Socialpsykologi Flashcards
Interaktion
Växelvis handlande
Kommunikation
Växelvis handlande med hjälp av symboler och språk
Kontext
Meningssammanhang, ofta underförstått
Socialisation
uppfostrings och utvecklingsprocess
Primär socialistation
familj
Sekundär socialistation
förskola/skola/arbete
Tertiär socialistation
Global process
Mead
Interaktion - reflektion
Mead: Materiellt motstånd
Ting responderar på beröring. Man lär sig hur de responderar genom att prova sig fram. Bemöter ting på ett rutinerat sätt.
Mead: Symboliskt motstånd
Kunskap kring språk, gester, normer
Mead: Abstraktion
Att kunna se sig själv som ett objekt
Mead: Symbolisk interaktionism
Språket, gester och ting
Mead: Rollövertagande
Att inta någon annans normer och föreställningar
Mead: Utveckling: Spädbarnsåldern
Kommunikation och respons. Får sina behov omhändertagna. Testar sig fram, nära samverkan.
Mead: Utveckling: Lek
Rollekar. Provar olika roller i den nära kretsen
Mead: Utveckling: Spel
I skolåldern. Regler, fler människor. Bra koll på hur olika människor agerar.
Mead: Utveckling: Generaliserade andre
Vi har ett generellt sätt att tänka kring hur vi ska hantera olika situationer. Rutinmässigt. “Att möta och ingå i den generella andre”, “förmågan att ta den generella andres perspektiv”.
Mead: Utveckling: I, Subjektjag
Känslojaget
Mead: Utveckling: Me, Objektjag
Rationellt resonerande, gör vad som förväntas. Samspelar med subjektjaget genom hela livet.
Mead: Koncensus
Samförstånd. När allt harmonierar, när alla möjliga hinder övervinns. Dialogen fungerar mellan I och me, leder till ett socialt agerande som tillika är fungerande utifrån hur det rådande samhället responderar. Sociala tillstånd av förändring med tillhörande mönster av beteende och vanor kan därmed komma att utgöra ett hinder som kan övervinnas och leda fram till ett tillstånd av kocensus både i och mellan människor
Mead: Konflikt
Både I och me samt den sociala existensen är i konflikt. Det kan handla om att övergången från Lek- till spelstadium ej har fungerat för de enskilda individerna. Delar av insocialiseringen via de konkreta andra är i konflikt gentemot det större och omgivande samhällets förväntan. Relationen till de generella andra är ej fungerande dvs kan ej svara upp mot omgivningens förväntan. Om och när hindren övervinns, eller inte längre är så stora i det omgivande samhället, kan tillståndet av konflikt övergå till ett tillstånd av koncensus i och mellan människor.
Mead: Primärgrupp
familj, nära vänner
Mead: Sekundärgrupp
samhälle, skola, arbete
Mead: Marginalgrupp
Kolla upp! (???)
Mead: Vi & De
Blir ofta starkare vid konflikt
Goffman
Teatermetaforen
Goffman: Intrycksstyrning
Det intryck man vill ge
Goffman: Självbehärskning
Inte ge uttryck för något som står i kontrast med det man vill visa.
Goffman: Korrigerande aktiviteter
När interaktionsordningens regler rubbas. Hur alla samverkar för att få det att stämma igen.
Goffman: Frontstage
?
Goffman: Backstage
?
Goffman: Framträdandet
?
Goffman: Fasaden
?
Goffman: Team
?
Goffman: Självdistansering
Skillnaden mellan intryck och den egna moralen.
Goffman: Ärlig/cynisk aktör
?
Goffman: Öppna konflikter
Så mycket gruppen tål att visa utåt av sin konflikt utan att gå sönder
Goffman: Gruppens normalitet
?
Goffman: Kodex, Ritualsamling
De aktiviteter som cementerar en grupps framträdande. Vad är ok?
Goffman: Inramning/Setting
?
Goffman: Social inramning
?
Goffman: Hemmaplan/Bortaplan
?
Goffman: Regissör
?
Fromm: Fokus
Människors karaktärsorientering under olika samhällsbetingelser och perioder. Människan är både en natur och kulturvarelse. Vissa behov är nödvändiga, andra är kulturellt skapade.
Fromm: Karaktär
De sidor vi vänder utåt
Fromm: Produktionssamhälle
Fokus på produktion
Fromm: Konsumtionssamhälle
Efterfrågan styr, ditt värde ligger i vad du kan konsumera.
Fromm: Klasskillnader
?
Fromm: Alienation
Förfrämligandet från sitt handlande, arbete, andra människor och sig själv.
Demokratisering och sekularisering
Exempel på att människan strävan efter att frigöra sig från auktoriteter och tvång.
Fromm: Frihet från
negativ frihet, frihet från olika former av förtryck och lidande.
Fromm: Frihet till
Positiv frihet, frihet till njutning, till val, etc
Fromm: Tre typer av flykt: Auktoritär hållning
Befria sig från sig själv genom en auktoritet, därmed erhålla den styrka man som individ saknar.
Fromm: Tre typer av flykt: Destruktiv flykt
Ödeläggelsen av världen och jämförelser, dystopisk livssyn
Fromm: Tre typer av flykt: Automatisk likformighet
Den illusoriska individualiteten, bristen på kritiskt förnuft; konformitet.
Fromm: Friskt/sjukt
Samhällets ståndpunkt: friskt om människan kan uppfylla sina uppgifter. Mänsklig ståndpunkt: ett samhälle kan betraktas som neurotiskt om medlemmarna i detsamma skadas i utvecklingen av sin personlighet
Fromm: Den sociala karaktärsorienteringen
Människors förbindelser till omgivningen.
Fromm: Mänsklig karaktär
etiska och moraliska värderingar som vi tillskriver våra begär och våra relationer till andra människor
Fromm: Karriärstyper: Affärsmässig
Vår tids tongivande. Utbytessträvan.
Fromm: Karriärstyper: Samlande
Hushållande
Fromm: Karriärstyper: Receptiv
Ta emot, suga upp, sluka
Fromm: Karriärstyper: Exploativ
Tillägna sig, konsumera, konsumera förändring.
Fromm: Karriärstyper: Produktiv
Varandets livsform. Fromms ideal. Arbetsterapi.
Fromm: Sociala konsekvenser av vårt samhälle
- Alienation
- Andra människor ses som potentiella kunder
- Falsk valfrihet
Fromm: Naturalistiskt felslut
Är blir till bör. Ex Män är kapabla att sprida sin säd, således bör de göra detta.
Fromm: Kulturellt felslut
Bör blir till är. Ex ?
Fromm: Regulativt ideal
Är och bör behöver inte vara sammankopplade
Asplund: Fokus
Människors formbarhet och samspel under skilda historiska och samhälleliga betingelser. Människan är en konkret och abstrakt samhällsvarelse. Känslor sitter mellan människor, inte i dem.
Asplund: Social responsivitet
Vi svarar naturligt på de/det som händer. Detta är elementärt socialt beteende.
Asplund: Asocial responslöshet
Motsatsen till social responsivitet. Avancerat socialt beteende till följd av socialisering.
Asplund: Responsorium
Informella samtal, dans och musikimprovisationer
Asplund: Utbränning
Uppstår snarare när social responsivitet bortfaller och vänds till sin motsats och blir till likgiltighet - asocial responslöshet. Detta är en patologi som drabbar abstrakta människor i ett abstrakt samhälle.
Asplund: Konkret socialitet
Pågående responsiv process - aktörer responderar på varandras handlingar inom ramen för en specifik och målinriktad aktivitet.
Asplund: Den abstrakta samhällsvarelsen
Interaktionen har inget syfte och handlar endast om en själv
Asplund: Mättnadsprocess
Att tröttna på något
Garfinkel: Fokus
Hur människor i samspel med varandra utvecklar metoder för att synkronisera och ordna sina interaktioner och handlingar
Garfinkel: Etnometodologiska skolan
Studerar vardagslivet, hur människor synkroniserar sig. Målet är att blottlägga outsagda regler och förväntningar som interaktioner i det vardagliga livet förutsätter. Vardagslivet är en disciplinerad social responsivitet.
Garfinkel: Indexikalitet
Innebörden av en handling/kommunikation förstås alltid i relation till kontexten, vilket i någon mening är mer eller mindre socialt organiserade, rutinartade.
Garfinkel: Indexikalt uttryck
Slang, kontextbundna uttryck
Garfinkel: Reflexivitet
Medlemmar ägnar stor del av sitt umgänge till att reflektera över betydelse av att ge förklaringar till sina handlingar och sina kommunikationer.
Garfinkel: Trubbel
En störning som är till för att synliggöra sociala fenomen
Sartre: Fokus
Genom den andres blick kan vi bli varse vår tillvaros hisnande inre motsättning och vår identitets tvetydigt sociala natur.
Sartre: Intentionalitet
Vårt medvetande är ständigt riktat mot något
Sartre: Den andres blick
Gör att man kan uppfatta sin utsida (se sig själv som objekt)
Sartre: Don
Objekt i blickens makt
Potter: Fokus:
Hur verkligheten konstrueras språkligt genom mänskligt samspel
Potter: Språkspel
Den språkliga interaktionen?
Potter: Heta ämnen
Länkade till stigma och konflikt(fördomar). Något man väljer att undvika.
Potter: Speglingar
Språkligt uttryck blir en spegelbild som kan jämföras med verkligheten
Potter: Byggnadsplatsen
Språkliga beskrivningar konstruerar världen och är i själva, i sin tur, konstruerade.
Potter: Att positionera sig
tex jag är inte rasist MEN
Foucault
Kunskap används för att reglera människors livsföring i olika institutionella ramverk. Kunskap är oupplösligt förenat med makt.
Foucault: Betydelsen av det tysta
En diskurs finns lika mycket i det man säger som i det som inte sägs.
Foucault:
3 perspektiv som finns inom alla diskurser
- Det förbjudna ordet: det kraftigaste utestängningssystemet och har en exkluderande effekt
- Avskiljandet av vansinnet
- Viljan till sanning: den dominerande diskursen
Foucault: Arkeologiska angreppssätt
diskursiva praktikers regelverk och framträdelseformer
Foucault: Genalogin
Historiska förutsättningar, förhållanden som möjliggör en diskurs
Butler: Fokus
Allt är socialt konstruerat
Butler: Teoretiskt trestegspaket
- Fast i det heterosexuella normsystemet. Det har makt över våra identiteter, språket, gesterna, talet.
- Repetitionsaspekten - sega samhällsstrukturer
- Förenklade kategoriseringar leder till förenklade inkluderings- och exkluderingsprocesser
Butler: Den heterosexuella matrisen
Det kulturella kontext som gör våra genusidentiteter begripliga
Butler: Performativitet
I vårt uppträdande manifesteras hela tiden vår könsidentitet identitetshämmande (en form av diskursivt praktiserande)
Butler: Diskursivt praktiserande
Vi responderar hela tiden utifrån att vi är könade och att vi benämns/ingår i den heterosexuella matrisen.
