Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DK 1: Tentamen > Socialpsykologi > Flashcards

Socialpsykologi Flashcards

1
Q

Interaktion

A

Växelvis handlande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kommunikation

A

Växelvis handlande med hjälp av symboler och språk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kontext

A

Meningssammanhang, ofta underförstått

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Socialisation

A

uppfostrings och utvecklingsprocess

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Primär socialistation

A

familj

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Sekundär socialistation

A

förskola/skola/arbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Tertiär socialistation

A

Global process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Mead

A

Interaktion - reflektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Mead: Materiellt motstånd

A

Ting responderar på beröring. Man lär sig hur de responderar genom att prova sig fram. Bemöter ting på ett rutinerat sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Mead: Symboliskt motstånd

A

Kunskap kring språk, gester, normer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Mead: Abstraktion

A

Att kunna se sig själv som ett objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Mead: Symbolisk interaktionism

A

Språket, gester och ting

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mead: Rollövertagande

A

Att inta någon annans normer och föreställningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Mead: Utveckling: Spädbarnsåldern

A

Kommunikation och respons. Får sina behov omhändertagna. Testar sig fram, nära samverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Mead: Utveckling: Lek

A

Rollekar. Provar olika roller i den nära kretsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mead: Utveckling: Spel

A

I skolåldern. Regler, fler människor. Bra koll på hur olika människor agerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mead: Utveckling: Generaliserade andre

A

Vi har ett generellt sätt att tänka kring hur vi ska hantera olika situationer. Rutinmässigt. “Att möta och ingå i den generella andre”, “förmågan att ta den generella andres perspektiv”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Mead: Utveckling: I, Subjektjag

A

Känslojaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Mead: Utveckling: Me, Objektjag

A

Rationellt resonerande, gör vad som förväntas. Samspelar med subjektjaget genom hela livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mead: Koncensus

A

Samförstånd. När allt harmonierar, när alla möjliga hinder övervinns. Dialogen fungerar mellan I och me, leder till ett socialt agerande som tillika är fungerande utifrån hur det rådande samhället responderar. Sociala tillstånd av förändring med tillhörande mönster av beteende och vanor kan därmed komma att utgöra ett hinder som kan övervinnas och leda fram till ett tillstånd av kocensus både i och mellan människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Mead: Konflikt

A

Både I och me samt den sociala existensen är i konflikt. Det kan handla om att övergången från Lek- till spelstadium ej har fungerat för de enskilda individerna. Delar av insocialiseringen via de konkreta andra är i konflikt gentemot det större och omgivande samhällets förväntan. Relationen till de generella andra är ej fungerande dvs kan ej svara upp mot omgivningens förväntan. Om och när hindren övervinns, eller inte längre är så stora i det omgivande samhället, kan tillståndet av konflikt övergå till ett tillstånd av koncensus i och mellan människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mead: Primärgrupp

A

familj, nära vänner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Mead: Sekundärgrupp

A

samhälle, skola, arbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Mead: Marginalgrupp

A

Kolla upp! (???)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Mead: Vi & De

A

Blir ofta starkare vid konflikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Goffman

A

Teatermetaforen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Goffman: Intrycksstyrning

A

Det intryck man vill ge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Goffman: Självbehärskning

A

Inte ge uttryck för något som står i kontrast med det man vill visa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Goffman: Korrigerande aktiviteter

A

När interaktionsordningens regler rubbas. Hur alla samverkar för att få det att stämma igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Goffman: Frontstage

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Goffman: Backstage

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Goffman: Framträdandet

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Goffman: Fasaden

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Goffman: Team

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Goffman: Självdistansering

A

Skillnaden mellan intryck och den egna moralen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Goffman: Ärlig/cynisk aktör

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Goffman: Öppna konflikter

A

Så mycket gruppen tål att visa utåt av sin konflikt utan att gå sönder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Goffman: Gruppens normalitet

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Goffman: Kodex, Ritualsamling

A

De aktiviteter som cementerar en grupps framträdande. Vad är ok?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Goffman: Inramning/Setting

A

?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Goffman: Social inramning

A

?

42
Q

Goffman: Hemmaplan/Bortaplan

A

?

43
Q

Goffman: Regissör

A

?

44
Q

Fromm: Fokus

A

Människors karaktärsorientering under olika samhällsbetingelser och perioder. Människan är både en natur och kulturvarelse. Vissa behov är nödvändiga, andra är kulturellt skapade.

45
Q

Fromm: Karaktär

A

De sidor vi vänder utåt

46
Q

Fromm: Produktionssamhälle

A

Fokus på produktion

47
Q

Fromm: Konsumtionssamhälle

A

Efterfrågan styr, ditt värde ligger i vad du kan konsumera.

48
Q

Fromm: Klasskillnader

A

?

49
Q

Fromm: Alienation

A

Förfrämligandet från sitt handlande, arbete, andra människor och sig själv.

50
Q

Demokratisering och sekularisering

A

Exempel på att människan strävan efter att frigöra sig från auktoriteter och tvång.

51
Q

Fromm: Frihet från

A

negativ frihet, frihet från olika former av förtryck och lidande.

52
Q

Fromm: Frihet till

A

Positiv frihet, frihet till njutning, till val, etc

53
Q

Fromm: Tre typer av flykt: Auktoritär hållning

A

Befria sig från sig själv genom en auktoritet, därmed erhålla den styrka man som individ saknar.

54
Q

Fromm: Tre typer av flykt: Destruktiv flykt

A

Ödeläggelsen av världen och jämförelser, dystopisk livssyn

55
Q

Fromm: Tre typer av flykt: Automatisk likformighet

A

Den illusoriska individualiteten, bristen på kritiskt förnuft; konformitet.

56
Q

Fromm: Friskt/sjukt

A

Samhällets ståndpunkt: friskt om människan kan uppfylla sina uppgifter. Mänsklig ståndpunkt: ett samhälle kan betraktas som neurotiskt om medlemmarna i detsamma skadas i utvecklingen av sin personlighet

57
Q

Fromm: Den sociala karaktärsorienteringen

A

Människors förbindelser till omgivningen.

58
Q

Fromm: Mänsklig karaktär

A

etiska och moraliska värderingar som vi tillskriver våra begär och våra relationer till andra människor

59
Q

Fromm: Karriärstyper: Affärsmässig

A

Vår tids tongivande. Utbytessträvan.

60
Q

Fromm: Karriärstyper: Samlande

A

Hushållande

61
Q

Fromm: Karriärstyper: Receptiv

A

Ta emot, suga upp, sluka

62
Q

Fromm: Karriärstyper: Exploativ

A

Tillägna sig, konsumera, konsumera förändring.

63
Q

Fromm: Karriärstyper: Produktiv

A

Varandets livsform. Fromms ideal. Arbetsterapi.

64
Q

Fromm: Sociala konsekvenser av vårt samhälle

A
  • Alienation
  • Andra människor ses som potentiella kunder
  • Falsk valfrihet
65
Q

Fromm: Naturalistiskt felslut

A

Är blir till bör. Ex Män är kapabla att sprida sin säd, således bör de göra detta.

66
Q

Fromm: Kulturellt felslut

A

Bör blir till är. Ex ?

67
Q

Fromm: Regulativt ideal

A

Är och bör behöver inte vara sammankopplade

68
Q

Asplund: Fokus

A

Människors formbarhet och samspel under skilda historiska och samhälleliga betingelser. Människan är en konkret och abstrakt samhällsvarelse. Känslor sitter mellan människor, inte i dem.

69
Q

Asplund: Social responsivitet

A

Vi svarar naturligt på de/det som händer. Detta är elementärt socialt beteende.

70
Q

Asplund: Asocial responslöshet

A

Motsatsen till social responsivitet. Avancerat socialt beteende till följd av socialisering.

71
Q

Asplund: Responsorium

A

Informella samtal, dans och musikimprovisationer

72
Q

Asplund: Utbränning

A

Uppstår snarare när social responsivitet bortfaller och vänds till sin motsats och blir till likgiltighet - asocial responslöshet. Detta är en patologi som drabbar abstrakta människor i ett abstrakt samhälle.

73
Q

Asplund: Konkret socialitet

A

Pågående responsiv process - aktörer responderar på varandras handlingar inom ramen för en specifik och målinriktad aktivitet.

74
Q

Asplund: Den abstrakta samhällsvarelsen

A

Interaktionen har inget syfte och handlar endast om en själv

75
Q

Asplund: Mättnadsprocess

A

Att tröttna på något

76
Q

Garfinkel: Fokus

A

Hur människor i samspel med varandra utvecklar metoder för att synkronisera och ordna sina interaktioner och handlingar

77
Q

Garfinkel: Etnometodologiska skolan

A

Studerar vardagslivet, hur människor synkroniserar sig. Målet är att blottlägga outsagda regler och förväntningar som interaktioner i det vardagliga livet förutsätter. Vardagslivet är en disciplinerad social responsivitet.

78
Q

Garfinkel: Indexikalitet

A

Innebörden av en handling/kommunikation förstås alltid i relation till kontexten, vilket i någon mening är mer eller mindre socialt organiserade, rutinartade.

79
Q

Garfinkel: Indexikalt uttryck

A

Slang, kontextbundna uttryck

80
Q

Garfinkel: Reflexivitet

A

Medlemmar ägnar stor del av sitt umgänge till att reflektera över betydelse av att ge förklaringar till sina handlingar och sina kommunikationer.

81
Q

Garfinkel: Trubbel

A

En störning som är till för att synliggöra sociala fenomen

82
Q

Sartre: Fokus

A

Genom den andres blick kan vi bli varse vår tillvaros hisnande inre motsättning och vår identitets tvetydigt sociala natur.

83
Q

Sartre: Intentionalitet

A

Vårt medvetande är ständigt riktat mot något

84
Q

Sartre: Den andres blick

A

Gör att man kan uppfatta sin utsida (se sig själv som objekt)

85
Q

Sartre: Don

A

Objekt i blickens makt

86
Q

Potter: Fokus:

A

Hur verkligheten konstrueras språkligt genom mänskligt samspel

87
Q

Potter: Språkspel

A

Den språkliga interaktionen?

88
Q

Potter: Heta ämnen

A

Länkade till stigma och konflikt(fördomar). Något man väljer att undvika.

89
Q

Potter: Speglingar

A

Språkligt uttryck blir en spegelbild som kan jämföras med verkligheten

90
Q

Potter: Byggnadsplatsen

A

Språkliga beskrivningar konstruerar världen och är i själva, i sin tur, konstruerade.

91
Q

Potter: Att positionera sig

A

tex jag är inte rasist MEN

92
Q

Foucault

A

Kunskap används för att reglera människors livsföring i olika institutionella ramverk. Kunskap är oupplösligt förenat med makt.

93
Q

Foucault: Betydelsen av det tysta

A

En diskurs finns lika mycket i det man säger som i det som inte sägs.

94
Q

Foucault:

3 perspektiv som finns inom alla diskurser

A
  • Det förbjudna ordet: det kraftigaste utestängningssystemet och har en exkluderande effekt
  • Avskiljandet av vansinnet
  • Viljan till sanning: den dominerande diskursen
95
Q

Foucault: Arkeologiska angreppssätt

A

diskursiva praktikers regelverk och framträdelseformer

96
Q

Foucault: Genalogin

A

Historiska förutsättningar, förhållanden som möjliggör en diskurs

97
Q

Butler: Fokus

A

Allt är socialt konstruerat

98
Q

Butler: Teoretiskt trestegspaket

A
  1. Fast i det heterosexuella normsystemet. Det har makt över våra identiteter, språket, gesterna, talet.
  2. Repetitionsaspekten - sega samhällsstrukturer
  3. Förenklade kategoriseringar leder till förenklade inkluderings- och exkluderingsprocesser
99
Q

Butler: Den heterosexuella matrisen

A

Det kulturella kontext som gör våra genusidentiteter begripliga

100
Q

Butler: Performativitet

A

I vårt uppträdande manifesteras hela tiden vår könsidentitet identitetshämmande (en form av diskursivt praktiserande)

101
Q

Butler: Diskursivt praktiserande

A

Vi responderar hela tiden utifrån att vi är könade och att vi benämns/ingår i den heterosexuella matrisen.

DK 1: Tentamen (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions