Äldre medeltiden & feodalsamhälle- *frågor Flashcards
(*)Vad var folkvandringstiden?
Äldre medeltiden brukar också kallas folkvandringstiden (ca år 370-600) då många folkgrupper/stammar (krigarskaror) flyttade runt i Europa för att försöka hitta områden att härska över, vilket ledde till osäkerhet och instabilitet.
Detta skedde under Romarrikets nedgång och bidrog till dess fall
De nya folkgrupperna skapade egna kungariken på romerskt territorium, vilket ledde till att Västeuropa splittrades.
Detta markera övergången mellan antiken och medeltiden.
(*)Västeuropa hamnade på efterkälken under denna period. Hur såg det ut i Konstantinopel (dagens Istanbul) som var huvudstad i Östrom/Bysantiska riket?
Konstantinopel var fortfarande en rik och mäktig handelsstad under den äldre medeltiden. Staden var vid denna tid centrum för den ortodoxa kristendomen.
Staden bevarade mycket av antikens arv och fortsatte vara viktig handelslänk mellan Europa och Asien
(*)Hur såg det ut i arabvärlden under denna period (äldre medeltiden)?
Arabvärden blomstrade.
Bakgrund: Muhammed framträdde som profet (på 600-talet) och manade människor att ansluta sig till Islam. Islam blev sedan ledande religion på den arabiska halvön och enade de arabiska folken. Det islamiska riket expanderade därefter snabbt genom erövringar.
Arabvärlden sträckte sig till slut (på 750-talet) från Spanien till Indien och blev ett centrum för vetenskap, kultur och handel. Araberna utvecklade antikens tankevärld och var framstående inom bl a matematik, medicin och astronomi. Arabiska blev ett officiellt språk.
*Man brukar prata om en ny kulturgräns som en konsekvens av Islam och arabvärldens expansion? vad menas? I vilken mån består denna gräns än idag?
Medelhavet förvandlades till en kulturgräns där man hade olika kultur på respektive sida. Norr om havet (i Europa) var man kristna och söder om havet var man muslim.
Det var nu araberna som hade ett stort rike med utbyte av varor och ideer från andra länder bl a Persien, Kina och Indien. Deras kultur blomstrade.
Europa och resten av världen begränsades och hade inte alls samma flödet av varor och idéer som tidigare (som under Antiken). Det gjorde att Europa blev mer isolerat än tidigare..
Idag:
Idag består denna gräns i viss mån, men den är mycket mindre strikt än tidigare. Den religiösa och kulturella uppdelningen mellan norr och söder om Medelhavet finns fortfarande, med Europa som huvudsakligen kristet och Nordafrika och Mellanöstern som huvudsakligen muslimska områden. Men globaliseringen, migration, och teknologisk utveckling har gjort att varor, idéer och människor rör sig mycket mer fritt mellan dessa områden.
(*)Vem var Karl den store?
En frankisk kung som blev kejsare (krönt av påven) han enade och skapade ett stort rike i Västeuropa omkring år 800.
Hans armeer använde hästar och stigbyglar (vilket var nytt).
Hans stora rike gav viss stabilitet till västeuropa under denna period men riket bröts samman efter hans död (bla var det nordiska vikingar som gjorde plundringståg)..
Han bidrog till framväxten av feodalsamhället då han delade ut landområden till sina adelsmän.
Under hans styre växte kristendomen och utbildningen ökade, och hans rike lade grunden för det medeltida Västeuropa.
*Äldre medeltid beskrivs ofta som en mörk parantes inom historien. I vilken mån är det en riktig beskrivning?
Det stor riket Rom föll och Europa drabbades av krig, fattigdom och en minskad kontakt mellan olika delar av världen.
Å andra sidan skedde viktiga framsteg: feodalsystemet utvecklades, kyrkan blev starkare, och nya kulturer, som vikingarna och araberna, fick betydande roller. I arabvärlden och Kina blomstrade vetenskap och kultur.
Så även om vissa delar av Europa upplevde svåra tider, var det inte helt mörkt överallt.
- Beskriv folkvandringarnas, Konstantinopels, Mohammeds och Karl den Stores roll under medeltiden
Folkvandringarna: var en period då flera olika stammar, invaderade och flyttade runt i Europa. Detta skedde under Romarrikets nedgång och bidrog till dess fall. De nya folkgrupperna skapade egna kungariken på romerskt territorium, vilket ledde till att Västeuropa splittrades .
Konstantinopel: var huvudstaden i Bysantinska riket (Östrom) och en viktig politisk, ekonomisk och kulturell knutpunkt. Staden bevarade mycket av antikens arv och blev ett centrum för den ortodoxa kristendomen. Konstantinopel var också en viktig handelsstad mellan Europa och Asien.
Mohammed: grundade islam och spred sin lära över Arabiska halvön. Efter hans död expanderade de muslimska erövringarna snabbt och bildade ett stort islamiskt rike som sträckte sig från Spanien till Indien. Detta islamiska rike blev en kulturell och vetenskapligt centrum under medeltiden, med utbyte av idéer och varor från Persien, Kina och Indien.
Karl den Store: var kung av frankerna och blev år 800 krönt till kejsare av Västrom. Han enade stora delar av Västeuropa och Under hans styre främjades kristendomen och utbildningen, och hans rike lade grunden för det medeltida Västeuropa.
*Vad är feodalism?
Feodalism är alltså att härskaren för att kunna styra sitt rike enklare - delar upp det i mindre områden som kallas län. Härskaren har makten över alla länen men delar ut makten till adelsmän (kallades vasaller) som fick styra länen åt honom. Dessa kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna “undervasaller”.
*Bönderna levde i en naturahushållning under denna period. vad betyder det?
De behövde själva producera allt de behövde t ex bröd, kött, kläder och verktyg-
*Hur var förhållandet mellan godsherren och de livegna bönderna på de medeltida godsen? Vilka rättigheter/skyldigheter hade de? På vilket sätt skilde sig de livegna från slavarna under antiken?
Livegna bönder arbetade för godsherren i utbyte mot skydd och rätt att bo på jorden (ömsesidigt förhållande). De var bundna till marken och kunde inte flytta utan tillstånd, men hade fler rättigheter än slavar. Slavar under antiken ägdes som egendom, medan livegna på medeltiden var knutna till marken. De var inte personligen ägda.
*Under feodaltiden organiserades samhället genom ett vasallsystem. Vad innebar det? Hur uppstod det?
Kung eller adelsmän kunde ge land till vasaller (personer) i utbyte mot lojalitet och militära tjänster. Vasallerna styrde sedan över sitt län och kunde ha egna underordnade vasaller.
Vasallsystemet uppstod efter att Romarriket föll sammant (runt år 400). När centralmakten försvann behövdes lokalt skydd och ordning. Kungar och adelsmän började därför ge landområden till lokala krigare i utbyte mot deras lojalitet och militärt stöd. Detta skapade ett system där lojalitet och skydd var viktigast.
(*)Berätta om framväxten av den katolska kyrkan
Den katolska kyrkan växte fram ur den tidiga kristna rörelsen i Romarriket. Kristendomen legaliserades och blev senareden statsreligion.
När romarriket föll under 400-talet splittrades kristendomen i den grekisk-ortodoxa kyrkan med centrum i Konstantinopel och den katolska kyrkan med påven i Rom som ledare. Efter detta spred sig Kristendomen (aktolska kyrkan) över nästan hela Europa främst genom missionering.
Kyrkan fick en stark ställning i Europa under medeltiden och hade stort inflytande i samhället både religiöst och politiskt. Språket som användes inom kyrkan var Latin. De hade ett omfattande klosterväsende. År 829 kom kristendomen till Sverige med Ansgar.
*I det medeltida samhället hade kyrkan mycket makt. varför var kyrkan mäktig? På vilka sätt?
Kyrkan var mäktig i det medeltida samhället eftersom den var mycket rik. Den kontrollerade också både religion och utbildning på den här tiden.
Den hade vidare stort inflytande över människors liv genom tron och moral. Påven kunde också påverka kungar och politiska beslut.
Det var också kyrkan som var den enda institution som på den här tiden erbjöd hjälp och vård genom kloster och präster.
*Vad var kyrkans förklaring till att samhället såg ut som de gjorde? Hur rättfärdigade kyrkan orättvisor bland folket?
De hade en religiös förklaring till varför folk hade så olika liv. De menade att Gud hade inrättat samhällsordningen (“Guds ordning i världen”) och delat ut olika uppgifter bland människor. Gud hade bestämt att vissa människor skulle be, andra strida för andras räkning medan det stora flertalet skulle arbeta.
