive våra personliga egenskaper, erfarenheter, kulturella och sociala kontexter samt våra identifikationer med olika grupper. Självidentiteten är dynamisk och kan förändras över tid och i olika situationer.
självet och personlighet
Självet och personlighet är intimt kopplade till varandra. Personlighet avser de stabila och långvariga mönstren av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individ. Självet är en central komponent inom personlighet och påverkar hur vi uppfattar och tolkar världen, hur vi interagerar med andra människor och hur vi uttrycker våra personlighetsdrag. Självet och personlighet är båda konstruktioner som utvecklas och formas genom en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
socialpsykologi
Inom socialpsykologi betonas social inlärning och social identitet som förklaringar till fördomar. Fördomar kan uppstå genom social inlärning, där människor tar upp och internaliserar fördomar från sin sociala miljö, till exempel genom att observera och imitera föräldrar, vänner eller medier. Social identitetsteori betonar att människor har en tendens att identifiera sig med och värdera sin egen grupp positivt, vilket kan leda till stereotyper och fördomar gentemot andra grupper för att bekräfta sin egen grupps överlägsenhet.
kognition
Inom kognitionsforskning betonas kognitiva processer som kategorisering, stereotyper och attributionsfel som förklaringar till fördomar. Människor tenderar att använda kategorisering för att organisera och förenkla sin omvärld, vilket kan leda till att de skapar stereotyper om olika grupper. Attributionsfel, såsom “fundamental attribution error” (tendensen att överskatta dispositionala faktorer och underskatta situationella faktorer vid bedömning av andras beteende), kan också bidra till fördomar genom att man felaktigt tillskriver negativa egenskaper till en viss grupp.
personlighet
Inom personlighetsforskning har egenskaper som öppenhet för erfarenhet, dogmatism och behov av kognitiv avslutning undersökts som förklaringar till fördomar. Individer med låg öppenhet för erfarenhet kan vara mer benägna att hålla fast vid traditionella värderingar och vara mer fördomsfulla mot avvikande grupper. Dogmatism, som innebär stelhet i tänkande och motstånd mot förändring, kan också bidra till fördomar. Behovet av kognitiv avslutning avser individers strävan efter att ha klara och definitiva svar och en aversion mot osäkerhet, vilket kan leda till stereotyp tänkande och fördomar.
