Interaktionism och rollteori

Question 1

Traditionella konstruktioner inom sociologin

Answer 1

konsensusperspektiv (harmoni och balans), makrosociologiskt perspektiv (samhället som kollektiv), konfliktperspektiv (motstridigheter och makt), mikrosociologiskt perspektiv (individ&aktörssyn)

Question 2

Interaktionistisk rollteori

Answer 2

definition av situationen, interaktioner skapar roller, roller är situationsspecifika men också institutionellt ordnade, roller är subjektiva. Interaktion är nödvändig för att roller ska uppstå. Goffman

Question 3

Strukturell rollteori

Answer 3

abstrakta positioner i samhället, fördefinierad rollstruktur, roller är funktionella och institutionella, roller är objektiva. Interaktion är inte alls nödvändig.

Question 4

pragmatism (filosofi)

Answer 4

människan är en praktiskt handlande varelse, genom sina handlingar får hon kunskap om sin omvärld, handlandet sker på rutin till dess tvivel uppstår och kunskap (som verktyg) krävs för problemlösning. Trosföreställningen visar sig i våra handlingsvanor och bygger på våra handlingars konsekvenser

Question 5

Thomasteoremet (vad innebär det att definiera?)

Answer 5

Vi handlar med utgångspunkt för vår definition av situationen Vad innebär att definiera: att förstå utvärdera och handla normativt. Att kunna och behärska spelets regler. Att förhålla sig till och handla normativt tvångsmässigt.

Question 6

thomasteoremet (reflektion)

Answer 6

individens bakgrund och erfarenhet av liknande situationer kan vara avgörande för hur denne definierar.

Question 7

Differentiering

Answer 7

specialisering, arbetsdelning, befolkningstillväxt och teknologisk utveckling.samhället (organismen) differentieras och integreras kontinuerligt (simmel). från osammanhängande till sammanhängande

Question 8

simmel om individualitet

Answer 8

individualitet bygger på differentiering. man lever i ett stort samhälleligt maskineri

Question 9

Simmels dualistiska syn

Answer 9

samhället är en rad interaktioner (växelverkan) samhället är överindividuellt

Question 10

simmels objektiviering

Answer 10

interaktioner transcenderar individen och tar form som storskaliga sociala strukturer, t.ex. familj, stat, fackförening. samhället har en oberoende tvingande struktur, människan kan ses som passiva objekt eller byggstenar för strukturformande interaktioner

Question 11

Begreppet roll inom symbolisk interaktionism (The self)

Answer 11

Medveten om sig själv (vilka roller man spelar)

Kan sätta sig själv i ett sammanhang (objekt för sig själv)

Kan reflektera över sina handlingar (me)

Question 12

Role taking

Answer 12

Att kunna ta någon annans roller

Att kunna ta in samtliga andras roller

Att kunna ta till sig generaliserade handlingsmönster, värderingar och attityder

En process för att bli en tänkande människa (medvetande)

Question 13

internalisera roller

Answer 13

Leken

I leken tar barnet den andres attityd (ta roller)

Internalisera handlingar knutna till en roll

Spelet

I spelet övertar barnet de andras roller (attityder) mot sig själv

Relaterade begrepp

Signifikanta andra

Generaliserade andre

Role-taking

Question 14

jagets samhällsintergration

Answer 14

Sker genom den generaliserade andre

Den generaliserade andre- en abstraktion av attitydtaganden

En bild av samhällets förväntningar, regelsystem, värderingar

Reglerar handlandet (social kontroll)

Reglerar det normativa och normavvikande

Question 15

medvetandets olika former (cooley

Answer 15

Social medvetande- riktas mot samhället (kollektivet)

Enskilt medvetande- riktas mot personliga karatkärsdrag, tankar och känslor hos gruppen

Självmedvetande- hur vi tror att andra uppfattar oss (står i motsats till ett självständigt medvetande)

Question 16

spegeljaget (tesens olika delar)

Answer 16

Den andres föreställning om oss

Vår uppfattning om den andres omdöme

Skapar en självbild (självkänsla)

Som leder till att vi känner antingen stolthet eller skam

Question 17

spegeljaget (konsekvenser)

Answer 17

Individens självbild/jag uppstår och omskapas enbart genom interaktion med andra människor

En persons medvetande är en reflektion av hur denne tror att andra uppfattar honom eller henne

Vår självbild är beroende av andra

Question 18

en holistisk samhällssyn

Answer 18

Organisk relation

Råder en organisk (levande) och oskiljbar länk mellan individ och kollektiv

Medvetande-Sammansmältning

Sociala världens objekt utgör delar av subjektets medvetande

En differentierad helhet av inre och yttre socialt liv

Samhället och individen

Samhället är en föreställning inom individen

Individen utövar funktionell frihet inom ramen för kollektivet

Question 19

det dramaturgiska perspektivet

Answer 19

goffmans perspektiv: fokus på situationer (individen och särskilda tillfällen). involverar andra människor

Teatermetafor: visar på ett generaliserat beteende,

Question 20

interaktion

Answer 20

Individers ömsesidiga inflytande på varandras handlingar

Interaktion sker i form av rituella beteenden (signifikanta uppträdanden)

Interaktion sker i så kallade “closed systems”, kräver omedelbar fysisk närvaro (face-to-face)

Vi måste vara väl förberedda/planerat för att kunna agera spontant, omedelbart utan eftertanke och reflektion

Vi spenderar mycket tid till att förbereda oss till det som komma skall

Question 21

interaktion (att definiera situationen)

Answer 21

Thomasteoremet (definition av situation)

Aktörer skapar inte definiton, de: utvärderar vad situationen borde vara för dem, agerar i enlighet med detta

Goffman menar att definitionen är temporär. Det är i efterhand vi förstår hur vi har spelat vår roll. Vi kan använda denna kunskapen inför nästa likartad situation.

Retrospektiv kategorisering. Vi förstår vad som hände, och hur/varför

Question 22

Begreppet roll hos Goffman

Answer 22

Roll eller rutin

Standardiserat handlingsmönster (i förväg fastställda)

Vi skapar inte roller- vi tar färdiga roller. Vi skapar intrycken

En färdig roll korresponderar till en given situation

Till rollerna hör etablerade fronter/fasader (vi skapar inte fasader- vi använder befintliga)

Social roll

Social roll består av en eller flera roller

Var och en av dessa roller kan spelas upp vid olika tillfällen

Realiserandet av rättigheter och skyldigheter knutna till en särskild status.

Question 23

Jaget (the self)

Answer 23

Individen har två delar

Den karaktär (roll) som framträdandet avser att skapa

Individen som uppträder, fabricerar och styr intryck

Jaget är:

Inte biologiskt- utan en dramatisk effekt som godtas eller inte av publiken

En bild som individen försöker övertyga andra om- härstammar från scenen

Publiken ger jaget en karaktär- jaget är en produkt av scenen

En produkt av arrangemang; t.ex. Regioner, fasad, team

Jaget uppstår genom rollens prestation (interaktionens utfall)

Question 24

samhällsperspektiv hos Goffman

Answer 24

Uppträdanden är socialiserade i enlighet med de förväntningar som råder i samhället

Teckenuppsättningar är generella och typiska för en kultur/samhälle

Uppträdandet är en ceremoni: en bekräftelse på samhällets moraliska värden

Idealisering. Det finns ettt rådande stratifikationssystem och ett idealiserande av högre strata (vi gör t.ex. Uppoffringar för att behålla en fasad)

Teckenutrustning associeras med statussymboler, materiellt välstånd

Question 25

Coulsons kritik mot rollteori

Answer 25

* Ifrågasätter att världen är en scen

* Menar att vi inte är överens om förväntningarna som finns på roller.

* Merton förklarar inte hur maktrelationer ändras. Man blir även påverkad av människor som inte ser framträdandet, och det är inget Merton tar upp

* Att roller är en bundle of expectations är ganska lite analytiskt användbart. För att om vi vill analysera dessa förväntningar och applicera detta på verkligheten måste vi separera bunten med förväntningar

Om rollterorin kollapsar utan antagandet att alla är överens om förvätningarna på roller, så är det lika osammanhängande för personerna som ska spela rollerna.

Han menar att Merton inte lämnar något utrymme till individuella livshistorier.

Question 26

Stryker & Statham

Va grundas strukturell rollteori i?

Answer 26

grundas i klassisk sociologisk teori och struktur-funktionalism. Hjälper att förstå stabilitet i ett samhälle och personer

Question 27

Stryker

Vad är största metaforen för rollteori?

Answer 27

Teater. skådespelare spelar roller och ett manus skrivet av kultur

Question 28

Strukturell rollteori och strukturell-funktionell teori

Answer 28

Strukturell rollteori utvecklades under en tid då mycket samhällsvetenskap uttrycktes i strukturell-funktionella termer.

Strukturell funktionalism såg samhället som ett stort system där alla delar på något sätt var kopplade till varandra. Detta perspektiv är orienterat mot ordning och stabilitet

Strukturell funktionalism vill ha harmoni mellan alla delar.

Man förstår då att strukturell rollteori, som utvecklades under denna tid, fokuserar på organisering och kontinuitet i det sociala livet, konsensus mellan deltagare i det sociala livet och integration av olika strukturella komponenter i samhället

Question 29

Rollteori: tidig utveckling

Answer 29

Det är väldigt sociologiskt.

Weber är särskilt viktig i utvecklingen av rollteori, han argumenterade för att man måste fånga den subjektiva motivering hos aktören för att förklara sociala beteenden har anammats av rollteori

Även simmel var en inspiration

Utvecklades en del av Linton och Parsons. De menade att samhället var en funktionell enhet. Linton menade att samhällen utgörs av individer men kräver deras anpassning och organisering.

Parsons menar att man belönas om man gör det man förväntar sig av en roll och straffas om man inte gör det

Strukturell rollteori utvecklas på flera sätt: hur roller lärs ut och hur de organiserar och förenklar folks liv.

Man har undersökt personer i organisationer och hur iaf minst två av deras roller står i konflikt. Man har därför mycket forskning på orsaken, konsekvenserna och upplösningen av institutionaliserad rollkonflikt

Nu på senare tid har man mer börjat fokusera på mindre organiserade enheter såsom familj.

Question 30

socialisering till roller

Answer 30

Socialisering- en person får kunskapen, skillsen och motivationen för att vara en del av samhället.

Samhällen och grupper är enligt detta tankesätt strukturer av beteendemönster organiserade genom normer, som personer måste anpassa sig till för att enheten ska fortsätta fungera

Question 31

press för att konfirmera

Answer 31

Man menar att man upplever ett trauma om man inte möter observatörens förväntningar

Roller existerar i par. Finns ingen man utan hustru

Dessa roller ställer höga krav på varandra. Man förväntar sig emotionellt stöd, viss information osv. Man förväntar sig att mannen ska bete sig som en man och kvinnan som en hustru

Man kan då straffas genom att bli lämnad. Personen kräver mer av en partner.

Beror även på i hur stor utsträckning dessa förväntningar är förväntade. Om det finns en konsensus kring förväntningarna. Även hur tydliga de är spelar roll för hur mycket man kommer konfirmera sig

Råder det låg konsensus kring förväntningarna på en viss roll och låg grad av tydlighet så kommer pressen inte vara så stor

Ett annat sätt som strukturella rollteorin menar man kan pressa personer till att konfirmera sig är genom att vissa förväntningar är så etablerade att man tror att de innehåller tidlösa sanningar. Ibland är det så etablerat att personen endast vet hur man handlar på detta sätt. Hen känner inte till alternativa beteenden

Question 32

att vara involverad i flera roller och rollkonflikt

Answer 32

Faktumet att man kan få en personlighetsstörning pga att man är involverad i flera roller är en av anledningarna till att strukturell rollteori är så intresserad av fenomenet

Mertons uppsats om status-sets (alla positioner en person har) och roll-sets (alla förväntningar som finns på en position) är grunden till många av tankarna angående detta.

Ibland kan förväntningarna från olika positioner krocka

Gross: två typer av konflikter för en person i en och samma roll: interperson och intraperson konflikt.

Ex interperson rollkonflikt: när en person jobbar i en organisation men känner lojalitet till andra referensgrupper. Kan leda till dålig arbetsmoral, dålig relation till kollegor, dålig produktivitet mm.

Question 33

Strategier för att bli av med rollkonflikt

Answer 33

Man kan ofta lösa problemet genom att reducera involvering i den ena eller andra rollen. Många karriärkvinnor skaffar aldrig barn eller gifter sig

Question 34

Rollförändring

Answer 34

När en individ måste byta roll uppstår ofta problem.

Personer som övergår från en roll till en annan vid konstiga tidpunkter eller i en konstig sekvens har det svårare än andra. T.ex. skaffa barn tidigt

Detta kan bero på brist på socialt stöd.

Isolering är en stor anledning till att man har problem vid rollövergång.

En typ av strukturell kontroll är tydliga förväntningar på en roll. Brist på detta kan leda till problem. T.ex. partners som inte förstår hur de ska bete sig och vad som förväntas av dem. Eller step parents

Question 35

Simmel

Interaktion och växelverkan

Answer 35

I simmels sociologi är begrepp som interaktion och mönster centrala för att kunna tolka och förstå verkligheten

Menar att samhället ugörs av det nätverk av relationer och interaktioner som förekommer mellan människor. Människor är därmed sammanbundna genom samspel- samhället är i sig interaktionen

Interaktion mellan individ och samhälle utgör en dualitet. De är ömsesidigt beroende av varandra.

Individerna är medvetna, handlar aktivt och skapar samhället och samhällets strukturer genom interaktion

Vad som individer skapat kommer sedan att påverka förutsättningarna för deras interaktion. Denna interaktion eller växelverkan mellan individ och samhälle är något som ständigt pågår

All interaktion innebär en socialisationsprocess i gruppen och i relation till hela samhället. Individen socialiseras och lär sig olika handlingsmönster, normer och värderingar och får olika erfarenheter och kunskaper i de grupper och i det samhälle han eller hon befinner sig i

Man söker sig till grupper och anammar sedan deras värderingar osv

Question 36

Simmel

Form och innehåll

Answer 36

När interaktion upprepas bildas det regelbundna mönster, dessa kallas för former.

Innehåll refererar till livet eller livsprocesserna, dvs människors subjektiva uppfattningar och intressen. Kan vara allt från drivkraft, motiv, intressen, rörelse, avsikter.

Alla sociala processer, händelser eller fenomen består av dessa två komponenter: form och innehåll

Ex innehåll: människor blir hungriga, samlas för att äta, maten är inte social men startpunkten för processen kring måltiden är det. Interkationen, måltiden, utgör formen

Måltiden som social händelse bildar ett särskilt mönster för hur interaktionen kommer att utformas, det finns flera rutiner kring måltiden ex. När man ska äta, hur rummet ska vara möblerat, finns regler kring hur vi äter, vad man säger och inte säger, det är en socialiseringsprocess.

Finns överordnade och underordnade i interaktion. Alla gör som ledaren säger exempelvis i ungdomsgäng. Även i större skalor, en grupp kan vara överordnad en annan grupp

Dyad och triad.

Question 37

Simmel

Främlingen och den fattige

Answer 37

Social typ- en karaktäristisk position i relation till andra i samhället. Handlar inte om konkreta individer, utan om ett mönster för interaktion, vilket upprepas mellan en social typ eller social kategori och andra

Främling- att tilldelas en speciell position av andra. Främlingen är rörlig, kan komma och gå i grupper. Främlingen blir inte helt del av gruppen, har en distans och en närhet till gruppen. Många avslöjar saker för främlingen, som en bikt, då de känner ett förtroende för hen. T.ex. berättar allt för nån som sitter bredvid en på tåget

Främlingen är den sociala typ som kan möta främlingsfientlighet.

Den fattige- tilldelas också en position genom interaktion med andra. Står utanför de etablerade grupperna. Den får ekonomiskt stöd av staten och tilldelas en social status som fattig av andra. Man vill inte ge för mycket för man vill att den ska fortsätta vara fattig, på så sätt upprätthålls skillnaderna

Question 38

Simmel

Den moderna kulturen

Answer 38

Berlin gick från att vara en stad till en storstad. Man slutade byta varor och istället handlade man med pengar. Människor blir mer värderande, kalkylerande och cyniska. Det blir mer opersonligt än byteshandeln då man inte behöver debattera kring en varas värde.

Människor blir mer rationella. Reducering av kvalitativa värden till kvantitativa.

Människors frihet ökar, det är individen som väljer hur hon vill handla,

Människor får ett starkt behov av att visa att de är unika, att framhäva sig själva och väcka uppmärksamhet

Detta kan man göra genom att klä sig annorlunda. Gäller även mellan klasser. Man vill se likadan ut som sin grupp men annorlunda från andra grupper

Question 39

Mead allmänt

Answer 39

Mead var en interaktionist, för att förstå människor bör vi studera hur och varför hon handlar tillsammans med andra människor

Mead menade också att när vi lever våra liv konstruerar vi både oss själva och samhället

Människan och samhället är inte två separata enheter utan två olika dimensioner i en pågående livsprocess

Han var en del av den grupp som tog de första stegen mot det som senare kom att kallas den amerikanska pragmatismen, som lanserades och argumenterade för det sociala sammanhangets betydelse för människans handlingar och vilja

Question 40

Mead den socialt handlande människan

Answer 40

Han ville förstå och förklara skillnaden mellan djur och människor

Han menade att människor har utvecklat ett talat språk, till skillnad från djuren

Det är språket som gör att vi kan interagera med andra människor på ett komplext vis, än vad andra biologiska organismer kan

Om en människa inte kan ett språk riskerar hon att att uteslutas från den mänskliga gemenskapen

Språket var dock inte meads huvudfokus utan den funktion det har i uppbyggandet av samhället

Människan har en förmåga att reflektera över sina handlingar innan hon utför dem. Vi kan ta hänsyn till det sociala sammanhanget vi är i innan vi responderar på ett stimuli

Allt om de fyra stadierna i en social handling.

Finns social handling med bara en aktör eller med flera aktörer.

Finns det flera aktörer måste man känna av om den andra förstår ens stimuleringar

Att interagera med gester och symboler

Question 41

Att interagera med gester och symboler

Answer 41

När vi bjuder in människor till interaktion gör vi det i form av gester

Gesten förkroppsligar aktörens avsikt med utsänd stimulus

Gesterna kan vara både vokala och kroppsliga.

Vad gäller människor har de vokala gesterna högst förståelsevärde

Signifikant gest- frågan “hur mår du?” är signifikant om svaret blir “bra tack”. Om du inte förstår frågan, t.ex. Inte kan svenska, blir gesten inte signifikant, alltså att frågan har ett lågt förståelsevärde och aktören misslyckas med att visa sina avsikter

Får man inte fram det man vill tar man oftast till med andra gester, t.ex att man härmar ett tåg

Question 42

Mead (den andres prespektiv är mitt)

Answer 42

Innan vi handlar strävar vi efter att bilda oss en uppfattning om hur den andra kan tänkas reagera på den handling vi planerar (rolltagande)

Vi tar den andres roll för att förstärka våra möjligheter att handla som vi vill

Question 43

Mead (jaget och medvetandet)

Answer 43

Redan när vi föds börjar samhället träna oss

Vi lär oss att bli sociala, tillägnar oss ett språk, övar på gester, lär oss känna igen symboler

Mead menar att man behöver utveckla jaget

När vi lever vårt liv konstruerar vi oss själva.

Mead delar in jaget i två delar: I och Me

Me: samhällets representant hos varje människa. Innehåller normer, värderingar, erfarenheter och känslor som människan upplevt. ¨

I: en förmåga som jaget behöver för att respondera på aktiviteter som pågår här och nu

Mead menar att man förändras genom att man hela tiden får nya erfarenheter

Medvetandet: när man förstår att man är en människa precis som alla andra och när man förstår att man är en del av en samhällelig enhet, uppstår medvetandet. När vi tänker på vilka vi är, använder vi oss av medvetandet. Mead menar att vi har varit ute och pratat med samhället när vi gör detta. Vi använder oss av språk, bilder, symboler

Tänker vi istället på hur en kille som bor på gatan har det är det svårare. Vi har ingen uppfattning om hur det är att bo på gatan. Vi kan aldrig i vårt medvetande placera oss på gatan i Rio de Janeiro. Det vi upptäcker är att samhället och jaget hör ihop, de är två aspekter av en och samma sak. Vi har svårt att förstå hur pojken lever eftersom vi inte tillhör samma samhälle, vi har inte tillgång till varandras signifikanta symboler och medvetanden.

Vi har inte tillgång till pojkens generaliserade andre. Den generaliserade andre är ett kollektivt medvetande. Detta medvetande består av normer, roller och värderingar som finns i det samhälle vi lever i

Question 44

Mead (lära för samhället)

Answer 44

Detta kollektiva medvetande är inget man får från födseln

Vi behöver genomgå två stadier innan vi får ta del av den generaliserade andre

1. Lekstadiet- barnet bekantar sig med samhället. Leker mamma-pappa-barn. Man prövar olika roller

Signifikanta andra: de förkroppsligar den generaliserade andre. Till exempel polisen. De kan ses som förebilder. Existerar både i vårt medvetande och som fysiska objekt.

2) När barnet har lärt sig de mest grundläggande gesterna lär de sig att använda dem på ett mer vuxet sätt. Detta kallas spelstadiet. Här får barnen på riktigt vara med och använda de vuxnas gester och signifikanta symboler. Övar på att vara en signifikant andre till sina t.ex. syskon

Question 45

Cooley allmänt

Answer 45

Ser samhället som en levande, föränderlig och växande organisk enhet

Individen är oupplösligt förenad med kollektivet och aldrig avskild från samhället

Hans teori kan beskrivas som en rörelse mellan individualism och kollektiv, som både omfattar medvetandets biologiska och sociala natur och kommunikationens betydelse för meningsskapande

En av pionjärerna inom symbolisk interaktionism

Introducerade flera välkända begrepp som primärgrupp och spegeljaget

Primärgrupp: kan förstås som en tidig social formation, som grundlägger uppkomsten av ett vi

Spegeljag: vår självuppfattning uppstår som en reflektion av hur vi uppfattar att andra ser oss

Cooley är intresserad av kommunikationens betydelse för individens självmedvetande och hur denna uppstår som en spegelbild av den allmänna medvetenheten.

Question 46

Cooleys typer av medvetandets olika former

Answer 46

1. Socialt medvetande- rör alla tankar och känslor som individen har kring kollektivet.
2. Enskilt medvetande- personliga karaktärsdrag, tankar och känslor hos andra medlemmar i gruppen och samhället.
3. Självmedvetande- en direkt reflektion av hur vi tror andra uppfattar oss

Question 47

Cooley: jagets tre komponenter

Answer 47

Jaget har tre komponenter: den fysiska former, det inre medvetandet och det sociala jaget

Upplevelsen av jaget är endast en en ide eller en föreställning om oss själva, naivt hos barnet och mer utvecklat hos den vuxne.

Det är genom att tänka på andra vi upplever oss själva. Jaget blir inte meningsfullt om vi inte kan relatera till andra

Det sociala jaget bygger på följande steg: den andres föreställning om oss, vår uppfattning om den andres omdöme, skapar en självbild (känsla), som leder till att vi känner stolthet eller skam

Denna process pekar på att individens sociala jag uppstår genom ett utbyte med andra.

Cooley menar alltså att individens medvetande skapas i sociala relationer.

Question 48

Cooley: gruppen som socialiseringsaktör

Answer 48

Gruppen spelar en central roll hos cooley, dels som integrerande social organisation, dels som fundament för utvecklingen av socialt medvetande och ett socialt jag

Primärgruppen är länken mellan individ och samhälle

Genom nära relationer lär vi oss att se andras behov och utvecklar förmågan att sätta oss in i andras pespektiv

I gruppen finns också konkurrens, konkurrens är det som ger oss våra roller i samhället.

Status är också viktigt inom en grupp, det är en förutbestämd regel som bestämmer ens funktion i samhället

Question 49

Goffman (definiera situationer)

Answer 49

När människor kommer samman i grupper söker vi information för att definiera situationen för att kunna förutsäga vad som kommer hända

Vi behöver veta vad som förväntas av oss för att kunna agera naturligt

Denna process kallas thomasteoremet och innebär att vi handlar utifrån vår tolkning av verkligheten.

Thomasteoremet behöver inte vara beständigt. Vi kan ändra hur vi tolkar samma situation.

Question 50

Goffman (att tolka situation)

Answer 50

Grundläggande för vår förmåga att definiera situationen är vår förmåga att tolka och därigenom skapa mening i andra människors handlande

Vi tolkar ständigt våra medmänniskor och deras handlande och identifiera att tecken för att få en riktlinje om vad som förväntas av oss och hur vi ska agera i olika situationer

Vår tolkning påverkas av den miljö vi befinner oss i, liksom av aktörens klädsel, tonfall och gester.

Vi kan aldrig veta säkert vad som kommer och hända då vi inte vet aktörens tankar. Vi får nöja oss med ett antagande baserat på vad som brukar vara rimligt i en sådan situation