Social responsivitet Flashcards

1
Q

socialitet

A

paraplybegrepp. Han är ute efter något annat inom socialitet, inte socialitet generellt Socialitet kan ses som förmågan att byta roller, byta perspektiv (likna vid Mead)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

responsivitet

A

svar på ett stimuli. Kanske inte en respons på ett stimuli utan en attityd till en stimulus som än inte kanske skett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

social responsivitet

A

Social responsivitet- ombytlighet, lekfullhet, pratsamhet, interaktion med andra människor, ogillande av det organiserade någonting. Antar mer formen av en attityd, vi bär med oss en responsattityd då behövs inte stimulus, det är vår attityd till

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

asocial responslöshet

A

t.ex. När man sitter och pratar med någon och sen ringer telefonen och man svarar. Då är man asocial responslös mot personen man sitter med

Konkret socialitet- gör en skillnad mellan konkret och abstrakt socialitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

konkret socialitet

A

ivsvärldstanken, vardagsaktivitet är intressanta, en process pågår, något konkret och rellt, vi responderar på handlingarna i processen, vi känner också för den. Talar även om känslor. Fylld av repsonsivitet, fullt av aktivitet och vardag, det är positivt laddat, har en motpol i det abstrakta. Människors möte med varandra

knutet till en konkret pågående process, aktörerna responderar på varandras handlingar inom ramen för specifika aktiviteter. innehåller även känslor som uppstår i aktiviteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

abstrakt socialitet

A

asplund menar att det intressanta och är ute efter att prata om den konkreta och den abstrakta socialiteten. Här pågår ingen specifik målinriktad verksamhet i social mening. Har interaktionen ingen egentligt syfte, känslor är innehållslösa, relationer är stereotypa, hög individualiserad bild av samhället. Producerar inga reella känslor, inga interaktioner med betydelse. Sociala fakta. Överindividuella tankefigurer,

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

abstrakt socialitet- samhället

A

rent, tomt abstrakt, står över människan. individen påverkas av social förändring genom interaktion (möten med andra människor), störningar i vardagen leder till störningar i självuppfattningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

det abstrakta samhället

A

pågår ingen specifik, målinriktad verksamhet, ingen produktion, interaktionen har inget yttre syfte, känslor är innehållslösa och relationer är stereotypa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

abstrakt socialitet

A

sociala fakta, överindividuella tankefigurer, t.ex. rational choice. en förändring mot moderniserings-och individualiseringsprocesser, människor har blivit rollinnehavare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

responsorium

A

regellöshet, finns ingen ordnad verklighet, fri interaktionssituation.

etnometodologin studerar disciplinerad social responsivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

socialisation

A

en inskränkning av den ursprungliga responsiviteten (vild och barnslig)

Självmedvetenheten är en inskräkning av människan. Enligt asplund är människan socialt responsiv, den är kreativ och lekfull, vi lär oss roller, förväntningar i rollerna blir restriktioner för människan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Liknelse till Meads rollövertagande

A

ibland responderar vi på ett stimuli som ändå inte skett, vi förutser vad personen kommer att göra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

domstolen

A

Förr kunde domstolen ses som social responsivitet, nu är den mer tyglad och har tydliga protokoll och är väldigt formell. På grund av dess formalitet kan den inte längre ses som social responsivitet. Den sociala responsiviteten kännetecknas av regelbrott och improvisationer. Även om de inte inträffar måste det finnas utrymme för dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

responsorium

A

ett mångtydigt och invändigt förhållande mellan stimuli och responser. Med kännedom om en given stimulus kan vi inte sluta oss till den efterföljande responsen. Vi kan inte heller från en given respons förstå stimulit som orsakade det. Endast ett stimuli är inte betydelsefullt, inte heller en respons är betydelsefull. Den minsta enheten betydelsefull är stimuli + respons

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad handlar teorin om?

A

Teorin handlar om människans sällskaplighet och hennes benägenhet att svara när det ställs frågor till henne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en individ eller individualitetsform

A

En individualitetsform utgörs av de specifika hänseenden i vilka människan är social och asocial samt responsiv och responslös

När vi inför inskränkningar och begränsningar i responsiviteten, så man inte responsar på allt, skapas en individualitetsform

När restriktionerna är givna kan vi tala om en roll

17
Q

abstrakt samhällsvarelse

A

Det är den abstrakta socialiteten som har varit objekt för forskning inom socialpsykologin

Om man vill studera ren socialitet, dvs utan politiska, rättsliga och ekonomiska inslag måste man studera den förindustriella människa. Denna människa var ingen abstrakt samhällsvarelse.

Responsivitet är inte reflexer.

18
Q

belonesiska experimentet

A

visar på att känslor inte finns inom individen utan i kollektivet

19
Q

det finländska experimentet

A

han försökte få fram att det var en primitiv samhällsvarelse under 1500-talet i domstolarna. det håller inte asplund med om,

Renvall menar att människan då inte kunde behärska sina känslor. Detta håller inte asplund med om, han menar att de är en social respons på det som händer runtomkring. Känslor är inte endast något som finns inom en, det är något som finns runt en. Känslor är en social respons

Renvall pratar om människans affektivitet, asplunds mostvarighet är repsonsivitet

Renvall beskriver 1500-tals människan ungefär så här: hennes ilska och hennes glädje styrde hela hennes beteende. Hon tog del i allt som inträffade i hennes omgivning. Hennes ilska, medkänsla, skadeglädje väcktes lätt. Allt detta visar bara på att hon är en socialt responsiv varelse. Inget annat

20
Q

etnometodologi

A

telefonsamtal

fotgängare

Etnometodologerna säger att de studerar vardagslivet. De studerar vardagliga aktiviteter, att gå, konversera

Vardagslivet är en social responsivitet. Att t.ex. Följa reglerna i ett samtal och i hur man avslutar ett samtal, är ett sätt att upprätthålla den sociala responsiviteten. Skulle man säga “hej då” från ingenstans skulle människor tycka att man uppträdde asocialt responslöst

Vardagslivet är rutiniserat och ritualiserad social responsivitet. Det behöver inte uttänkas, inte heller improviseras. Det finns alltid ett rätt sätt att bete sig

Vår identitet sammanhänger med vårt vardagsliv. Störningar av vårt vardagsliv leder till störningar i identiteten.

21
Q

utbränning

A

håller inte med om att utbränning är när man är aggressiv osv, utbränning är när man är likgiltig

22
Q

när uppstår utbränning?

A

Utbränning uppstår när den sociala responsiviteten bortfaller, vänds till sin motsats och blir asocial responslöshet

23
Q

var lever den nya individen?

A

Å ena sidan lever han i en konkret handgriplig omgivning på fabriken eller kontoret, men å andra sidan kommer han alltmer leva i en ny och abstrakt omgivning, nämligen samhället

24
Q

vad är samhället?

A

Med samhället menas inte specifika institutioner eller alla sammanlagda institutioner, inte heller är samhället lagar, familj, skola osv. Samhället är istället rent och tomt abstrakt samhälle, ett osynligt men närvarande medium, som står över alla institutioner

Det är detta som omger den nya nakna individen. När individen existerar i detta element och inget annat är han en abstrakt samhällsvarelse

Sociologin studerar just det rena och tomma samhället, befolkat av abstrakta samhällsvarelser. Varken den abstrakta samhällsvarelsen eller det abstrakta samhället existerade i den gamla samhällsordningen.

Utbränning är något som drabbar abstrakta vareser i ett abstrakt samhälle

25
Q

socialt faktum

A

Det är något som befinner sig utanför individen och hans medvetande, det utövar tvång på individen. Sociala fakta är som ting som begränsar oss, som ett fysiskt ting.

Självmordsfrekvensen är ett socialt faktum. Dess orsaker utgörs av andra sociala fakta, alltså utanför individen och utövar tvång på honom. Människan i durkheims bok är inte en människa av kött och blod utan en abstrakt samhällsvarelse. Vill man ändra på statistiken ska man inte ändra på individen utan den abstrakta socialiteten.

26
Q

Intermentalitet

A

utgör en tankefigur. Den intermentala sfären utgör bara en inramning eller en scen. Vad utspelar sig på scenen? Inte vedhuggning, det är en aktivitet som utspelar sig mellan vedhuggaren och veden med hjälp av en yxa

Men det räcker inte heller att det endast är två personer som jobbar tillsammans med att hugga ner ett träd, inte heller detta skulle ske på den internmentala scenen. En abstrakt scen kräver abstrakta handlingar och även abstrakta aktörer.

Vad är det som sker på tardes intermentala scen? Imitation

27
Q

Tardes imitation

A

Tarde hävdade att samhället är imitation, tarde liknar imitationens förlopp vid att man kastar en sten i en damm. Det skapas vågor som antingen fortplantar sig tills de når dammens gränser eller möter andra vågor som är påväg åt motsatt håll, vågor som utgör en annan våg av imitationsmönster. De två vågorna kan komma att upphäva varandra men de kan även förstärka varandra och skapa en tredje våg

Tarde formulerar ett stort antal lagar för imitationen, t.ex. Att imitaiton fortplantar sig från elit till massa. Dessa lagar kan ses som tidiga utkast för lagarna i en abstrakt socialitet

Tarde ser inte imitation som en del av en process där man försöker bli så bra på något som möjligt, han ser det som hela processen. För det andra imiterar inte tardes aktörer för att bli bra på något, de gör det bara för att göra det eller för att de inte kan låta bli. För det tredje uppträder inte en aktör i egenskap av att han är bagare, utan han uppträder som en man utan egenskaper, han är utrustad med inget annat än en förmåga att påverka och bli påverkad

28
Q
A