grundläggande kemi, cellen och vävnad Flashcards
Vad har hänt med en atom som blivit en jon?
Atomer som har en elektrisk laddning eftersom de har tagit emot eller avgivit en jon.
Om skillnaden i elektronegativitet mellan två atomer är tillräckligt stor, kan den atomen med störst elektronegativitet ta över en eller två elektroner från den andra atomen.
När en atom drar till sig elektroner blir det en negativ jon.
När en atom avger elektroner blir det en positiv jon.
Vilka är de tre vanligaste och viktigaste kemiska bindningar mellan atomer?
- Kovalent bindning
- Jonbindning
- Vätebindning
Vilka oorganiska föreningar/molekyler har vi i kroppen och vad har de för funktion?
Gaser, vatten, salter, syror och baser.
- Har ej kol och väte som bas
Gaser- Koldioxid som sker vid utandningen- utvinna energi.
Vatten- Är löslig och har flera användningsområden= Kylfläns, lösningsmedel. Kan även ta upp och avge värmeenergi.
Salter- Spelar en viktig roll i utbytet av vatten mellan celler och dess omgivningar.
Syror - Saltsyra hjälper till med matsmältningsprocessen och dödar intagande mikrober. Fungerar som buffrande ämne.
Baser- Baser hjälper också med matsmältningen. Kan ta upp vätejoner.
Vilka organiska föreningar/molekyler har vi i kroppen och vad är deras funktion, samt hur är de uppbyggda?
Kolhydrater, proteiner, lipider, nukleinsyror.
Innehåller alltid kol och väte
Kolhydrater- Ger främst energi. Uppbyggd av kol, väte och syre.
Proteiner- Kan vara antikroppar, signalmolekyler, muskelmolekyler. Uppbyggd av aminosyror.
Lipider- Finns olika typer av lipider. Fettsyror utvinner energi. Kolesterol bildar steoridhormon. Gallsalter bygger upp cellens plasmamembran.
Nukleinsyror – Är DNA och APT. Uppbyggd av nukleotider.
Beskriv begreppet pH
Koncentrationer av vätejoner (H+) som bestämmer om en lösning är sur, neutral eller basisk. H+ = koncentrationen har en stor verkan på många av kroppens kemiska reaktioner. Kroppen har en regleringsmekanism som ser till att H+ koncentrationen bålde inuti och utanför cellen hålls inom en viss gräns.
En syra är ett ämne som kan avge vätejoner.
En bas är ett ämne som kan ta upp vätejoner.
Från pH 67 ökar vätekoncentrationen 10 gånger.
Lägre än 7,35 i blodet= acidos 7,35- 7,45 = Normalt pH värde Högre än 7,45 i blodet= alkalos
I och utanför celler sitter det proteiner. Proteiner ändrar form om pH värdet ändras för mycket. Då kan inte proteinerna sköta sina uppgifter.
Försvar mot svängningar i pH värdet
- Buffertar
- Andning
- Njurar
Vad har vi för buffrande ämne i blodet som kan dämpa pH förändringar?
Bufferten tar upp H+ om pH sjunker.
Bufferten avger H+ om pH stiger.
Buffrande ämne:
* Kolsyra- vätekarbonatbuffert
* Plasmaproteiner
* Vätefosfat systemet
* Hemoglobin i den röda blodkroppen
Vad är APT och vad har vi för nytta av den?
Celler behöver energi annars dör de.
- Om energiomsättningen blockeras så dör cellerna omedelbart.
- Den frigjorda energin utnyttjas inte direkt utan överförs till speciella molekyler som transporterar energin till den del av cellen som behöver energi. Den viktigaste transportören är APT.
- Den frigjorda energin från hydrolysen av APT utnyttjas genom att en fosfatgrupp överförs från APT till en annan molekyl. Detta ökar mottagningsmolekylens kemiska energi så att den kan delta i reaktioner som den ofosforylerade formen inte kan delta i.
Beskriv plasmamembranets uppbyggnad och funktion.
Funktion:
- Den bildar en barriär som avgränsar cytoplasman från vätskan utanför cellen, så att cellen kan skapa och upprätthålla en inre miljö som skiljer sig från omgivningen.
- De har proteiner som transporterar vattenlösliga ämnen in och ut ur cellen.
- De har enzymer som katalyserar kemiska reaktioner.
- De har proteiner som binder samman grannceller.
Uppbyggnad:
- Består av fosfolipider, kolesterol, membranproteiner.
Beskriv organcellerna i en typisk cell samt deras specifika funktion
Mitokondrierna:
I cellerna överförs energi som APT. Mitokondrierna står för 90% av cellernas APT- produktion. Mitokondrierna är omslutna av två åtskilda, dubbla lipidmembran.
Mitokondrierna skiljer sig på två sätt från andra organeller:
1. De har sitt eget DNA och sina egna ribosomer och kan därmed producera en del av sin protein själva.
2. Mitokondrier kan reproducera sig själva.
Endoplasmatiskt retikel:
Är den största organellen och består av ett sammanhängande nätverk av membranklädda, vätskefyllda kanaler och blåsor.
Två former av endoplasmatisk retikel:
1. Kornigt endoplasmatiskt retikel.
2. Glatt endoplasmatiskt retikel-
- Innehåller enzymer som deltar i produktionen av fettsyror och lipider samt steroider.
- Här produceras fosfolipider.
- Här ombildas kolesterol till steroidhormoner.
Golgiapparaterna:
- Tar emot transportvesikler med nybildade proteiner från det korniga endoplasmatiska retiklet.
- Fungerar som cellens sortering- och transportcentral för proteiner.
Lysosomerna:
- De lysosomala enzymerna bryter ner främmande makromolekyler och partiklar som har kommit in i cellen, samt skadade och utslitna celler som fungerar dåligt.
- Alltså fungerar lysosomerna som ett intracellulärt nedbrytningssystem.
Cellkärna:
- Här finns DNA i form av kromatin.
- DNA innehåller gener som är mallen för tillverkningen av protien.
- I cellkärnan finns nästan all genetisk information och styr cellens funktioner.
Ribosomer:
- Proteinsyntes sker på ribosomerna. Det vill säga sammankopplingen av aminosyror till proteiner.
Beskriv den genetiska koden och varför den är viktig.
- I det genetiska språket finns det fyra bokstäver (A,G,T,C)
- Alla ord är lika långa och bildas genom kombinationen av tre bokstäver (kvävebaser). En sådan serie kallas för triplett, varje triplett motsvarar namnet på en viss aminosyra.
Vad händer i proteinsyntesen? Från DNA till färdigt protein.
- Från DNA till mRNA= transkription.
- DNA är originalversionen av våra gener och bör därför inte skickas ut ur cellkärnan.
- Istället kopieras de gener som är nödvändiga för att producera proteiner som behövs i den bestämda celltypen.
- DNA- molekylens gen ”kopiator” kallas för RNA- polymeras.
- RNA- polymeras kopierar baserna i DNA tråden och skapar en ny tråd som kallas för mRNA.
- mRNA fraktas ut ur cellkärnan.
- Därefter kommer mRNA avläsas av ribosomer som producerar proteiner av de kopierade generna.
Hur kopieringen går till: Från DNA till mRNA:
1. Enzymet RNA- polymeras hittar en startkod (promotorregion) gör kopiering av en gen på DNA- molekylen.
2. Därefter transkriberas den aktuella genen (det skapas en kopia med komplementära baser).
3. Kopian som bildas kallas för pre-mRNA.
4. Tråden med pre-mRNA växer tills att RNA- polymeras möter en stoppkod som avlutar transkriptionen av den aktuella genen.
5. Pre-mRNA genomgår en modifiering (RNA- splitsning) innan den fraktas ut ur cellkärnan som mRNA.
Translation+ från mRNA till protein:
- Passande baser från tRNA kopplas på passande baser till mRNA, därefter släpper tRNA av aminosyran och färdas i väg för att hämta en ny aminosyra. Samtidigt som det bildas en aminosyrakedja (protein) från ribosomen. Så fortsätter det sen.
KOLLA BILD
Beskriv vad det är och deras roll i det fysiologiska systemet.
Cellulär diffusion
Osmos
Cellulär diffusion
Är ett passivt flöde av molekyler från ett område med hög koncentration till ett område med låg koncentration. Tills det är helt jämnt fördelat.
Osmos
Är en speciell form av diffusion för vatten. Flödar vatten för att jämna ut skillnaden.
- Diffusion av vatten genom ett semipermeabelt membran (ett membran som tillåter passage av vatten men som håller upplösta ämnen tillbaka). Diffusion av vatten sker från sidan med lägst koncentration av upplösta ämnen över till den sidan som har högst koncentration.
Förklara membranpotentialens ursprung och betydelse:
Membranpotentialen definieras som potentialskillnaden mellan inte och yttre membran.
Den skillnaden utgörs huvudsakligen av en relativt högre koncentration av kalciumjoner inuti cellen. Det beror på natrium- kalciumpumpen i cellens membraner.
Begreppen apoptos och nekros:
Apoptos:
- Naturlig kontrollerad celldöd.
- Cellen krymper cellen fragmenterar cellfragment apoptos.
- Den cell som dör en kontrollerad död ska skada resten av vävnaden så lite som möjligt. När en cell dör genom apoptos dör den utan att det går hål på cellmembranet. Den döda cellen tas omhand av vissa vita blodkroppar.
Nekros:
- Onaturlig celldöd.
- Cellen sväller cellen spricker cellens material läcker ut och skadar andra celler Nekros.
- Celler dör onaturligt vid otillräcklig blodförsörjning, fysisk skada, exponering för gifter eller infektioner.
- En cell som dör genom nekros aktiverar inte vita blodkroppar och då kan cellens material läcka okontrollerat och skada andra celler.
Hur kan celler nybildas i kroppen?
Enkel celldelning från utdifferentierad celltyp:
- Celler exempelvis leverceller kan dela sig och på så sätt bilda nya celler.
- Vid celldelning omvandlas en cell till två celler.
Unipotenta stamceller:
- Nybildningen av celler sker genom stamceller.
- Vi har celler i kroppen som inte har någon annan funktion än att vara en ”stam”. Som vid behov av nya celler kan dela sig.
- Den ena cellen blir en ny cell medan den andra cellen stannar kvar som stamcell.
- Den kan bara skapa en typ av celler.
Multipotenta stamceller:
- Kan göra flera typer av celler.
Totipotenta stamceller:
- Kan göra alla typer av celler.
