Sinnen Flashcards
Vilka är våra generella sinnen?
Temperatur, smärta, beröring, tryck, vibration, proprioception.
Beskriv kort vad smak- och luktsinnet innebär
Luktsinne:
- En av näsans funktioner är att ge information om lukt.
- Luktsinnet informerar om vilka kemiska ämnen som finns i vår omgivning.
- Området som registrerar lukt utgöt ungefär 2cm i toppen av varje näsborre som totalt innehåller 20 miljoner luktceller.
- Varje luktcell delar sig längst ut i 10-20 förgreningar som kallas cilier.
- Cilierna är täckta med ett tunt slemlager som ständigt förnyas, och doftämnena måste lösas upp i slemmet innan de kan nå receptorerna.
- Cilierna samlar sig i 20 trådbuntar som totalt utgör luktnerven.
- Trådbuntarna går genom kraniet och in till bulbus olfactorius (lukt loben) som är hjärnans primära luktcenter.
- Det finns täta förbindelser från luktcentrum till känslocentrum i hjärnan.
Smaksinne:
- Smaksinnet är viktigt för kontroll av matens kvalitet.
- Smaksinnet ger information om vilka kemiska förbindelser som finns i munhålan innan vi sväljer.
- Smaksinnet är ett ”närsinne” som behöver direkt kontakt med smakskällan.
- Sinnescellerna för smaksinnet är kemoreceptorer som är lokaliserade i ca 10,000 små smaklökar på tungan.
- Högst täthet av smaklökar finns i fårorna kring de stora papillerna längst bak på tungan.
- Varje smaklök innehåller 50-100 smakceller med små microvilli längst ut i så kallade smakporer.
- Sinnescellerna reagerar på fem olika smaker.
Sött 2. Salt 3. Beskt 4. Salt 5. Umami
- Alla smaklökar kan registrera alla fem smaker oberoende av var på tungan de är lokaliserade.
- Örats anatomi
Öronmussla
Hörselgång
Trumhinnan
Örontrumpeten
Hammare
Städet
Stigbygeln
Båggångarna
Förgården
Snäckan
Ovala fönstret
Runda fönstret
Kranialnerven
Vilken funktion har båggångarna?
Hårcellernas sinneshår sticker ut ur cupula. När cupula rör sig kommer sinneshåren böja sig och hårcellerna aktiveras. Det här sker vid rotationsrörelser av huvudet. Båggångarna ligger i tre olika plan och vinkelrät mot varandra. De registrerar rörelserna i 3 plan (framåt/bakåt, uppåt/nedåt, höger/vänster). Exempelvis registrerar de hjulning och kullerbytta. Hjärnan jämför inkommande sensoriska impulser från båggångarna och kan sen beräkna alla möjliga rotationsriktningar.
Båggångarna och hinnsäckarna= balansorgan
Informationsflödet från balansorganen till hjärnan:
Från hårcellerna kommer information gå via sensoriska nervfibrer i kranialnerv 8 till balanskärnor i hjärnstammen.
Från balanskärnor går nervfibrer till bla:
Ryggmärgen eller ingår i reflexer som styr skelettmuskulaturen.
Nervfibrerna går även till andra kärnor i hjärnstammen som styr ögonrörelser och kroppsställningen. Nervfibrer till lillhjärnan ger information om kroppsrörelser och via thalamus går nervfibrer till storhjärnans cortex. Vilket gör att vi blir medvetna om olika kroppsrörelser och kroppsställningar.
Hur bildas kammarvätskan och vad har den för funktion?
- Finns två kammare i ögat som är fyllda med kammarvatten. Kammarvatten bildas genom cirkulation av blod i kapillärer som finns i ciliarkroppen, vätskan innehåller näringsämnen men inga celler. Kammarvattnet ”åker” förbi pupillen till främre kammaren och lämnar sedan ögat ut schlemms kanal.
- Kammarvattnet levererar näring till linsen och cornea som saknar egen blodförsörjning, och transporterar slaggprodukter från celler i lins och cornea.
Den konstanta produktionen av kammarvatten hjälper att upprätthålla ett konstant övertryck i ögongloben. Vilket hjälper den att behålla sin form.
Hur är näthinnan uppbyggd? Samt näthinnans funktion
Näthinna= retina
Vi har två typer av sinnesceller i retina som heter stavar och tappar.
Längst upp finns ganglieceller som ligger närmast glaskroppen. Mellan sinnescellerna och gangliecellerna ligger interneuron som är inblandad i bildbehandling.
När tappar och stavar aktiveras går signalen via interneuron till gangliecellerna
Ljuset färdas förbi dem olika lagerna och ner till tappar och stavar som aktiveras.
Vi har fler stavar än tappar i ögonen. Stavar är ljuskänsliga och gör så att vi kan se i svagt ljus, vi ser bara i svart-vitt med stavar. Tappar gör så att vi kan se färger, de kräver starkare ljus för att stimuleras.
I tappar och stavar finns sinnesreceptorer som kallas för fotopigment och de absorberar ljuspartiklar, när ljuspartiklar absorberas kommer det leda till aktivering av tappar och stavar.
Blinda fläcken är det stället där synnerven går ut ur ögat, där finns varken tappar eller stavar och därför kallas det för blinda fläcken vi kan alltså inte registrera ljus där. Blodkärl som försörjer ögat lämnar också ögat här.
Bredvid blinda fläcken finns ett område som heter gula fläcken (macula lutea), i gula fläcken finns det mycket tappar och i mitten av gula fläcken finns det en grop som heter centralgropen (fovea centralis), i det området finns det bara tappar. För att se något tydligt måste bilden fokuseras i fovea centralis, i fovea sentralis är de olika skikten av nervceller som finns i ovanför sinnescellerna är förda åt sidan vilket gör att ljuset kan passera direkt dit. Detta tillsammans med mängden tappar gör att synskärpan är mycket stor i fovea centralis, tätheten av stavar är störst utanför macula lutea.
