Social Kognition Flashcards
A) Lista minst tre domäner för moral enligt ’Moral Foundations Theory’ (MFT), deras evolutionära ursprung, samt vad, i modern miljö, som kan trigga den domänspecifika moralbedömningen (4p.)
B) Med grund i kurslitteraturen eller forskning, redogör för antingen ett argument för, eller ett argument emot MFTs antagande om att moralbedömningar styrs av medfödda och nedärvda kognitiva domäner (1p.)
A) Moral Foundations Theory (MFT):
MFT säger att vår moral kan delas upp i några huvudområden som har funnits länge i människors utveckling. Här är tre av dem:
Skade-området:
Ursprung: Handlar om att undvika skada och se till att alla mår bra. Det kommer från behovet att överleva och skydda gruppen.
Exempel i dagens samhälle: Situationer där någon hotas av skada, som våld eller diskriminering.
Rättviseområdet:
Ursprung: Handlar om att vara rättvis och dela resurser rättvist i en grupp. Det kommer från behovet av samarbete.
Exempel i dagens samhälle: Situationer där resurser delas, eller där det finns bedrägeri eller brott mot överenskomna regler.
Loyalitetsområdet:
Ursprung: Handlar om att vara lojal mot ens grupp för att hålla ihop och samarbeta. Det är viktigt för överlevnad.
Exempel i dagens samhälle: Situationer där grupptillhörighet är viktig, som patriotism eller lojalitet mot vänner och familj.
B) Argument för MFTs antagande om medfödda och nedärvda kognitiva domäner:
MFT säger att dessa moraliska tankesätt finns i oss från början och kommer från vår utveckling. Ett argument för detta är att människor över olika kulturer har liknande tankesätt om rätt och fel. Det kan tyda på att det finns något gemensamt i vår natur som påverkar hur vi ser på moral.
Det är dock viktigt att veta att det finns olika åsikter och forskning som säger att vår moral också påverkas av vad vi lär oss från samhället omkring oss. Diskussionen om hur mycket av vår moral som är medfödd och hur mycket vi lär oss fortsätter.
-Fundamentala attribution error (FAE)
Andras beteende kommer från traits och underskattar omständigheterna.
Jag: trafiken gjorde mig försenad.
Dem: Gud va slarvig, hon är med sin planering.
krigsbrott: en mängd soldater följde bara order, handling människor inte borde vara kapabel till. De själva anser att de är normala människor.
Stanford prison experiment,
Ny forskning kring detta:
bilolyckor, vem bär ansvaret, egenskaper var beroende. effekt finns men svagare hos vissa personer.
actor attribution, hjälte eller skurk. omdömet varierade, beteenden till personliga egenskaper
utbildning i FAE, kan man träna bort FAE, dem gick igenom ett test. det har ingen stor effekt.
Framträdande information (salience)
oväntad information ( se en kvinna i en grupp män)
Extrem information ( du har rosa på dig alla andra har svart)
solo-status: ( ensam representant av en grupp) inser du själv att du har solo status, kan det få dig själv att känna dig utanför, opassande. “hör inte hemma här”
mer extrem bedömning (
Tillgänglig information:
Situationen avgör vad för information som är tillgänglig. Miljön, man anpassar sig.
Frekvens av erfarenhet avgör tillgänglighet. Ex har man mött polisen en gång har man inte någon schema, inte lätt tillgänglig, men jobbar ex med polisen är det lättare.
Tillfällig eller kronisk aktivering,
Primacy / Recency
Information som kommer först (primacy) eller sist (recency) är mer lättillgänglig.
vad är priming för något?
Priming är när du blir påverkad av något du har sett eller hört tidigare. Det kan göra att du reagerar eller tänker på ett visst sätt när du stöter på något liknande senare. Till exempel, om du ser positiv information innan du gör en bedömning, kan det påverka dig så att du ger en mer positiv bedömning. Priming kan ske medvetet eller omedvetet och påverkar hur vi uppfattar och reagerar på saker omkring oss.
Vilket mål du har påverkar social kognition. Vilka mål finns?
- Riktningsmål
- Korrekthetsmål
- Slutförandemål
Riktningsmål (Directional goals)
Önsketänkande, känneteckna av biases
Selektiv minnesstörning ex: antingen introvert och extrovert, extroverter är önskvärt, så fler kommer på anledningar till varför dem är mer extrovert och tvärtom. När man vill uppnå ett visst resultat filtrerar vi vårt tänkande till det.
Selektiv generering av teorier: Begränsad tillgång till information leder till att vi skapar förklarade teorier som bekräftar att vi hade rätt hela tiden. ex: victim blaming, om något bra händer någon så förtjänar dem det. men om något dåligt händer, är det personens fel. hon blev våldtagen för hon klädde sig på ett visst sätt.
Selektiv kognitiv ansträngning: vi tenderar att spendera olika mycket resurser på att analysera information som hotar vår mål.
Om resultatet stämmer överens med din teori tror du mer på det.
Korrekthetsmål (Accuracy goals)
Man motiveras av att slutsatsen skall bli så korrekt som möjligt.
Används ofta när..
- saknar önskvärt mål
- har större ansvar
- stora konsekvenser
Mer systematisk, analytisk, krävande, långsammare process, färre biases, Dock inte nödvändigtvis till mer korrekta slutsatser.
Slutförandemål ( Closure goals)
Motiveras av att komma till avslut.
“Need for closure” vs “Need to avoid closure”
Leder ofta till..
Man tar första bästa lösningen, nöjer sig med den.
Den mest lättillgängliga informationen blir dominant
appraisal
“Appraisal” innebär bedömning eller värdering. Våra känslor i olika situationer uppstår på grund av hur vi bedömer eller tolkar dem. Till exempel, känslan kring en tenta kan bero på hur vi bedömer situationen - är den relevant för våra mål, och hur väl stämmer den överens med våra behov?
Primary appraisal:
Det handlar om att bedöma situationens relevans för våra behov och mål. Vi funderar över hur viktig eller påverkande en situation är för oss och om den är i linje med våra mål.
Exempel: Om du tycker att en tenta är viktig för dina studiemål, kommer du att göra en primär bedömning av dess relevans för dina behov.
Secondary appraisal:
Det handlar om att fundera över hur ansvarig du känner dig för situationen. Det är en fortsättning av den primära bedömningen och handlar om att tänka på din roll och kontroll i situationen.
Exempel: När det gäller tentan kan secondary appraisal handla om hur ansvarig du känner dig för att förbereda dig och hantera studiematerialet.
Sammanfattningsvis hjälper Appraisal-modellen till att förstå hur vi reagerar på olika situationer genom att undersöka våra bedömningar av situationens relevans och vårt ansvar i den.
Betrakta följande scenario. Kalle och Kajsa går på en ’murder mystery middag’ där skådespelare kommer iscensätta ett mord och gästerna får försöka klura ut mordgåtan vid middagens slut. Efteråt kommer Kalle och Kajsa gå till en krog och ta en drink. Kalle tycker ’murder mysteries’ är oerhört tråkiga och följer bara med för att han väldigt gärna vill gå på krogen efteråt. Kajsa, å andra sidan, älskar ’murder mysteries’ och tycker krogbesöket efteråt är mycket tråkigare.
Beskriv vad för olika typer av mål som Kalle och Kajsa är motiverade av när de försöker lösa mordgåtan och hur detta kan komma att påverka informationsbearbetning och hur väl de löser uppgiften.
För att få full poäng på denna fråga behöver ditt resonemang vara väl motiverat och tydligt förankrat i kurslitteraturen.
Kalle motiveras av det man kallar för slutförandemål, när målet är att komma till ett snabbt avslut (komma fram till en slutsats så snabbt som möjligt). Detta typ av mål kan bl.a. bero på tidspress, eller som i Kalles fall, av att man tycker uppgiften ifråga är tråkig och hellre ägnar sig åt en efterföljande roligare uppgift. Slutförandemål kan påverka informationsbearbetning på det sättet att det kan göra så att man “fryser” sin tankeprocess i ett för tidigt skede, att man helt enkelt nöjer sig med första bästa lösningen. Detta innebär att man kommer att förlita sig på de föreställningar eller strategier som är mest lättillgängliga i medvetandet, med andra ord så lär man använda sig av heuristiskt tänkande (till skillnad från systematiskt tänkande). I Kalles fall så innebär detta att han antagligen inte lär lösa mordgåtan speciellt väl.
Kajsa är snarare motiverad av att undvika avslut och av korrekthetsmål. När man är motiverad att undvika avslut så innebär detta att man vill förlänga bedömnings/tankeprocessen så länge som möjligt. Kopplat till detta är korrekthetsmål: målet att komma fram till en korrekt slutsats, vad den än är för något. Motivationen till att undvika avslut kan, som i Kajsas fall, bero på att man tycker uppgiften ifråga är roligare än den efterföljande (tråkigare) uppgiften, och av att man vill att ens slutsats ska vara så korrekt som det bara går. Dessa typer av mål och motivationer leder till att man bearbetar information mer nogrannt (systematiskt tänkande snarare än heuristiskt), och i Kajsas fall så lär detta innebära att hon löser mordgåtan mer väl än Kalle. Det ska dock anmärkas att varken motivationen att undvika avslut elller korrekthetsmål nödvändigtvis leder till en mer korrekt slutsats. I de fall då dessa leder till att individen faktiskt använder sig av bättre tankestrategier så resulterar det i mer korrekta slutsatser, men ifall individen använder sig av dåliga strategier (som de misstar för att vara bra strategier) så blir ju inte resultatet mer korrekt bara för att man är motiverad att det ska vara korrekt.
i social kognition, vad för effekt har framträdande information ( salinen information, alt. salience) på bedömningsprocessen? ge även minst två exempel på hur information kan framträda (salinent )
I social kognition refererar begreppet “framträdande information” eller “salient information” till den information som fångar uppmärksamheten eller är särskilt prominent i en given situation. Denna typ av information kan ha olika effekter på bedömningsprocessen och hur vi tolkar och reagerar på olika situationer. Här är några sätt hur framträdande information kan påverka bedömningsprocessen:
Inverkan på uppmärksamhet:
Framträdande information tenderar att få ökad uppmärksamhet. När viss information sticker ut eller är särskilt märkbar, kan den dominera vårt fokus och påverka hur vi bearbetar andra detaljer eller aspekter av en situation.
Exempel: Om du deltar i en mötesgrupp och en person plötsligt höjer rösten och gestikulerar mycket, kan denna framträdande beteende fånga uppmärksamheten och påverka hur du uppfattar personens åsikter eller känslor, oavsett vad som faktiskt sägs.
Påverkan på minnesprocessen:
Framträdande information har också en tendens att bli bättre ihågkommen. Vi tenderar att komma ihåg och betona information som sticker ut eller är mer framträdande, vilket kan påverka hur vi återkallar och använder information i senare bedömningar.
Exempel: Om du är i en grupp och en person presenterar sig själv på ett extremt minnesvärt sätt, som att klä sig ovanligt eller använda mycket humor, kan det här intrycket påverka hur du senare minns och bedömer den personens kompetens eller personlighet.
Det är viktigt att notera att vår uppfattning och bedömning av information påverkas av olika faktorer, och framträdande information är bara en av dem. Andra faktorer inkluderar våra tidigare erfarenheter, kulturella påverkan och vår aktuella känslomässiga tillstånd.
