Skada Flashcards

1
Q

Hur katagoriserar man akut/kronisk skada?

A

Ofta sätter man akut eller kroniskt utifrån olika aspekter - ex. sårläkningsprocess, typ av vävnad etc. men inga klara gränser finns. Allt påverkas av individen, läkningstakten i vävnaden, individen och händelseförlopp, typ av behandling, complience och så vidare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är en vanlig kriterie för en akut skada?

A

ca inom 48h då läkningsprocessen därefter ändras. Dock alltid en individuell bedömning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad en ett vanligt kriterie för kronisk skada?

A

När vi har icke-produktiv inflammation (dvs när en inflammation inte längre ger läkning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur är hudens läknings tid?

A

Kollagen stabiliseras runt 21 dagar med 20% av styrka, uppnår 70% styrka vid 1 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur är muskelens läknings tid?

A

Uppnår normal andel kollagen efter > 6 veckor. Minskning i styrka i muskelkontraktion är direkt relaterad till graden av belastningsskada samt inväxt av fibrös vävnad/ärrrvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur är senornas läkningstid?

A

56% av normal hållfasthet vid 6 veckor, 79% vid 1 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur är ligaments läkningstid?

A

50-70 % av normalt hållfasthet vid 1 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är den vanliga vävnadsläkningsprocessen?

A
  • Inflammationsfas 24-72 h.
  • Reparationsfas 72 h – 3 veckor.
  • Mognadsfas 3 –(12) veckor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är primär/direkt läkning på ben?

A

Primär/direkt: Ben bildas direkt vid frakturen utan hjälp av brosk och ingen kallusbildning sker.
- Sker vid tät kontakt mellan frakturändarna + extremt stabil fixering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är sekundär/indirekt läkning på ben?

A

Kallusbildning
- Brist på stabilitet eller om avstånd frakturändar överstiger 0,5 mm
1. Inflammatorisk fas - börjar direkt
2. Reperationsfas - Fibrös&brosk vävndad bildas oorganiserat
- Mjuk/primär kallusbildning: 1-6v
- Hård/sekundär kallusbildning: 4-6v
3. Remodelleringsfas- omorganiseras och blir starkare. Börja träning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

i vilken fas kan man börja träningen?

A

Vid remodellering börjar man tåla mycket mer belastning! Då är det dags att gå in med träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser en “vanlig” vävnadsläkningsprocess ?

A
  • nflammationsfas 24-72 h.
  • Reparationsfas 72 h – 3 veckor.
  • Mognadsfas 3 –(12) veckor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur läker ytliga skador i brosk(i leder)?

A

Lokal kondrocytdöd och förlust av matrix som håller ihop broskcellerna
- Eftersom brosk inte har några blodkärl så sker ingen inflammatorisk respons. Kondrocyterna måste då själva dela sig för att försöka fylla defekten = kan ge kvarstående skada eftersom det inte ersätts

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur läker djupa skador i brosk (i leder)?

A

Djupa skador till subkondralt ben.
- Benet har blodkärl och då kan det ge en inflammatorisk respons och broskdefekten kan fyllas ut
- Stamceller via blod-fibrin plugg = byggnadsställning för fibroblaster → fibroblaster och kollagen ersätter fibrinpluggen efter 5-7 dagar → omvandling till brosk börjar
- Efter 2 mån: broskdefekter utfylld
- Efter 6 mån: mindre elastiskt brosk, mer ärrvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ser faserna ut för läkning av brosk?

A

Inflammationsfas: 48h och 5 dagar
Läkning och reperationsfas: 2 veckor
remodelleringsfas: 2månader och 6 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad händer vid läkning av muskler?

A
  • Regenerering av muskelfibrer
  • Produktion av bindvävsärr, vilket påverkar funktionen
  • Om basalmembranet är skadat får man mer fibrös vävnad istället för nya muskelfiber.
  • Fibröst ärr =mindre elastisk muskel → minskad funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När i läkningsprocessen är muskeln extra känslig?

A
  • Övergången mellan fibröst och muskel är extra känslig → ökad risk för nya skador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ser faserna i muskel läkning ut?

A

Inflammatorisk fas börjar direkt
Proliferativ fas (reperationsfas): 1-6v efter skada
Remodellering/fibrös fas: kan pågå i flera månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När ska man belasta en muskel efter skada?

A

Belasta kontrollerat under utfyllnadsprocessen (1-6v efter skada)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ser tidsaspekten ut för olika muskelskador?

A
  • Större skador 1-3 dagar avlastning annars tidig igångsättning.
  • Stegrad rehabilitering efter 2-4 dagar.
  • Färdigläkt lindrig skada 2-4 v, större bristning 2-6 mån.
  • En längre tids immobilisering → bra regeneration av myofibrer och mindre bindväv, men sämre styrka i dragriktningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad finns det för olika typer av skodor på muskler?

A
  • Laceration (slitskada)
  • Kontusion (blodutgjutning) - ex. ramlar
  • Ruptur - muskeln går av
  • Ischemi - skador pga syrebrist
  • Sträckning - blivigt längre än de tål
  • Myosit - autoimmun sjukdom som ger sig på muskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur sker ofta skador av senor?

A

Skador sker pga förslitning eller trauma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ser läkning av sena ut?

A
  1. Inflammatorisk fas: direkt → timmar efter skada
  2. Proliferering: 1-6v efter skada
    • öka antalet celler (fibriblaster)
  3. Remodelleringsfas (Formatering): kan pågå i flera månader till år
    • lägger sig i rätt ordning eller mönster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ser en omogen sena ut och hur kan den utvecklas?

A

En “omogen” sena som inte läkt helt klart har en annan typ av kollagen (typ III) och färre “cross-links” - kollagen kan ersättas senare, men för att fler cross-links ska utvecklas behöver senan belastas.

25
Q

Kan ligament läka helt?

A

Nej, Den kan inte återgå till exakt samma.

26
Q

Hur ser Läkningen av ligament ut?

A
  1. Inflammationsfasen: börjar direkt → 24-72 h.
  2. Proliferativ fas (Reparationsfas): 1-6v efter skada
  3. Remodelleringsfas (Mognadsfas): kan ta mer än 12 månader att läka: då 50-70 % hållbarhet.

Stor variation i läkningspotential beroende på vilket ligament i kroppen det är

27
Q

Hur ser läkningen av nerv?

A
  1. Eallerian/wallersk degeneration: direkt→ 3 dagar efter skada
    • Cellsvullnad (24-28h) + degeneration (bryter ner) av distala delar (dag 3-5)
  2. ”Regeneration tube”: från dag 4 → olika länge beroende på hur lång tuben behöver vara
    • Axoner skapar en tub för att hitta sin ände.

Hittar inte nerven sin ände så kommer den inte läka

28
Q

Hur mycket växer axon per dag?

A

Axon växer ca 1-1,5 mm/dag)

29
Q

Vad gör immobilisering?

A

Skydda vävnaden mot onödig stress för att underlätta läkning.

30
Q

Vad gör mobilisering?

A

Behovet av att belasta vävnaden för att undvika nedbrytning.

31
Q

Vad händer vid immobilisering av ben utan belastning?

A

Mindre benmassa, Sämre densitet, Mindre styvt ben.

32
Q

Vad händer om man belatstar ett immobiliserat ben?

A

Med rätt avvägd belastning → Bättre formation av kallus, Bättre inlagring av laminärt ben (starkt), Bättre remodellering till det ursprungliga utseendet

33
Q

När ska man lägga belastningsprocessen på immobiliserat ben tidsmässigt?

A
  • Man får lägga belastningsprocessen så att man får effekt! Efter 8 v → ev sämre effekt
34
Q

Hur påverkar immobilisering av led brosket?

A

mindre Extracellulärt matrix (minskad stötdämpningen i leden), färre broskceller, minskad Synoviaproduktion, Oorganiserad broskstruktur (tunnare, mindre styvt) och försämrad nutrition till brosket

35
Q

Hur påverkar belastning av immobiliserad led brosket?

A

Oklar effekt på vattenmängd/DNA, beror på intensitet i träning, Tjockare/tunnare del hyalint brosk, beror på intensiteten i träningen, Mer glykosaminoglykaner

Belastning på fel nivå ger ytterligare problem

36
Q

Vad händer om man belastar en inflammerad led?

A

I akuta stadiet krävs immobilisera och vila leden innan belastning → annars förvärrar vi skadan!

  • Akut inflammatorsk artrit: Inaktivitet för avläkning
  • Överdriven aktivitet → Ökat antal leukocyter i synovia, minskat glukosaminoglykaner och kondrocyter
37
Q

Vad händer vid immobilisering av muskel?

A

Förändrar kolhydratmetabolism → nedsatt förmåga till energiproduktion.
↓ glykogen, ↓ kolhydrat, Insulinresistens, Förändrad glukos- och laktatkoncentration.

38
Q

Vad är neurogen atrofi?

A

Atrofiering av muskel pga nervskada (Motorneuron, CNS) Får inte ut impulser till muskeln
Tidig snabb förlust av muskelmassa, och stabilisering av muskelatrofin

39
Q

Vad påverkar omfattningen av muskelatrofin?

A

Omfattningen av muskelatrofin påverkas av avståndet nerven måste regenerera (längre avstånd → mer atrofi), Ålder (äldre har sämre möjligheter), Typ av nervskada och omgivande vävnadsskada

40
Q

Hur mycket av motorneuronern som innerverar en muskel bör vara intakta för att muskeln ska kunna återhämta sig från neurogen atrofi?

A

Om 15% av motorneuronen som innerverar muskulaturen är intakta → muskulaturen kan återhämta sig helt.

41
Q

Vad gör uthållighetsträning för muskel?

A
  • Uthållighetsträning = ↑ Ökad oxidativ kapacitet, ↑ Mitokondrier, ↑ Muskelglykogen, ↑ Intracellulära lipider, ↑ Kapillärer
    • Även muskelfiber typen kan förändras, mängden muskelmassa förändras oftast inte.
42
Q

Vad gör styrketräning för muskel?

A
  • ↑ Muskelstyrka, ↑ Muskelstorlek, ↑ Enzymaktivitet glykolys och glykogenolys, Ny syntes av myofibriller och Hypertrofi av muskelfibrer (ökad omkrets hos muskelfibrer)
    Styreträning = något försämrad uthållighet i muskeln
43
Q

Vad beror större muskler på?

A

Större muskler beror mest på att man rekryterar mer muskelfibrer.

44
Q

Vad påverkar immobilisering av senor främst?

A

påverkar ffa Ben/sena- och ben/ligamentsinfästningen. Remobilisering av dessa infästningar tar längre tid än remobiliseringen av själva vävnaden.

45
Q

Vad påverkar hur immobiliseringen påverkar?

A
  • påverkan beror på längd på immobiliseringen samt hur stor belastning som sker under immobilisering.
  • Stor variation mellan olika ligament hos en individ.
46
Q

Hur lång tid tar det för remodellering av senan för att ben/sena- och ben/ligamentsinfästningen ska återhämta sig efter 6-12 veckors immobilisering?

A

upp till ett år

47
Q

Vad händer vid belastning av sena?

A

mer fibriller(starkare vävnad)

48
Q

Hur ska man hantera läkning senor och ligiment postoperativt

A

postoperativ immobilisering i 3 veckor, sedan delvis immobilisering, med viss rörelse men begränsad belastning.

  • Tidig och kontrollerad rörelse → fibrerna rätar sig i linje med belastningen och senan/ligamentet blir starkare
49
Q

Vad behöver vi veta för att kunna jobba med skadade djur?

A
  • Kunna anatomin och vävnadens begränsningar för det aktuella djurslaget.
  • Kunna hur vävnaden adapteras till belastning.
  • Kunna sporten och riskfaktorerna - olika sporter/”användning” ger olika belastning, skaderisker osv.
  • Kunna bedöma hälsostatus.
50
Q

Yttre faktorer till att djur får skador

A

Yttre faktorer: Dåligt tränad, DÄ inte upptäcker första tecknet på “skada”, Dåligt uppvärmd, Uttröttad (tränar trött), Överbelastning.

51
Q

Inre faktorer till att djur får skador?

A

Felställning i ben, Nedsatt hållbarhet pga degenerativa förändringar (gammal), Inbalans mellan samverkande muskler, Försämrad proprioception, Tidigare trauma.

52
Q

Vad är extra viktigt när man jobbar med belastning?

A

Det är mycket viktigt att kunna bedöma graden av belastning som sker. Behandlingsprotokoll + utverdering är väldigt viktigt!

53
Q

Hur lång tid tar det för ben att sekundärläka?

A

upp till månader/år

54
Q

Hur lång tid tar det för brosk i leder att läka?

A

upp till 6 mån

55
Q

Hur lång tid tar det för muskler att läka?

A

upp till flera månader

56
Q

Hur lång tid tar det för senor att läka?

A

upp till flera månader/år

57
Q

Hur lång tid tar det för ligament att läka?

A

7 v upp till år