socialpsykologi del 2

Question 1

Self-fulfilling prophecy.

Answer 1

beskriver hur våra förväntningar om en person eller situation kan påverka hur vi interagerar med dem och därmed forma deras beteende och resultat.

Question 2

Confirmation bias

Answer 2

beskriver tendensen att söka och tolka information på ett sätt som bekräftar våra befintliga uppfattningar och förutfattade åsikter.

Question 3

Sociala normer

Answer 3

Sociala normer är accepterade beteendemönster och förväntningar som reglerar interaktioner inom en grupp eller samhälle. Normativ påverkan beskriver hur grupptryck och sociala normer kan påverka vårt beteende och våra attityder.

Question 4

Self-perception theory

Answer 4

Bilden av oss själva beror på vårt beteende (som vi lägger märke till och drar slutsatser om), själv-observation.

Question 5

korrelation mellan attityd och beteende

Answer 5

Att det inte alltid finns en stark korrelation mellan attityder och beteenden. Det finns flera faktorer som kan påverka sambandet mellan dessa två:
Situationsberoende attityder Konsistens i attityder
Komplexiteten i beteenden
Andrahandskällor och social påverkan

Question 6

situationsbaserade attityder

Answer 6

Ibland kan attityder vara specifika för en viss situation eller kontext och kanske inte generaliseras till andra situationer. Till exempel kan en person ha en positiv attityd gentemot att äta på restauranger i allmänhet, men i en specifik situation kan det finnas faktorer som påverkar deras beteende och bemötande.

Question 7

konsistens i attityder

Answer 7

Attityder är inte alltid konsistenta över tid och kan vara föremål för förändring och påverkan av olika faktorer. Det betyder att en persons attityd vid en viss tidpunkt kanske inte överensstämmer med deras beteende vid en annan tidpunkt.

Question 8

Komplexiteten i beteenden

Answer 8

Beteenden är ofta resultatet av flera faktorer, inklusive attityder, sociala normer, personliga erfarenheter, och upplevd kontroll över beteendet. Det är inte alltid lätt att isolera och mäta inflytandet av attityder ensamma på ett specifikt beteende.

Question 9

Andrahandskällor och social påverkan

Answer 9

Ibland kan våra attityder vara baserade på indirekta eller andrahandskällor, som vad vi tror att andra tycker eller vad vi har hört om ett visst objekt eller en viss grupp. Detta kan leda till diskrepans mellan attityder och faktiskt beteende.

Question 10

Theory of Planned Behavior (TPB)

Answer 10

teorin om planerat beteende, är en teori som förklarar och förutsäger människors beteenden utifrån deras intentioner.

Enligt TPB är intentionen att utföra ett visst beteende den viktigaste faktorn som påverkar om en person faktiskt kommer att utföra beteendet eller inte. Intentionen bestäms i sin tur av tre huvudsakliga komponenter:

Attityder: En persons positiva eller negativa känslor och bedömningar av beteendet. Det handlar om huruvida personen anser att beteendet är gynnsamt eller ogynnsamt.

Subjektiva normer: Sociala påtryckningar och förväntningar från omgivningen som påverkar en persons beteende. Det handlar om uppfattningen om vad viktiga personer i ens omgivning tycker och förväntar sig.

Uppfattad beteendekontroll: En persons bedömning av huruvida de har kontroll över att utföra beteendet. Det inkluderar faktorer som personens förmåga, resurser och externa hinder eller underlättande faktorer.

Enligt TPB är det mer troligt att en person kommer att utföra ett beteende om de har en positiv attityd gentemot det, om de upplever positiva subjektiva normer från sin omgivning och om de har en stark uppfattning om sin förmåga att kontrollera och genomföra beteendet

Question 11

principer som kan användas för att främja positiv attitydförändring:

Answer 11

Attitydförändring genom övertalning kan spela en viktig roll i att göra världen bättre genom att påverka människors attityder och beteenden på olika sätt. Principerna: kognitiv dissonans, sociala normer, Utformning (framing) av budskap, empatisk kommunikation, positiv förstärkning

Question 12

Kognitiv dissonans

Answer 12

Kognitiv dissonans: Kognitiv dissonans uppstår när det finns en motsättning mellan ens attityder och ens beteenden. Genom att skapa en dissonans kan man försöka påverka attityder genom att erbjuda information eller upplevelser som får människor att reflektera över och eventuellt ändra sina attityder för att minska dissonansen.

Question 13

sociala normer (attitydsförändring)

Answer 13

Människor påverkas av vad de tror är socialt accepterat eller förväntat beteende. Genom att tydligt kommunicera positiva sociala normer kan man försöka påverka attityder och beteenden i en önskvärd riktning. Till exempel kan man framhäva hur många andra människor redan gör positiva förändringar och uppmuntra andra att följa deras exempel.

Question 14

Utformning (framing) av budskap

Answer 14

Hur ett budskap presenteras och formuleras kan påverka hur det tas emot och tolkas. Genom att använda positivt laddade ordval och betoning av fördelarna med önskvärda attityder och beteenden kan man öka chansen att människor antar och stöder dessa förändringar.

Question 15

Empatisk kommunikation

Answer 15

Att kommunicera på ett sätt som väcker känslor av empati och medkänsla kan vara effektivt för att påverka attityder och få människor att engagera sig för att göra världen bättre. Genom att berätta verkliga historier, visa bilder eller videos som väcker känslor och skapar en stark koppling till det ämne eller den fråga som diskuteras, kan man skapa ett starkt engagemang och en vilja att agera.

Question 16

positiv förstärkning

Answer 16

Belöningssystem och positiv förstärkning kan användas för att uppmuntra önskvärda attityder och beteenden. Genom att belöna och erkänna människor för deras positiva handlingar kan man skapa en känsla av tillfredsställelse och fortsatt engagemang

Question 17

social identitet

Answer 17

är den del av självet som formas av vårt medlemskap i olika sociala grupper.

Question 18

social identitetsteori

Answer 18

Enligt social identitetsteori har vi en naturlig tendens att kategorisera oss själva och andra i in-grupper (grupper vi tillhör) och ut-grupper (grupper vi inte tillhör). Vår identitet är delvis baserad på vårt grupptillhörighet och vår självkänsla kan påverkas av hur vi uppfattas och behandlas inom dessa grupper.

Question 19

självkategoriseringsteorin

Answer 19

en teori inom socialpsykologi som föreslår att människor har en inneboende tendens att kategorisera sig själva och andra i grupper för att förstå sig själva och sin sociala omgivning. Självkategoriseringsteorin betonar att när människor kategoriserar sig själva i en viss grupp, tenderar de att internalisera normer, värderingar och beteendemönster som är kopplade till den gruppen. Detta kan leda till att människor uppfattar sig själva som lika andra gruppmedlemmar och differentierar sig från medlemmar i andra grupper. Detta kan också påverka vår uppfattning om och behandling av personer utanför vår grupp, vilket kan ge upphov till stereotyper och fördomar.

Question 20

Associativa nätverk

Answer 20

en modell inom kognitiv psykologi som beskriver hur information är organiserad och lagrad i vårt minne. Enligt denna modell är vårt minne strukturerat i nätverk där olika begrepp eller idéer är kopplade till varandra genom associationslänkar. När vi aktiverar eller kommer ihåg ett visst begrepp eller idé, sprids aktiveringen genom nätverket och kan aktivera relaterade begrepp. Till exempel kan om du tänker på ordet “hund” kan du associera det med ord som “katt”, “djur” eller “husdjur”. Associativa nätverk används för att förklara hur vi bearbetar och hämtar information från vårt minne och hur associationer kan påverka vår tankeprocess.

Question 21

Misantropi

Answer 21

en attityd eller inställning där en person har en allmän avoghet eller misstro mot människor i allmänhet. Misantroper har en tendens att vara skeptiska till eller ogilla mänskligt beteende och har ofta en pessimistisk syn på mänskligheten. Misantropi kan ha olika orsaker, till exempel negativa erfarenheter, cynism eller bristande tillit till andra. Det är viktigt att skilja mellan en allmän skepticism mot mänskligt beteende och att vara introvert eller föredra ensamhet.

Question 22

social dominance orientation

Answer 22

Social Dominance Orientation är en teori inom socialpsykologin som undersöker människors attityder gentemot social hierarki och ojämlikhet. SDO mäter i vilken utsträckning en individ accepterar och stöder hierarkiska strukturer i samhället. Personer med hög SDO tenderar att vara mer benägna att stödja och bevara social dominans och ojämlikhet mellan olika grupper.

Question 23

Social Dominance Theory

Answer 23

en bredare teori som förklarar hur social dominans och hierarkier uppstår och upprätthålls i samhället. Enligt denna teori strävar grupper och individer efter att uppnå och upprätthålla sin sociala dominans genom att legitimera och rättfärdiga ojämlikhet och utöva makt över andra grupper. Social Dominance Theory undersöker både individuella och samhälleliga faktorer som påverkar bildandet och bevarandet av social dominans.

Question 24

Right-Wing Authoritarianism (RWA):

Answer 24

en personlighetsdimension som beskriver benägenheten hos en individ att vara auktoritär, konservativ och ha en stark tro på traditionella värderingar och hierarkier. Individer med högt RWA-värde tenderar att vara mer benägna att stödja auktoriteter, vara intoleranta mot avvikande åsikter och vara mer konservativa i sina politiska och sociala åsikter.

Question 25

Group cohesiveness

Answer 25

Group cohesiveness refererar till den grad av sammanhållning och samarbete som finns inom en grupp. När en grupp är sammanhållen känner medlemmarna sig mer positivt inställda till varandra och till gruppen som helhet, och de är mer benägna att samarbeta och arbeta mot gemensamma mål. Gruppcohesiveness kan påverkas av faktorer som gemensamma värderingar, ömsesidig attraktion, gemensamma mål och upplevd grupptrygghet.

Question 26

group polarization

Answer 26

innebär att gruppens beslut eller ställningstaganden blir mer extremt eller förstärks efter diskussion och interaktion inom gruppen. Om medlemmarna initialt har en tendens att hålla med varandra i en viss fråga, kan gruppdiskussionen leda till att de blir ännu mer övertygade om sin ståndpunkt och blir mer benägna att ta mer extrema ställningstaganden. Gruppolarisering kan bero på social jämförelse och förstärkning av åsikter och värderingar inom gruppen.