socialpsykologi del 1 Flashcards
person-situation debatten
handlar om att förstå vilken roll personliga egenskaper (såsom personlighet, värderingar och attityder) och situationella faktorer spelar i att påverka människors beteenden och uppfattningar.Det finns en växande insikt om att både personlighet och situationer spelar en betydande roll och att deras samverkan kan vara nyckeln till en mer komplett förståelse av mänskligt beteende.
Asch´s configural model
är en modell som förklarar hur vår första bedömning av en person utgår från centrala egenskaper, såsom varm och kall. Vår uppfattning om dessa egenskaper påverkar sedan vår bedömning av personens övriga egenskaper och helheten.
algebriska modeller
typ av modell som används för att förklara hur vi uppfattar och bedömer andra människor. I dessa modeller summerar, tar medelvärdet av eller väger vi våra bedömningar om en person för att komma fram till ett helhetsintryck.
Vilka egenskaper som anses vara centrala och vilka som inte anses vara det kan variera mellan olika personer och situationer. Det beror på faktorer som personliga erfarenheter, kulturella skillnader och situationens kontext. Vem som räknar och hur man räknar beror också på individuella skillnader och kulturella faktorer.
stereotype content model
Stereotype content model fokuserar på hur människor uppfattar och bedömer olika sociala grupper baserat på två dimensioner: varmt/kallt och kompetent/inkompetent. Dessa dimensioner representerar två viktiga dimensioner av social bedömning som formar våra attityder och beteenden gentemot olika grupper.
Varma/kalla dimensionen: Denna dimension handlar om hur varma, vänliga och sympatiska en grupp uppfattas vara. Grupper som uppfattas som varma bedöms som mer medkännande, hjälpsamma och generösa. Å andra sidan bedöms grupper som uppfattas som kalla som mer kyliga, avståndstagande och ointresserade av andra.
Kompetenta/inkompetenta dimensionen: Denna dimension handlar om hur kompetenta, skickliga och kapabla en grupp uppfattas vara. Grupper som uppfattas som kompetenta bedöms som mer intelligenta, effektiva och professionella. Å andra sidan bedöms grupper som uppfattas som inkompetenta som mindre intelligenta, ineffektiva och okapabla.
Stereotype content model betonar att människors attityder gentemot olika grupper i stor utsträckning formas av uppfattningar om varma/kalla och kompetenta/inkompetenta egenskaper. Dessa uppfattningar påverkar våra fördomar, diskriminering och beteenden gentemot
scheman
mentala ramverk som organiserar och tolkar information om världen omkring oss. Scheman är kognitiva mönster eller nätverk av kunskap, förväntningar, erfarenheter och attityder som påverkar hur vi tänker, uppfattar och minns information.
priming
Priming innebär att vissa stimuli aktiverar specifika koncept, associationer eller minnen i vårt sinne, vilket i sin tur påverkar vårt tankesätt och våra reaktioner. Det kan ske genom olika typer av stimuli, som ord, bilder, ljud eller dofter.
Till exempel kan primingstudier visa att om deltagare först exponeras för ord relaterade till ålderdom, som “rullator” eller “grått hår”, kommer de efteråt att reagera snabbare på ord relaterade till ålderdom i en ordigenkänningsuppgift. Detta tyder på att exponeringen för de tidigare orden “primade” deltagarnas kognitiva system och gjorde dem mer mottagliga för relaterade koncept och information
kategorisering
en process där vi organiserar och grupperar objekt eller händelser i kategorier baserat på gemensamma egenskaper. Exemplar kategorisering handlar om att lagra konkreta exempel i minnet, medan prototyp kategorisering handlar om att skapa en abstrakt representation som fångar de viktigaste egenskaperna hos en kategori.
2 typer av attityder
implicit och explicit
implicit
Automatiska: Implicita attityder aktiveras automatiskt och omedvetet utan att personen behöver anstränga sig.
Omedvetna: Personerna är vanligtvis inte medvetna om sina implicita attityder eller hur de påverkar deras tankar och beteenden.
Snabba: Implicita attityder kan aktiveras och bedömas mycket snabbt, ofta inom bråkdelar av en sekund.
Heuristiska: De baseras på snabba och intuitiva bedömningar och associeringar, vilket kan vara resultatet av tidigare inlärning och erfarenheter.
explicit
Kontrollerade: Explicita attityder är mer kontrollerade och medvetna. Personerna är medvetna om sina attityder och kan uttrycka dem medvetet.
Medvetna: De är mer medvetna om sina tankar, övertygelser och värderingar relaterade till en viss attityd.
Långsamma: Explicita attityder bildas genom mer genomtänkt och medveten bearbetning av information, vilket kan ta längre tid än implicita attityder.
Algoritmiska: Personer använder mer analytiskt tänkande och överväger olika aspekter när de formar sina explicita attityder.
Tankar: De kan uttryckas i form av verbala uttalanden, åsikter eller tankar.
prototyp
En prototyp är den mest typiska eller representativa medlemmen av en grupp. Det är en bild eller uppfattning av hur de flesta i gruppen förväntas vara baserat på deras vanligaste egenskaper. När vi möter eller bedömer någon eller något, jämför vi ofta dem med vår prototypiska bild för att avgöra om de är typiska för gruppen eller inte. Prototyper påverkar våra attityder och förväntningar gentemot olika grupper och kan påverka hur vi behandlar dem.
attribution
handlar om hur vi förklarar orsakerna till beteenden och händelser. Interna attributioner tillskrivs personliga egenskaper och motiv, medan externa attributioner tillskrivs situationella faktorer utanför personens kontroll.
vad är en attityd
Attityder är positiva eller negativa värderingar av människor, saker eller idéer. Reaktion på yttre stimuli.
olika komponenter, attityd
IAT
Implicita associationstestet (IAT): En testmetod som mäter automatiska associationer mellan olika begrepp och kategorier för att indirekt bedöma implicita attityder.
kognitiv dissonans
beskriver den obekväma känslan av obehag som uppstår när en person har två eller flera motsägande tankar, åsikter eller uppfattningar samtidigt, eller när ens handlingar är i konflikt med ens attityder eller övertygelser. Känslan av kognitiv dissonans uppstår när det finns en disharmoni eller obalans mellan våra kognitiva element.Exempel på kognitiv dissonans kan vara när en person röker (handling) trots att de vet att rökning är skadligt för hälsan (kognition)
elaboration-likelihood model
Elaboration-Likelihood Model (ELM) är en teori inom socialpsykologi som förklarar hur människor bearbetar och påverkas av olika budskap och argument. Modellen föreslår att det finns två huvudsakliga sätt eller vägar genom vilka människor kan påverkas: den centrala vägen (central route) och den perifera vägen (peripheral route
centrala vägen (ELM)
När människor tar den centrala vägen betyder det att de engagerar sig aktivt i att processa och bedöma budskapet. De analyserar noggrant informationen, värderar argumentens styrka och relevans, och försöker bilda sina egna åsikter och attityder baserat på kvaliteten på den presenterade informationen. Den centrala vägen är mer kognitivt krävande och används när människor är motiverade att tänka djupare och har förmågan att göra det.
ingratation
Ingratiation är en strategi inom socialpsykologi där en person medvetet försöker skapa en positiv och gynnsam bild av sig själv inför andra människor för att få deras godkännande, uppskattning eller fördelar. Det innebär att anpassa sitt beteende, uttryck och attityder för att passa in eller behaga andra människor.
Det är viktigt att notera att ingratiation inte alltid är äkta eller genuin. Det kan vara manipulativt och syfta till att få andra att ha en positiv bild av en person, även om det inte nödvändigtvis återspeglar deras verkliga åsikter eller beteende.
norm of reciprocity
Normen om ömsesidighet bygger på idén att människor känner sig skyldiga att återgälda en tjänst eller ett beteende som de har mottagit. När någon gör något positivt för oss, känner vi oss förpliktigade att göra något positivt tillbaka. Denna princip utnyttjas i övertalning genom att ge något eller utföra en tjänst först, vilket skapar en känsla av skyldighet hos den andra personen att svara genom att acceptera en begäran eller ett erbjudande.
door in the face teknik
Tekniken innebär att en person först presenterar en oskälig eller överdriven begäran som förväntas bli avvisad, och följer sedan upp med en mer rimlig begäran. Syftet med denna teknik är att få mottagaren att acceptera den andra begäran genom att jämföra den med den tidigare överdrivna begäran, vilket gör den mer tilltalande och rimlig i jämförelse.
foot in the door
bygger på principen om att om en person först accepterar en liten begäran, är de mer benägna att senare acceptera en större begäran. Det innebär att man börjar med att be om något enkelt och lättillgängligt för att gradvis öka kraven. Genom att få personen att först göra en liten åtagande eller handla i linje med det önskade beteendet ökar sannolikheten för att de kommer att fortsätta att agera i enlighet med det.
lowballing
Lowballing är en teknik där en person först presenterar en lockande eller fördelaktig erbjudande eller deal till den andra personen. När personen har accepterat erbjudandet avslöjas sedan ytterligare krav eller kostnader som inte tidigare nämnts. Syftet är att få personen att redan ha förbundit sig till erbjudandet och känna sig mer benägen att acceptera de ytterligare kraven eller kostnaderna.
looking glass self
Begreppet beskriver hur vår självuppfattning och identitet formas genom våra interaktioner med andra människor och genom att reflektera över hur vi tror att andra ser oss.
self-discrepancy theory
Teorin fokuserar på hur människors självbild påverkar deras psykologiska välbefinnande och känslor av lycka. Enligt self-discrepancy theory finns det tre olika aspekter av självet. Enligt denna teori jämför vi ständigt dessa tre aspekter av självet med varandra och upplever känslomässiga reaktioner baserat på eventuella skillnader eller dissonans mellan dem
3 olika identiteterna för
self-discrepancy theory
Det faktiska självet: Det faktiska självet representerar hur vi ser oss själva i verkligheten, med våra faktiska egenskaper, beteenden och egenskaper.
Det ideala självet: Det ideala självet representerar våra egna förväntningar och önskningar om vilka egenskaper och beteenden vi skulle vilja ha. Det inkluderar våra mål, ideal och drömmar.
Det överjagade självet: Det överjagade självet representerar de normer, förväntningar och krav som vi tror att andra har på oss. Det är vår uppfattning om hur vi borde vara enligt samhällets eller andras standarder.
självschema
detta är en del av vårt självkoncept och representerar den information och de generaliseringar vi har om oss själva baserat på våra tidigare erfarenheter och tankar. Det består av de scheman, eller mentala ramverk, vi har för att förstå och kategorisera oss själva. Det finns 2 kategorier
groupthink
Groupthink är en tendens där medlemmar i en grupp strävar efter konsensus och harmoni genom att söka enighet snarare än att utmana eller ifrågasätta gruppens åsikter och beslut. Det kan leda till brist på kritiskt tänkande och undertryckande av avvikande åsikter. När groupthink råder, prioriterar gruppen samstämmighet framför korrekt bedömning av alternativ och risker. Gruppmedlemmar kan undvika konflikter och inte ifrågasätta beslut för att upprätthålla harmoni och enighet. Detta kan resultera i dåligt genomtänkta beslut och bristande problemlösning.
perifiera vägen (ELM)
när människor tar den perifera vägen, förlitar de sig mer på yttre ledtrådar och heuristikor (mentala genvägar) för att bedöma budskapet. De fokuserar mindre på de faktiska argumenten och mer på faktorer som talarens attraktivitet, trovärdighet eller användning av känslomässiga eller retoriska tekniker. Den perifera vägen är mindre kognitivt ansträngande och används när människor inte är så motiverade eller kapabla att tänka djupare.
schematiska egenskaper
Schematiska egenskaper är de som är centralt kopplade till vårt självkoncept och är viktiga för hur vi ser oss själva. De är de egenskaper som vi anser vara karakteristiska för oss och som spelar en stor roll i vår självbild.
icke-schematiska egenskaper
Icke-schematiska egenskaper är de som inte är lika viktiga eller centralt kopplade till vårt självkoncept.
attributionsfel
Attributionsfel är tendenser att göra felaktiga antaganden om varför en person agerar på ett visst sätt eller vad som orsakar en händelse. Här är några exempel på attributionsfel:
Correspondence bias (fundamental attribution error)
Detta är en tendens att tillskriva beteenden till personliga egenskaper snarare än till situationella faktorer. Till exempel kan man tänka att någon som beter sig otrevligt är en elak person, istället för att överväga att personen kanske har en dålig dag eller är stressad.
Actor-observer effect
Detta är när man tillskriver situationella faktorer till ens egna beteenden, men personliga faktorer till andras beteenden. Detta kan leda till att man inte tar ansvar för sina egna misstag och att man är mindre benägen att förlåta andra.
False consensus effect
Detta är när man tror att ens egna åsikter och beteenden är vanligare än vad de faktiskt är. Till exempel kan man tro att alla tycker om samma mat eller att alla håller med om ens politiska åsikter.
Self-serving bias
Detta är när man tillskriver personliga faktorer till ens egna framgångar, men situationella faktorer till ens misslyckanden. Detta kan leda till överdriven självförtroende och undvikande av ansvar.
Self-handicapping
Detta är när man gör situationella attributioner i förväg för att skydda sig själv från ett eventuellt misslyckande. Till exempel kan man skylla på sjukdom eller trötthet innan en viktig prestation för att ha en ursäkt om det inte går bra.
Ultimate attribution error
Detta är när man tillskriver personliga faktorer till hela en grupp när någon i gruppen gör något negativt, men situationella faktorer när gruppen gör något bra. Detta kan leda till stereotypier och fördomar mot vissa grupper.
