Nervsystemet Flashcards
Hur är en nervcell uppbyggd och vad har den för funktion?
- Dendrit
- Cellkärna + cellkropp
- Initiala segmentet
- Axonhals
- Axon
- Nervändslut
- Dendriterna tar upp och leder nervimpulser in till cellen.
- Axonen skickar nervsignalen ut ur nervcellen
- Nervändslut är en koppling till nästa cell.
Nervsignal är: - Från dendrit till axon: elektrisk
- I nervändslutet: kemisk
Vad har gliacellen för funktion? Och vilka typer finns det?
Fyra typer av gliaceller:
Actrocyter:
- Bidrar till att upprätthålla nervvävnadens rumsliga struktur, samt stabiliserar sammansättningen av nervvävnadens vävnadsvätska.
- Bidrar till blod- hjärnbarriären.
- Reglerar blodflödet så att miljön är optimal i neuronet.
Ependymceller:
- Bildar ett epitel som klär in ventriklarna i hjärnan, samt centralkanaler i ryggmärgen.
- Hjälper till att cirkulera ryggmärgsvätskan.
Mikrogliaceller:
- Har förmåga att avlägsna cellfragment och skadad vävnad.
- Är makrofagerna i centrala nervsystemet.
Oligodendrocyter:
- Producerar myelin.
- Myelin bildar en isolerande mantel kring nervcellerna och möjliggör en effektiv överföring av elektisk information.
Vad är skillnaden mellan grå och vit substans?
Vit substans:
- I vit substans sker det snabb transport av nervsignaler.
- Område med många myeliniserade axon får vit färg.
Grå substans:
- Grå substans är kopplingsstationer mellan nervceller.
- Område med många synapser (kopplingar mellan nervceller) får grå färg.
Hur är hjärn- och ryggmärgshinnorna uppbyggda?
Tre hinnor:
Dura mater:
- Den hårda hinnan- yttersta hinnan- två lager av fast bindväv.
- Yttersta lagret är förändrat med skallbenet, det innersta är i kontakt med arachnoidea.
Arachnoidea:
- Tunn hinna som är fäst i dura mater, följer ej hjärnans vindlingar.
Pia mater:
- Tunn och känslig hinna- ligger innerst.
- Följer hjärnans/ ryggmärgens yta och innehåller blodkärl.
Subarachnoidalrummet:
- Mellanrummet mellan arachnoidea och pia mater, är fylld med cerebrospinalvätska.
Hur är ventrikelsystemet uppbyggd?
- Vätskefyllda hålrum: ventriklar.
- Ventrikelsystemet består av fyra hålrum som producerar cerebrospinalvätska (CFS).
- De fyra hålrummen hänger samman med varandra och våra centralkanaler i ryggmärgen.
Ventriklarna: - Sidoventriklar
- 3-e ventrikeln
- Akvedukten
- 4-e Ventrikeln
Hur ser hjärnans blodförsörjning ut?
- Blodcirkulationen i hjärnan måste vara stabil.
1. Inre halspulsådern transporterar blod till hjärnan.
2. Höger och vänster kotartär transporterar blod till hjärnan.
SKRIVA MER
Ryggmärgens uppgift:
Vit substans:
- Vidareförmedlar vertikala signaler.
Grå substans:
- Kopplingscentral för horisontala signaler.
- Förmedlar nervimpulser mellan hjärnan och kroppens organ.
- Är en del av centrala nervsystemet.
- Tillsammans med hjärnan styr den kroppsfunktionen, ex rörelse och beteende.
- Ibland kan ryggmärgen självständigt avge motoriska signaler utan att först ”rådfråga” hjärnan, så kallade reflexer.
Hur är de uppbyggda och vad är deras funktion?
Somatosensoriska banor
Somatomotoriska banor
Somatosensoriska banor:
* Första ordningens neorun
- Leder signaler till CNS
* Andra ordningens neuron
- Leder efter överkorsning signalen vidare inom ryggmärgen eller hjärnstammen.
* Tredje ordningens neuron
- Leder signalen till primärsensoriska cortex
Informationen skickas via två olika sensoriska ledningsbanor.
1. Baksträngssystemet:
- Fortleder info om: lätt berörning, tryck, vibration.
2. Spinotalamiska systemet:
- Fortleder info om: grov berörning, tryck, temperatur och smärta.
Somatomotoriska banor:
- Innehåller minst två motorneuroner.
- De här banorna sprider detaljerade rörelser som kräver uppmärksamhet och medveten tankeverksamhet.
Beskriv dessa centra
Sensoriska
Motoriska
Sensoriska:
- Sensoriska nervceller skickar sensorisk info genom sina axon till ryggmärgen och hjärnan. Som därmed orienteras om tillståndet i och utanför kroppen.
- Sensorisk info som kommer till centrala nervsystemet kan sätta igång snabba, automatiska och omedvetna reaktioner (reflexer).
Motoriska:
- De motoriska nervfibrerna skickar kommandosignaler från nervcellskroppar, som kan vara lokaliserade i hjärnan eller ryggmärgen till olika effektorgan.
- Målcellerna som påverkas i effektorganen är muskelceller eller körtelceller.
Redogör för hjärnans språkcentra och vilka funktioner de har
Brocas område- talcentrum
- Talcentrum ligger i pannloben.
- Motoriska barken styr ansikts- tung, och andningsmusklerna. Talcentrum koordinerar dessa musklers aktivitet sp att individen kan uttala ord och prata begripligt.
Wernickes område- Centrum för språkförståelse
- Ligger i tinningloben.
- När en person läser eller lyssnar på tal går info till detta centrum via syn- eller hörselbarken. I wernickes område tolkas sedan infon.
- Detta område sätter samman ord till meningsfyllda meningar.
- Informationen om vad som ska sägas skickas sedan till talcentrum, som ser till att de blir sagt.
Redogör för det autonoma nervsystemet
- Är inte viljestyrt.
- Styr aktiviteter i våra inre organ, glatt muskulatur och körtlar.
Autonom: självstyrt.
Består av två huvudkomponenter: - Sympatiska nervsystemet.
- Parasympatiska nervsystemet.
Parasympatiska:
Aktivt i vila också- för att lösa dagliga rutinuppgifter (ex kissa, reglera pupiller)
Konvergens:
- Detaljstyrning av ett organ, utan att påverka andra organ.
Sympatiska:
Aktiveras i krissituationer: stress.
Divergens:
- Påverkar flera organ samtidigt.
