Socialförsäkringsrätt Flashcards
Deltidsarbetslöshet – från 40 till 30 h i veckan.
Har Anders rätt till ersättning från sin a-kassa?
Hur många ersättningsdagar per vecka, under vilka förutsättningar och under
hur lång tid har Anders rätt till ersättning?
7 § ALF – Om Anders är kvalificerad för att få inkomstbortfallsförsäkring. Han måste ha varit medlem i arbetslöshetskassa under minst 12 månader, och måste därtill ha uppfyllt arbetsvillkoret i 12 §.
12 § ALF – Anders måste uppfylla arbetsvillkoret, vilket innebär att han under en ramtid av 12 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde bl.a. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbete under minst 80 timmar per kalendermånad.
9 § ALF – Anders måste skriva in sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen.
Förutsatt att villkoren är uppfyllda så har Anders rätt till ersättning. Det finns ingenting i frågan som tyder på att han inte skulle ha rätt till sådan ersättning.
- Rätten till ersättning omfattar max 5 dagar/vecka, 20 § ALF.
Enligt FALF 7 § kan han ha rätt till ersättning i max 75 dagar när det gäller ersättning vid deltidsarbete.
Även personer som är deltidsarbetslösa kan ha rätt till ersättning från försäkringen. Detta räknas ut genom en omräkningstabell (38 §)
Före arbetslösheten hade Anders jobbat i 40 timmar, till att vara arbetslös 10 timmar i veckan. Antalet arbetslösa timmar under veckan blir 10 timmar. Antalet ersättningsdagar under beräkningsveckan blir då 1 dag, då Anders normalarbetstid före arbetslösheten var 40 timmar. Det blir då en ersättningsdag per vecka. Det blir ersättning för 75 veckor under en period på 75 dagar, med utbetalning en dag i veckan.
Vad är “lämpligt arbete”?
Enligt 21 § ALF så har sökande rätt till ersättning under 300 dagar.
Det avgörande är om det är ett lämpligt arbete eller inte. AF anvisar arbete och har till uppdrag att göra bedömningarna. De har gjort bedömningen att det är ett lämpligt arbete för Björn. Om AG inte tycker att han är lämplig så kommer han ej få arbetet.
Vad är lämpligt arbete? 44 § ALF. Finns inget som talar mot att det är ett olämpligt arbete (varken stridsåtgärd eller arbetsmiljörättslig aspekt).
- Om arbetsgivaren anser att kvalifikationerna är tillräckliga och vill anställa arbetssökanden, är arbetet i regel att anse som lämpligt även om vederbörande själv inte anser sig ha tillräckliga kunskaper eller färdigheter för arbetet.
Att AG på arbetsplatsen strider mot arbetsrätten: RÅ 2004 ref. 73, där konstaterade man att ett vikariat eventuellt strider mot arbetsrätten inte har någon verkan för ersättningsfrågan. Enligt 43 § p.4 ALF så får sökande en varning om han inte sökt anvisat lämpligt arbete.
Företagare – aktiebolag
Har Eva rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen?
34 § ALF – Definitionen av företagare. För att få ersättning måste man uppfylla kraven som finns i 9 § och 12 §. Hon har anmält sig som arbetslös. Det finns ytterligare kriterier i 35 §.
35 § ALF – Det finns ingenting i frågan som säger att hon vidtar åtgärder i det nya företaget. Den personliga verksamheten i företaget ska anses ha upphört annat än tillfälligt. En bedömning om anställningen har upphört tillfälligt eller inte måste göras. Det är svårt att göra när hon ansöker om a-kassa.
35a § En företagare som inte är att anse som arbetslös enligt 35 § ska anses som arbetslös när näringsverksamheten vid en samlad bedömning har upphört definitivt.
(Ett återupptagande grundar sig i att det skulle handla om samma verksamhet, får väga de olika omständigheterna mot varandra)
35 § 3st: Om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående person till denne, får en bedömning enligt första stycket göras tidigast fem år från det att näringsverksamheten återupptogs. Från fem år från det att maken återupptar verksamheten – om hon blir anställd i företaget efter ett halvår och blir arbetslös en andra gång så gäller paragrafen. För det första tillfället så har det ingen betydelse för hennes rätt för ersättning
- RÅ 2001 ref 48 (3 st i 35 § fanns dock inte då)
Erika har arbetat innan sin studietid och då hade hon en månadslön om 30 000 kr. Efter ett par år så börjar hon utbilda sig till arkitekt. Hon fortsätter sälja annonser under helger och sommarlov. Hennes årsinkomst under studietiden är ca 60 000 kr.
Har Erika rätt till sjukpenning om hon blir sjuk under studietiden? På vilken SGI?
Rätt till sjukpenning?
Den som arbetar i Sverige har rätt till sjukförsäkring, 6 kap. 6 § p.3 SFB.
Vilken SGI?
- SGI-skyddad tid? Vilande SGI 26 kap. 11 § för den som bedriver studier med studiestöd. (Förutsätts i frågan men framgår ej)
- Särskild SGI under studietid? Särskild SGI 26 kap. 19 §. SGI:et baseras bara på den inkomst man hade när man studerade. Fastställd enbart på den inkomst som kan beräknas under den tid man studerar = 60’ kr. Om Erika blir sjuk så kommer FK fastställa på grundval av den särskilda SGI:n.
Om Erika blir sjuk under längre tid så kan hon efter ca en termin (ej kommer återuppta studier) kan hon plocka upp den vilande SGI:n.
Erika får inget arbete som arkitekt under studietiden. Hon blir sjuk efter en tids arbetslöshet. Har hon rätt till sjukpenning och i så fall på vilken SGI?
Erika begär sjukpenning: FK tittar på vad Erika har för inkomst och vilken SGI man ska fastställa. Hon är arbetslös och har ingen inkomst. Man tittar på när hon senast hade en inkomst – nämligen när hon jobbade som säljare och då hon tjänade 30’ kronor i månaden. Man tittar bakåt och vad hon har gjort. Alla perioder har varit SGI-skyddad tid (arbetslös och studier)
Studier och arbetslöshet är SGI-skyddad tid enligt 26:11 och 26:13 SFB.
Erika måste uppfylla de rekvisit som finns i 26:11 – hon är skyddad den tid hon bedriver studier under förutsättning att man studerar med studiestöd.
Erika måste uppfylla de rekvisit som finns i 26:13 – hon är skyddad om hon står till arbetsmarknadens förfogande, söker aktivt arbete.
Så länge hon inte har haft något avbrott så får hon plocka upp lönen, SGI:n och få en SGI beräknad på inkomsten hon hade förut.
Vilket SGI?
Man kan få sjukpenning baserad på tidigare fastställd inkomst.
25 kap. 2 § SFB Prognos vad man kommer att tjäna under året. Hon har tjänat 30’ i månaden, och det blir då 30’ * 12.
25 kap. 5 § SFB: Max 7,5 prisbasbelopp när man fastställer SGI:n. Överstiger dock. Sedan beräknar man 80 % på detta belopp (28:7 p.1).
Annika påbörjar sin anställning när hon är gravid i tredje månaden. Enligt vilken nivå kommer föräldrapenning att utges till henne när hon påbörjar sin föräldraledighet?
25:3 - För att få SGI ska kunna fastställa måste det vara en avsikt från Annika att jobba 6 månader - svårt att bedöma i det här fallet eftersom det inte anges särskilt mycket i frågan.
Frågan är om hon ska få FP på sjukpenningnivå eller på grundnivå.
Sjukpenningnivån: det är en FP som är beräknad på en SGI - det är alltså inkomstbortfallet man gör.
Grundnivå: Om man inte är försäkrad på sjukpenningnivå då handlar det om att man får FP på ett fastställt belopp.
12 kap 35 § SFB- För att få FP som är grundad på beräkningen av SGI så måste man uppfylla kvalifikationstiden på 240 dagar. Man ska före barnets födelse i 240 dagar varit försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap 6 § 3st för att kunna få ut den ersättningen. Om man inte uppfyller detta kravet, dvs. INTE har varit försäkrad i 240 dagar så kommer man få ersättning på grundnivån i 180 dagar enligt 12 kap 19 §. Då kommer man få 225 kr per dag enligt 12 kap 35 § 2p.
DETTA GÄLLER ALLTSÅ DE 180 FÖRSTA DAGARNA.
Efter 180 dagar och kommande 210 dagar:
Även här kan man enligt 12 kap 19 § 2st få antingen ersättning på sjukpenningnivå eller på grundnivå i 210 dagar.
Kvalifikationskravet för att få föräldrarpenning baserad på sjukpenningnivå så krävs det enligt 12 kap 21 § SFB föräldrarförsäkring på grundval av arbete och möjlighet att fastställa SGI enligt de allmänna bestämmelserna om detta. Då ska man titta på 25 kap 3 § SFB för att se om man har för avsikt att jobba minst 6 månader och att man då har en lön på 24 % av prisbasbeloppet. För dessa 210 dagar behöver man alltså inte uppfylla något 240dagars villkor för att få föräldrarpenning baserad på SGI som man måste de 180 första dagarna, detta framgår av 12 kap 39 § SFB. Men om man inte uppfyller de allmänna kraven enligt 25 kap 3 § SFB så kommer man till att få ersättning på grundnivå här också.
Enligt 12 kap 23 § SFB så får man ersättning på grundnivå, dvs. 225 kr per dag för de 210 dagarna.
Beroende på om hon uppfyller kraven i 25 kap 3 § SFB så är det detta som kommer avgöra om hon får SGI grundad sjukpenningnivå eller enbart på grundnivå.
Därefter är det ju 90 dagar kvar, och enligt 12 kap 19 § 2st så ska dessa 90 dagar utbetalas med lägstanivå, det innebär att det även här finns ett fastställt belopp. Enligt 12 kap 24 § kommer hon att få 180 kr om dagen resterande 90 dagar. Lägstanivån slår alltså in efter att 390 dagar har löpt.
Rita som bor i Sverige och precis fått arbete i Danmark. Hon undrar vilket land som ska betala ut hennes socialförsäkringsförmåner (F883/2004).
Förändras svaret om:
a) Rita istället arbetar i Danmark under ett år för ett svenskt företags räkning?
b) Rita arbetar i både Sverige (60 % av tiden) och i Danmark?
a) Art. 12 - Sverige ansvarig. En person som är anställd i en medlemsstat hos en arbetsgivare som normalt bedriver sin verksamhet där skall, när personens arbetsgivare sänder ut denne för att för arbetsgivarens räkning utföra ett arbete i en annan medlemsstat, fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda medlemsstaten, under förutsättning att detta arbete inte förväntas vara längre än 24 månader och att personen inte sänds ut för att ersätta någon annan person.
b) Art. 13.1.a HR är att det är arbetslandets lag som ska tillämpas men i det här fallet utgörs en väsentlig del av arbetet i bosättningslandet och därmed blir de svenska lagarna tillämpliga. Hon jobbar mest i Sverige.
Om hon hade jobbat 50 % i båda så är det fortfarande landet där hon är bosatt eftersom att det är mer än 25 %.
När man inte utgör en väsentlig del av sitt arbete i bosättningslandet så tittar man på var företagets säte har sitt ställe. Den väsentliga delen har inget att göra med arbetstiden i det andra landet utan bara när det är över 25 % av den väsentliga delen i bosättningslandet.
Arbetslös men uppfyller inte villkoren för att få a-kassa. Hon får försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen, socialbidrag. Hon undrar om hon med stöd av förordning 883/2004 kan få a-kassa ta med sig försörjningsstödet utomlands?
Det är en förmån som inte omfattas av förordningen. Det krävs en individuell behovsprövning kring denna. Detta står i artikel 3.5 att socialbidrag inte omfattas. Förordningen blir därför inte tillämplig i hennes situation.
Amir har arbetat några år i Sverige, flyttar till Tjeckien och börjar arbeta där. Han råkar ut för en olycka efter fyra månader. Han nekas ersättning från den tjeckiska motsvarigheten till försäkringskassan, med motiveringen att man måste ha arbetat ett år i Tjeckien för att få ersättning vid sjukdom. Är detta förenligt med EU-rätten?
Artikel 6 innehåller sammanläggningsprincipen vilken innebär att han kan lägga ihop tiden som han har arbetat i Sverige med tiden som han har arbetat i Sverige, för att kunna komma upp i kravet som finns i Tjeckien.
- Rätt att tillgodoräkna sig arbete som man arbetat i ett annat land.
Se först vad de nationella reglerna säger.
Peder har precis fått arbete i Tyskland. Han bor kvar i Danmark med sin familj. Peders hustru arbetat inte. Han undrar om det blir några förändringar vad gäller familjens rätt till barnbidrag? Förändras svaret om Peders hustru börjar arbeta i Danmark?
Artikel 67 i förordningen: Rätt att exportera sociala förmåner.
Artikel 68.1.a: Barnet kommer att ha dels rätt till barnbidrag i Tyskland (då han arbetar där) men också barnbidrag i Danmark då mamman bor där. Barnet kan därmed få barnbidrag i två olika länder. Det finns prioriteringsregler i artikel 68. I det fall som två länder är skyldiga att betala ut sociala förmåner på olika grunder så ska prioriteringsordningen vara följande:
- I första hand förmåner som förvärvas pga. arbete. I detta fall så blir det Tyskland som blir ansvariga. I andra hand så blir det Danmark då modern bor där.
Artikel 68.1.b: Om frun börjar arbeta så har de rätt till barnbidrag från båda länder då de båda arbetar där och då är det på samma grund som länderna är skyldiga att utge förmåner. Om man har rätt till det på grund av arbete så är det barnets bostadsort – det blir Danmark. Det kan dock vara så att enligt artikel 68.2 så är det landet som är sekundärt ansvarig – om de har en högre ersättning (Om Danmark hade haft det) så hade Danmark behövt betala ut mellanskillnaden – tilläggsbetalning. Detta gäller i båda svaren.
Heinrich och Giesela – har två barn och planerar på att flytta från Tyskland till Sverige. Gisela har fått anställning men Heinrich är arbetslös. De försöker få reda på vilka socialförsäkringsregler som gäller i Sverige. Det svenska barnbidraget är lägre än det tyska och det utges inte under lika lång tid som i Tyskland.
Strider det mot EU-rätten? Då en ”förlorar” på att flytta.
När det gäller socialförsäkringssystemen så finns ingen harmonisering utan en koordinering. Medlemsstaterna får välja vilka förmåner som ska finnas i deras system, vilka förutsättningar som gäller för att en ska få det. Förordningen svarar bara på frågan om vem som omfattas och vilket land som en ska tillhöra så att en inte blir utan försäkring.
- Det handlar om kompetensfördelning mellan EU och medlemsstaterna.
- Art. 48 FEUF säger att systemen ska koordineras.
Vilken stat ska betala Heinrich arbetslöshetsersättning när han flyttar till Sverige?
Under förutsättning att han hade en arbetslöshetsersättning i Tyskland – om det som står i artikel 64 är uppfyllt → Han har rätt till A-kassa i tre månader och han är registrerad som arbetslös fyra veckor före avresa och att han anmält sig på AF i den stat han åker till dvs. Sverige. Denna tidsfrist kan ökas till 6 månader – HR är annars 3 månader.
Efter denna tid passerat så tillhör han fortfarande det tyska systemet. Det innebär att Tyskland kan begära att han ska befinna sig i Tyskland för att få ut mer a-kassa.
Olga arbetar i Sverige. Hon har sin familj i Polen. Hennes man är tillfälligt arbetslös och vill gärna kunna stanna hemma och ta hand om deras tvååriga dotter, men den polska föräldraersättningen har löpt ut. Den svenska föräldraförsäkringen ger föräldrar rätt till 480 dagar och kan tas ut till barnet fyllt 12 år.
Olga undrar om hennes familj har någon möjlighet att ta del av denna försäkring?
Enligt artikel 3 i förordningen så omfattas föräldrapenning som kollektiv förmån som omfattas av EU-medborgarens rätt.
Sverige ser dock föräldrapenningen som individualiserad förmån som är knuten till föräldrars inkomstnivå. Då har försäkringskassan sagt att man ska tillämpa 1 kap. istället för 8 kap. i förordning 883/2004. Olga kan dock åberopa Kuusujärvi-fallet.
Om det hade setts som en familjeförmån så hade det enligt artikel 67 gällt att hon kan exportera föräldrapenning till familjen i Polen. Förmåner från arbetslandet till familjemedlemmar bosatta i ett annat medlemsland. Familjemedlemmar kan åberopa bestämmelserna om familjeförmåner. Det innebär alltså att Sverige kan bli skyldig att ge ut ersättning. Sveriges krav på att barnet ska vara bosatt åsidosätts – detta får åsidosättas med stöd av 2 kap. 5 § SFB.
Art. 67 – Hon kan få utbetalad föräldrapenning, mannen kan härleda denna rättighet från kvinnan trots att han är polsk och inte omfattas av det svenska systemet (han varken bor eller arbetar i Sverige). Men han får ta del av den eftersom hans fru är svensk.
Bilaga 11 till förordning 883/2004 – skulle här bli aktuellt när det gäller FP så kan man få utbetalt på grundnivå Då Olga vill exportera en förmån till mannen i Polen så har Sverige anmält att de tar de enligt grundnivån om det skulle bli så.
12 kap. 33 § SFB – har man fått betalt utländska föräldrapenningdagar så ska det räknas av från de svenska föräldrapenningdagarna. I det här fallet ska F-kassan avräkna de dagar mannen redan har fått föräldraförsäkring och altså bara ge svensk föräldrapenning till de återstående dagarna.
