Senmedeltid - * frågor Flashcards
*Diskutera digerdöden och dess betydelse i Europa. Hur reagerade människorna på digerdöden? Hur förklarade de sjukdomen?
Digerdöden var en katastrofal händelse i Europas historia med omfattande sociala, ekonomiska och kulturella konsekvenser.
Människor reagerade med rädsla, religiös hängivenhet, och ibland våld mot syndabockar (ex judar).
De förklarade sjukdomen främst som ett gudomligt straff. I Tyskland fanns konspirationsteorier att judarna förgiftat brunnarna. Det fanns också dåtidens medicinska och astrologiska teorier, vilket visar den begränsade vetenskapliga förståelsen av sjukdomar på den tiden.
*Befolkningsökningen började plana ut omkring år 1300. varför?
Försörjningen av mat hade blivit allt svårare och flera stora svältkatastrofer inträffade under den här perioden. En orsak var att vädret blivit kallare och fuktigare. Kungar, adel och kyrka krävde också allt högre skatter vilket också gjorde att allt fler hade svårt att klara sig
*Hur kan man förklara att fattigt folk i många fall fick det bättre efter digerdöden?
Eftersom så många dog blev det brist på arbetskraft. Bristen på arbetskraft gjorde att bönderna kom i bättre läge gentemot godsherrarna.
Det skedde uppror mot överheten. Dessa slogs ner men en del av böndernas krav gick igenom.
Fattiga människors fick bättre liv genom att de fick efter detta fick högre löner, mer tillgång till mark (som blivit ledig) och frihet, och bättre arbetsvillkor.
*Vilka var orsakerna till att kungarna stärkte sin ställning under senmedeltiden?
Kungarna stärkte sin ställning under senmedeltiden på grund av att adeln försvagades (efter digerdöden), de byggde upp professionella arméer (blev ännu mindre beroende av adeln), och de centraliserade sina riken med hjälp av en effektiv byråkrati och kontroll över skattesystemet.
Dessutom fick de stöd från städerna och gynnades av att kyrkans ställning försvagades (hade mycket interna konflikter). Detta tillsammans gjorde att kungarna kunde bygga starkare och mer centraliserade stater.
*Vad var hundraårskriget? På vilket sätt kan det belysa hur krigföring och politik förändrats under senmedeltiden?
Hundraårskriget (1337–1453) var en långvarig konflikt mellan England och Frankrike som sträckte sig över drygt 100 år. Frankrike vann.
Kriget handlade om vem som hade rätt till den franska tronen, då den engelske kungen hade anspråk på tronen genom sitt franska arv. Det var en serie arvstrider och uppehåll snarare än ett kontinuerligt krig.
Hundraårskriget belyser flera stora förändringar under senmedeltiden, både inom krigföring och politik. Det markerade övergången från feodala riddararméer till professionella styrkor, introducerade nya vapen som långbågen och krutvapen och bidrog till en starkare centraliserad kungamakt. Dessutom lade det grunden för en växande nationskänsla, särskilt i Frankrike som gjorde stort motstånd mot England. ,
Bönder och stadsbor drabbades hårt av plundringar och högre skatter för att finansiera kriget. Detta ledde till ökad spänning mellan kungamakten och folket
(*) Vem var Jeanne Dárc?
En fransk hjältinna och helgon som levde under 1400-talet (1412–1431). Hon spelade en avgörande roll under Hundraårskriget mellan Frankrike och England. Bränndes på bål av Engelsmännen.
(*)Varför var senmedeltiden en krisperiod för kyrkan?
Sammanfattningsvis var kyrkan under senmedeltiden i kris på grund av splittring (flera påvar ville ha makten), grupper vände sig mot att vissa inom kyrkan levde lyxliv och var korrumperade och det fanns ett minskat förtroende från folket.
*Vilka var John Wycliff och Jan Hus? Vad var deras budskap?
John Wycliffe och Jan Hus var båda tidiga kritiker av den katolska kyrkan, och de förespråkade reformer som försvagade påvens och prästerskapets makt. De båda betonade Bibelns auktoritet över kyrkan, ville ha predikan på vanligt språk, ville bekämpa korruption och moralisk förfall inom kyrkan.
Deras idéer var en föraning om den protestantiska reformationen som skulle följa senare under 1500-talet av bla Martin Luther.
(*)Vem var Martin Luther?
Han kom senare.. men Martin Luther (1483–1546) var en tysk munk, teolog och reformator som spelade en avgörande roll i den protestantiska reformationen. Han kritiserade den katolska kyrkan, särskilt försäljningen av avlatsbrev (förlåtelse för synder i utbyte mot pengar), och ifrågasatte kyrkans auktoritet
*Vilken roll spelade karnevalen och liknande fester i det medeltida samhället? Finns det någon motsvarighet idag?
Karnevalen och liknande fester spelade en viktig social och kulturell roll i det medeltida samhället. Dessa tillställningar fungerade som en form av “ventil” för folkets frustrationer och gav dem en chans att bryta mot samhällets normer och hierarkier, om än tillfälligt.
Motsvarigheter idag inkluderar karnevaler (t ex kanivalen i Rio, Mardi Gras), Halloween och festivaler som fortsätter att fylla en liknande funktion, även om de har utvecklats och anpassats till moderna värderingar och behov.
*Under medeltiden var döden ständigt närvarande. Också före digerdöden skördade farsoter och svält med jämna mellanrum stor del av befolkningen. Nästan en tredjedel av barnen dog inom sitt första levnadsår. Få levde mer än 60 år. Fundera över hur det var att leva med döden runt hörnet. Hur påverkade det synen på livet och på framtiden? På barnen? Hur påverkades människors religiösa föreställningar?
Att leva med döden ständigt närvarande under medeltiden formade människors syn på livet som skört och kort, där framtiden var osäker och andligt liv prioriterades.
Föräldrar behövde hantera den höga barnadödligheten, och detta präglade deras relationer till barnen (emotionell distans, många barn skaffades). Religiösa föreställningar och ritualer blev centrala i människors liv (barn döptes så fort som möjligt), då tron på himlen, frälsning och Guds skydd erbjöd tröst i en värld präglad av död och förluster.
*Decamerone, gisslartåg och ödegård är företeelser som på olika sätt kan kpplas till digerdöden. Hur?
Dessa tre fenomen visar hur digerdöden påverkade kultur, religion och ekonomi under medeltiden.
Decamerone: En bok av Boccaccio där tio personer flyr från pesten och berättar historier för varandra. Boken reflekterar hur människor hanterade pesten.
Gisslartåg: Religiösa processioner där människor piskade sig själva för att visa botgöring och försöka stoppa pesten, som de trodde var ett straff från Gud.
Ödegårdar: Många gårdar övergavs eftersom så många dog under digerdöden, vilket ledde till en minskad befolkning och arbetskraft på landsbygden.