Skador

Question 1

Vad är skillnad på abiotisk och biotisk skada

Answer 1

Biotiska skador orsakas av levande organismer; svamp, skadedjur, människan, ogräs. Abiotiska skador orsakas av väder och miljö; sol, vind, temperatur, vatten, kemikalier, gödsel.

Question 2

Vem får använda vilka bekämpningsmedel

Answer 2

Det finns tre klasser, 1L och 2L som får användas yrkesmässigt av personer med särskild utbildning och klass 3 som får användas av alla.

Question 3

Hur sprider sig gråmögel

Answer 3

Gråmögel lever vanligen på dött organiskt material, men kan växa in i friska delar på växten och orsaka problem. Gråmögel sprids via sporer i luften, och kan växa ner till –3° C, och trivs i en fuktig miljö. Gråmöglet är inte artspecifikt, utan kan angripa alla trädslag och delar av plantmaterialet.

Question 4

Hur visar sig symptom på gråmögel

Answer 4

Tidig infektion visar sig som en röd, vattning missfärgning, och efter ett tag kan man se 1-2 mm stora svarta knölar och grått fluff på de döda växtdelarna.

Question 5

Hur sprider sig tallskytte

Answer 5

Tallskytte är en sjukdomsframkallande organism som angriper barren på de flesta tallar. Svampen är mest vanlig i plantskolor och planteringar, även om den förekommer i skogar främst i södra Sverige. Tallskytte sprider sporer från mogna fruktkroppar under sommar och höst, och den har en ettårig livscykel, så den börjar växa till sig i plantan under hösten för att sedan utvecklas i barren under vintern, och det är inte förens våren man tydligt kan se tecken på infektion, bara i enstaka fall kan man se gula fläckar på barren redan på hösten. Efter upptining på våren börjar barren se rödspräckliga ut, och sedan utvecklas pyknider (icke sexuella fruktkroppar) som ser ut som små blyertsstreck på de döda barren. De sexuella fruktkropparna ser ut som uppochnedvända lakritsbåtar och utvecklas på sommaren och sprider sporer till nya plantor. Dessa fruktkroppar kan förväxlas med barrsprickning, skillnaden är att barrspricklingen också har tvärgående linjer på barren, vilket tallskytten inte har.

Question 6

Hur sprider sig snöskytte

Answer 6

Snöskytte är en svamp som angriper barr och skott på tall och contortatall främst i norra och mellersta Sverige. Den sprids via sporer på senhösten, och utvecklas sedan under snön i tallens barr, oavsett ålder på barren. Svampen bildar sedan grå-svarta sexuella fruktkroppar som spricker upp med oregelbundna flikar på sensommaren. Svampen trivs under tjocka snötäcken.

Question 7

Hur identifierar man snöskytte

Answer 7

Barren skiftar i grågrönt på våren och angreppet visas ofta som cirkulära fläckar i odlingsbädden som ibland kan förväxlas med frosttorka.

Question 8

Hur sprider sig Gremmeniella/paraplysjuka

Answer 8

Gremminellan kan infektera de flesta träd, och infekterar skotten, tall och contortatallen är dock känsligare än granen för angrepp. Sjukdomen finns i hela landet, och kan infektera alla åldersklasser. På försommaren fram till hösten sprider den sporer, och börjar sedan växa inuti plantan under vintern. På hösten växer bildas det svarta fruktkroppar som mognar året därpå, då pyknider och apothesier växer fram och bildar sporer som infekterar nya plantor. Symptomen kan förväxlas med Sirococcusangrepp eller frostskador.

Även denna svamp gillar när det är fuktigt, men den vill också ha det svalt.

Question 9

Hur identifierar man Gremmeniella/paraplysjuka

Answer 9

Först våren efter att plantan blivit infekterad kan man se att barren dör med början från barrbasen, vilket gör att plantan ser ut som ett hopfällt paraply. Skottet börjar dö och kan inte skjuta nya skott.

Question 10

Hur sprider sig Sirococcus

Answer 10

Sirococcus angriper barr och skott på gran och contortatall i hela landet, både i plantskolor och efter utplantering. Svampen växer in i barrbasen på nya barr och vidare in i stammen på försommar/sommar, detta gör att barren missfärgars och skottet vissnar och dör. Fruktkroppar börjar bildas, först på barr och senare på stam, först ser de ut som små, vattniga blåsor innan de blir svarta och sprider sig. Dessa fruktkroppar är svåra att se med blotta ögat så det är bra att ta hjälp av en lupp. Infektionen kan spridas från frö eller från skog i närheten. Sirococcus trivs bra vid hög luftfuktighet, låg temperatur, kort dagslängd och ljusbrist.

Question 11

Hur sprider sig knäckesjuka

Answer 11

Angriper skotten på tall, asp och poppel och ibland även contortatall. Sporer bildas under försommaren på sjuka asp blad på marken, och sprids sedan till tallskotten. Det är bara om det är fuktigt väder under skottskjutningen som sporerna har möjlighet att spridas, och infektionen visar sig som ett orangegult lager mitt på tallskottet. Skottet blir så S-formad eller går av helt. Sporerna sprids sedan vidare till aspens blad, och bildar sedan uredosporer och teleutosporer, innan den övervintrar tills den har chans att infektera nya tallplantor till våren. Symptomen kan misstas för antingen gråmögelangrepp eller frostskador.

Question 12

Hur identifierar man knäckesjuka

Answer 12

Infektionen visar sig som ett orangegult lager mitt på tallskottet. Skottet blir då S-formad eller går av helt.

Question 13

Hur identifierar man Phoma

Answer 13

Angriper tall, men även gran och orsakar röta vid stambasen eller infekterar stammen och visar sig som bruna fläckar på barren.

Question 14

Hur identifierar man Dipodia

Answer 14

Angriper tall, speciellt ung tall och kan påminna om knäckesjukan, då symptomen är bruna årsskott. Ju längre infektionen pågår, desto längre ner dör skottet, det kan också framkomma kåda. Diplodia kan även angripa äldre tallar, och kan då förväxlas med Gremmeniella, eftersom den angriper barr och kottar högt upp i trädet. Diplodia drabbar främst tall som är kraftigt stressad av torka.

Question 15

Vilka svampar kan leda till rotdöd på plantorna och vad är den huvudsakliga orsaken till att de kan döda plantan?

Answer 15

Rotskador kan orsakas av flera olika svamparter, de vanligaste är dock Fusarium, Rhizoctonia, Cylindrocarpon, Phytium och Phytophthora. Dessa svampar kan skada eller förstöra rötterna på en planta, vilket medför att näringstransporten upp till plantan hämmas. Detta gör att tillväxten av plantan saktar ner och ger ett klorotiskt utseende innan barren börjar vissna.

Question 16

Vilka symptom kan man se på att ett frostskadad skott

Answer 16

Skottet blir gult och hänger, innan det blir torrt och dör.

Question 17

När är risken störst för frostskador på rötterna under hösten

Answer 17

Om temperaturen växlar mycket mellan varmt och kallt, rötterna kan då inte hänga med i svängarna och kan ta skada, eftersom rötterna behöver en lång period med lägre temperatur för att bli frosttåligt.

Question 18

Hur påverkar riklig förekomstav levermossa våra plantor

Answer 18

Levermossan ger en sämre dränering för substratet, risk för syrebrist, näringsstjälande och ger försämrad tillväxt.

Question 19

Hur kan man med skötsel förebygga levermossa

Answer 19

Det är viktigt att rengöra och desinficera alla odlingsbehållare, hålla ett rent växthus, och att avlägsna så mycket tillväxt som möjligt innan de utvecklar sporer. Att låta substratet torka ut i perioder är också ett sätt att minska spridning, eftersom levermossan är väldigt känslig för just uttorkning. Vid svår spridning kan man också använda bekämpningsmedel, men detta ska endast göras i nödfall, då små gran- och tallplantor också kan ta skada.

Question 20

Vad innebär integrerat växtskydd?

Answer 20

Det är ett mer hållbart sätt att använda växtskyddsmedel, genom att kombinera olika typer av åtgärder. Det innebär att man först och främst försöker förebygga växtskyddsproblem, att man bevakar skaderisken i sina odlingar, att man behovsanpassar åtgärderna, och tillslut att man följer upp och utvärderar resultaten av bekämpningsåtgärderna.

Question 21

Hur kan man förebygga växtskador

Answer 21

genom att välja resistenta sorter, anpassa sin odlingsteknik, att gynna nyttoinsekter och missgynna skadegörare och att använda rena redskap som inte sprider problemen vidare

Question 22

Hur kan man behovsanpassa sin skadebekämpning

Answer 22

genom att välja mer miljövänliga medel om så är möjligt, anpassar dosen till det aktuella problemet samt att man har resistensrisken i åtanke när man behandlar.

Question 23

Vad betyder kurativ och preventiv behandling?

Answer 23

En preventiv behandling är förebyggande, att man gör åtgärder som missgynnar skadegörare så de ej får fäste, föra att slippa starkare behandlingar.

En kurativ behandling är botande, den får man ta till när skadegöraren spridit sig.

Question 24

Hur verkar systemiska bekämpningsmedel

Answer 24

Ett systematiskt bekämpningsmedel tas upp av plantan och sedan transporteras det runt i plantans ledningsvävnader, även till de delar som ej träffades av bekämpningsmedlet eller som växer ut efter behandlingen. Detta gör att man inte behöver träffa överallt där skadegöraren befinner sig och lämpar sig bra för svåråtkomliga insekter och svåra rotogräs.

Question 25

Hur verkar kontaktverkande bekämpningsmedel

Answer 25

Ett kontaktverkande bekämpningsmedel lägger sig bara på ytan just där man har sprutat, det är därför viktigt att ha en god sprutteknik, och gärna en finfördelad sprutvätska, så man verkligen kommer åt överallt. Blad som växer ut efter behandlingen är därför också oskyddade.