Sårbedömning/sårbehandling Flashcards

1
Q

Angiogenes

A

Nybildning av blodkärl och lymfkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Debridering

A

Borttag av dödvävnad och debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Debris

A

”Skräp”, nedbrytnings- och slaggprodukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Degloving injuries

A

Avslitningsskador av hud/slemhinna från underliggande vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Dehydrering

A

Uttorkning (vattenförlust)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Devitaliserad vävnad

A

Försvagad vävnad (ej fullt livskraftig)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hemostas

A

Blodstillning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Maceration

A

Uppmjukning/uppluckring av vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nekros

A

Lokal vävnadsdöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ulcus

A

Sår uppkomna genom sjuklig process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vasodilatation

A

Blodkärlsutvidgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vulnus

A

Traumatiska sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är ett sår?

A

Innebär att hudens eller slemhinnornas naturliga skyddsbarriär är bruten
- Uppkommer via yttre påverkan av traumatiska sår (vulnus) eller pga en sjuklig process i vävnaden (ulcus)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är sårläkningens faser?

A

Hemostas - inflammationsfasen
Nybildningsfaser (proliferationsfasen)
Mognadsfasen - remodellering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer i inflammationsfasen?

A

Hemostas

Biologisk rening av såret

  • skyddsbarriär av fibrin
  • leukocyter migrerar in och rensar bort debris, nekros främmande ämnen
  • frisläppning av tillväxtfaktorer och stimulerar epitel- samt kärlbildning, fibroblaster mfl celler vandrar in
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur långe pågår inflammationsfasen/hemostas?

A

Tills skadeområdet är återställt
Okomplicerade fall ca 3-4 dagar
Vid kronisk inflammation är det en förlängd fas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad händer under nybildningsfasen?

A

Granulationsfasen

Startar efter ca 2-3 dagar

  • angiogenes (nybildning av blodkärl)
  • fibroblaster - bildar prokollagen utanför cellen vilket bildar kollagen som bidrar till bildning av granulationsvävnad vilket skyddar mot infektion men är skör och blöder lätt
  • re-epiteliasering - epicellerna vandrar in från sårkanterna
  • sårkontraktion (myofibroblaster) efter ca 5 dagar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur länge pågår nybildnadsfasen?

A

ca 3-4 veckor

Avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad händer under mognadsfasen?

A

Remodellering

Startar efter ca 3 veckor

  • kollagenet mognad och blir starkareoch mer elastiskt (ung mer elastin kvar)
  • återställning av hudens hållfasthet
  • ärrkontraktion (huden bleknar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur lång tid pågår mognadsfasen?

A

Kan pågå i månader till år beroende på sårets storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad bör ingå i klassificering av sår?

A

Har olika lokalisation som bör beskrivas så exakt som möjligt med korrekt terminologi (vilken extremitet).
Närhet till vitala organ eller synovila strukturer (viktiga) som kan vara skadade?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka faktorer behövs för optimal sårläkning?

A
  • God blodförsörjning
  • Optimal fuktighetsgrad
  • Rent sår
  • Rätt temperatur
  • Stark initial inflammation (skillnad från infektion som stör sårläkningen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vid bandagering av distala extremiter hos häst, vilket förband är fördelaktigt?

A

polyuretanskumförband

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

För att beskriva var såret är beläget i höjdled vad utgå man från?

A

närmaste led

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka kategorier kan man dela in sår i?

A
Bitsår
Skärsår
Krossår
Punktionssår
Skottsår
Degloving injuries

Sår kan även vara en kombo av dessa och orsaken är inte alltid känd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilka grader av förorening av sår finns det?`

A

Rent
Rent - kontaminerat
Kontaminerat
Smutsigt - infekterat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär det att ett sår är rent?

A
  • Aseptiskt skapade operations sår utan tidaigare trauma

- Sår i munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar som inte är öppnade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad innebär det att ett sår är rent - kontaminerat?

A
  • Operationssår där munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar har öppnats
  • Lätt kontaminerade sårskador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad innebär det att ett sår är kontaminerat?

A
  • Öppna traumatiska sår
  • Operationssår med otillräcklig aseptik
  • Operationssår i anslutning till infekterad vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad innebär det att ett sår är smutsigt - infekterat?

A
  • Äldre traumatiska sår (mer än 6-8 timmar)
  • Perforerade inre organ
  • Kliniskt infekterade sår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär det att såret är rent vid sårläkning?

A
  • Noggrann sårrengöring - ta bort debris som stör

- Huden runt såret - optimalt behandlat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad innebär stark initial inflammation för sårläkning?

A
  • Bättre försvar lokalt
  • Effektiv reduktion av nekrotisk vävnad
  • Kan förhindra kronisk inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Varför är syresättning en förutsättning för god sårläkning?

A
  • God kärlförsörjning
  • Lokalt gasutbyte
  • Lokal hypoxi fördröjer sårläkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad innebär optimal fuktighetsgrad för sårläkning?

A
  • Ger förkortad inflammations fas med en snabbare övergång till nybildningsfasen
  • Torra sår läker långsamt med fördröjd migration av celler och därmed epitaliseringen
  • För blöta sår orsakar maceration och kronisk inflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad spelar temperatur för roll för sårläkning?

A
  • Lokal värme i såret (35-37 grader) ger positiva effekter

- Förbättrad angiogenes och syreavgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka faktorer påverkar sårläkningen?

A

Patienten

  • Djurart
  • Ras
  • Ålder
  • Nutritionell status och sjukdomar (hälsotillstånd)
  • Mentalitet
  • Medicinering

Såret

  • Såretiologi
  • Graden av trauma
  • Lokalisering (rörelse/blodförsörjning, sår på kroppen läker snabbare/bättre än sår på ben)
  • Sårets ålder
  • Uppkom av serom och hematom
  • Kontaminering
  • Tidigare behandlingar av sår
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur påverkar djurets art sårläkning?

A
  • Hund har större intial inflammationsfas och snabbare bildning av granulationsvävnad än katt
  • Hund & katt har “lösare hud” och generellt mindre sårproduktion än häst
  • Häst har större risk att utveckla svallkött än hund & katt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur påverkar djurets ras sårläkning?

A
  • Ponnyer har starkare inflammationsfas än stora hästar

- Häst (ffa stora hästar) löper större risk att utveckla svallkött än katt & hund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur påverkar djurets ålder sårläkning?K

A
  • Yngre djur läker snabbare än äldre sjur

- Slutresultatet kan dock bli lika

40
Q

Hur påverkar djurets nutritionella status och sjukdomar sårläkningen?

A
  • Undernärd/fetma ger ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning
  • Smärta kan ge minskat näringsintag och sämre sårläkning
  • Endokrina sjukdomar som diabetes mellitus, cushing, PPID påverkar sårläkning pga va redan nedsatt hälsostatus
  • Hypoxi/hypertoni påverkar blodtillförseln och syresättningen (vilket behövs för optimal sårläkning)
41
Q

Hur påverkar djurets mentalitet sårläkning?

A
  • Stress påverkar sårläkningen negativt
  • Aktiva individer har svårt med koppel/boxvila
  • Intresse av såret kan irritera det och fördröja sårläkning
42
Q

Hur påverkar medicinering såläkning?

A

Antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen (ffa i början)

43
Q

Vilka faktorer finns det som ökar infektionsrisken av ett sår?

A
Dålig blodförsörjning till vävnaden
- Omfattande vävnadsskador
- Dehydrering
- Chock
- Spänningar i vävnaden
Lång anestesitid
Dålig kirurgisk teknik
- Otillräcklig debridering
- "dead-space"/ansamling av vätska
- Otillräcklig hemostas
Främmande föremål
44
Q

Hur påverkar bakterier risken för sårinfektion?

A

Mängden bakterier i såret står i direkt relation till risken för sårinfektion
- Mer bakterier = ökat risk/färre bakterier = minskad risk

Mängden bakterier ökar med tiden i kontaminerade och från början rena sår

Den skadade vävnadens kondition och motstånds kraft har större betydelse för om en infektion ska utvecklas än antalet och typen av bakterier

45
Q

Vad finns det för faktorer som påverkar sårläkningen?

A
  • Grad av kontaminering
  • Bakteriell kolonisering och tillväxt
  • Biofilm
  • Systemisk påverkan- feber, nedsatt AT, endotoxinemi (endotoxiner i blodet)
  • Kronisk inflammation
  • Sårruptur
46
Q

Vad bör fråga för anamnes över telefon?

A
  • Blödning?
  • AT, feber, hälta?
  • Var sitter såret?
  • Storlek och djup på såret?
  • Hur gammalt är såret? - Har det behandlats tidigare? Hur?
47
Q

Vilken utrustning bör tas fram till undersökning?

A

Sedering
Brems
ev. förberedelser inför bilddiagnostik

48
Q

Vilken utrustning bör tas fram till sårbehandling?

A

Utrustning för lokalbedövning
Sårinstrument
Förband och bandage material

49
Q

Vilken utrustning bör tas fram till rengöring av sår?

A
Undersökningshandskar
Klippmaskin
Gasvävskompresser
Ringeracetat/natriumklorid, klorhexedintvål, klorhexedinsprit
Infusionsaggregat och tryckmanschett
Sterila handskar
50
Q

Hur hanteras sår akut?

A

Klippa pälsen runt såret
- Täck såret med kompress för att hindra ytterligare kontaminering
- Klipp med ordentlig marginal
Steriltvätta huden runt såret
Sårrengöring (gnugga inte i såret)
Vid rengöring
- använd ej för kraftigt tryck/vattenslang
- Om mycket lera kan spolning med vattenslang vara nödvändigt

51
Q

Ska anti-septiska lösningar användas vid sårrengöring?

A

Nej, de flesta antiseptiska lösningar är olämpliga att använda vid sårrengöring

52
Q

Vad innebär att arbeta holistiskt gällande sår?

A

Behandla en patient med ett sår inte ett sår på en patient

- Både patient och sår måste utvärderas

53
Q

Vad utvärderas på patienten?

A
AT
- temp
- andningsfrekvens
- hjärtfrekvens
- andning
- cirkulation
- slemhinnor
Näring
- foder
-vitaminer, mineraler
- vätska
Eliminering
Rörelse
- smärta, immobilisering
Stress 
- klinik/hemma
Sömn, vila
Blödning
Hygien/aseptik
Sår
- god krälförsörjning
- ej infektion
- bra sårmiljö
- bandagering
54
Q

Vilka 3 spolvätskor finns det?

A

Isoton – Balanserad elektrolytlösning (kroppslikt) föredras, tex ringeracetat/isoton NaCl.
Hypoton – Har ev cytotoxiska effekter som fördröjer sårläkning (kranvatten?).
Hyperton – Används sällan på sår, bara om vätska ska dras ur ett sår.

55
Q

Varför vill man ha optimala förutsättningar vid sårläkning?

A

Det blir snabbare och bättre sårläkning

56
Q

Varför läker smärtsamma sår sämre?

A

Läker sämre pga stresshormoner som påverkar kapillärer i sårets yta och ger vasokonstriktion så att syre- och näringstillförseln minskar vilket ökar risken för sårinfektion och ytterligare smärta

Patienten äter sämre
Patienten sover/vilar sämre

Ont - sover dåligt - sämre sårläkning

57
Q

Vad är kirurgisk debridering?

A

Skarp dissektion med skalpell/sax
Ta lager för lager
Skadade vävnader med god kärlförsörjning kan lämnas
Kontrollera och öppna ev. upp fickor/gångar/kanaler

58
Q

Vad medicinsk debridering?

A

Mekanisk (sårspolning)
Autolytisk (kroppens enzym främjar sårläkning, förband används för att hjälpa till)
Biologisk (maggots)

59
Q

Vad är autolytisk debridering?

A

Användning av fuktbevarande förband och nyttja kroppens egna system som rensar såret under inflammationsfasen

60
Q

Vilka sorters sårläkning finns det?

A
Primär
Sekundär - öppen såläkning
Tetriär - fördröjd
- primär
- sekundär
61
Q

Vad är primär sårläkning?

A

“Rena” sår

  • Kirurgiskt uppkomna sår
  • Kontaminerade sår som har debriderats och spolats noga
  • Sårkanterna har kontakt med varandra, utan vävnadsförlust
  • Försluts med suturer, häftstift, suturtejp
  • Har relativt snabb läkning men minimal ärrbildning
62
Q

Vad är sekundär sårläkning?

A

Öppen sårläkning
- Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas

  • Stor vävnadsförlust
  • Lämnas öppet
  • Granulationsvävnaden bildas i sårhålan
    • sårkontraktion där det finns gott om hud
    • epitelialisering där det är brist på hud - skör, tunn, oelastisk hud
  • Läkt vävnad är ofta hållfast men ärret blir fult
  • Långsam läkning
63
Q

Vad görs med tertiär/fördröjd primär sårläkning?

A

Lindrigt kontaminerade sår

  • Lämnas öppet men täckt med sterilt fuktbevarande bandage som byts 1-3 ggr/dag
Väntar 4-5 dygn (inflammations fas)
- om ej död vävnad, ej infaktion
- Har god blodförsörjning
- där sårkanterna har kontakt
Då kan såret förslutas kirurgiskt
64
Q

Vad görs med tertiär/fördröjd sekundär sårläkning?

A

Ytligt kontaminerade, infekterade sår, initialt stor vävnads förlust, har öppningar för dränage

  • Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas
  • Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävnadsförlust
  • Såret rengörs - sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, ger ett finare ärr
65
Q

När används dränage?

A

Dead space

  • Stora sår
  • Stora vävnadsskador
  • Lösa sårkanter - fickbildningar
  • Djupa sår - fistelbildningar
66
Q

Hur görs ett dränage?

A

Med en plastslang som fungerar som en kanal för att föra bort dränaget exsudat med

  • Så få öppningar som möjligt ska göras/användas
  • Proximala änden av ett drän fästes i frisk hud
  • Distala öppningen görs på sårhålans lägsta punkt i en separat öppning
  • Dränage sätts inte i sårets öppningar pga fördröjd sårläkning
67
Q

Vilka sorters dränage finns det?

A

Öppen (ej bandage) passiv dränering med eller utan drän
Öppen aktiv dränering med drän
Täckt passiv dränering (bäst, ej tvätt)

68
Q

Hur sköts ett dränage om?

A

Dränöppningen tvättas och hålls öppen
Skyddande salva appliceras vid dränöppningen
Kompress med bandage över drän kräver inte tvätt

Dränhålan bör inte spolas igenom

69
Q

Vilka 3 lager har bandagering?

A

Primärlager (kontaktlager, ligger närmast såret)
Sekundärlager
Tertiärlager

70
Q

Vad är primärlager?

Bandagering

A

Det är kontaktlagret som ligger närmast såret med förband/kompresser och lokal behandling

71
Q

Hur ofta bör bandage bytas?

A

Bandage bör bytas utifrån mängden exsudat;

  • Mycket exsudat/sår som utsätts för uttorkning – Flera ggr/d.
  • Måttligt exsudat – Varje-var 3:e dag.
  • Lite exsudat – Mer sällan, > 3:e dag.
72
Q

Vad kan användas som lokal behandling?

A

Sårgel
Antibiotika
Medicinsk honung

73
Q

Vad gör sårgel?

Lokal behndling

A

ex. hydrogel
- Skapar hög fukthalt vilket ger en mjuk sårmiljö
- Har analgetisk/smärtlindrande och kylande effekt
- Främjar autolytisk debridering av nekrotisk vävnad

  • Bra för torra sår - nekrotiska
  • Sårhålor
  • Fuktgivande, vilket främjar sårläkningen
74
Q

Bör antibiotika användas som lokal behandling?

A

lokala antibiotika preparat bör undvikas vid sårbehandling
- Använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress

  • Har ingen fördel lokalt jämfört med systemisk (hela kroppen) behandling
  • Tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad
  • Ersätter inte dålig hygien
  • Kan öka antalet resistenta bakterier
75
Q

Vad är lokal behandling?

A

Behandling endast på platsen för den sjukliga förändringen
ex. smörja in ett sår

Specifikt där skadan är

76
Q

Vad är systemisk behandling?

A

Systemisk administrering kan innebära dels ‘behandling av hela kroppen’ och dels ”behandling av ett enskilt organsystem’
- Observeras bör alltså att ”systemisk” och ”invärtes” inte är helt synonyma uttryck

Hela kroppen/systemet

77
Q

Vad gör medicinsk honung vid lokal behandling?

A
  • Har antibakteriell och antiseptisk effekt
  • Främjar autolytisk debridering för det skapar en fuktig miljö
  • Kan användas på många olika sorters sår
  • Har lågt pH vilket ökar makrofag- och fibroblastaktiviteten
  • Verksam mot multiresistenta bakterier, samt kan tränga igenom & eliminera biofilm

Studier har visat att manukahonung är effektivare än antibiotika vid infektionsbekämpning

78
Q

Är manukahonung effektivare än antibiotika vid infektionsbekämpning?

A

Ja, studier har visat detta

- Bakterier utvecklar resistens mot antibiotika men inte mot manukahonung (även vanlig honung funkar)

79
Q

Vilka sorter förband/kompresser finns det?

A
Alginater
Polyuretanskum
Antimikrobiella
Film/folie
Hydrokolloidala

Kan vara

  • Adhesivt/icke-adhesivt (med eller utan klisterkant)
  • Adhesivt/icke-adhesivt (fastnar mot sårytan eller inte)
  • Ockulerande/semiockulerande (tätslutande eller semi-tätslutande)

Vanligen används icke-adherenta, semiockulerande förband, ibland med adhesiv kant för att lättare sitta på plats

80
Q

Vad är alginater?

A
  • Fibrer från alger
  • Absorberar 20-30 ggr sin egen vikt
  • Debriderar
81
Q

När används alginater?

A

Används till vätskande sår i inflammationfasen

- Där man vill ha granulationsvävnad

82
Q

Vad ska man tänka på om alginater används på häst?

A

Kan endast användas under kort tid på hästar för att inte få för mycket granulationsvävnad/svallkött

83
Q

Vad är polyuretanskum?

A

Är en syntetisk polymer

  • Finns i många olika former och tjocklekar som har olika permeabilitet
  • Kan användas på de flesta sår
  • Kan klippas till
  • Har olika absorptionsförmåga beroende på kompressens tjocklek
84
Q

När används polyuretanskum?

A

När såret är fyllt med granulationsvävnad

Epitelialisering och sårkontraktion vill stimuleras

85
Q

Vad är anitmikrobiella förband/kompresser?

A
  • Innehåller inte antibiotika
  • Andra substanser som ej är gynnsamma för bakterierna
    • ex. polyhexanid (phmb), jod, medicinsk honung, silver mfl
  • Finns i kombination med polyuretanskum
86
Q

När används antimikrobiella förband/kompresser?

A

På infekterade sår

- ej längre än 1-2 veckor

87
Q

Vad bör man tänka på vid användning av antimikrobiella förband/kompresser?

A

Silver kan leda till resistensutveckling

Silver verkar bara på sårytan medan polyhexanid (phmb) tränger ner i vävmaden

88
Q

Vad är film/folie förband/kompresser?

A
  • Syntetisk polymer (finns även som spray)
  • Vattentäta
  • Skapar fuktig miljö men reglerar ej fukten
89
Q

När används film/folie förband/kompresser?

A
  • På rena och torra sår/operationssår som kan vara utan bandage och behöver epitelialiseras
  • Används vanligtvis inte på häst för det kan vara svårt att fästa på huden
90
Q

Vad är hydrokolloider?

A
  • Består av cellulosa och pektin, är en ytterst tunn film
  • Suger åt sig exsudat och omvandlas till gel
  • Främjar autolytisk debridering
  • Begränsad vätskeavgivning till såret
91
Q

När används hydrokolloider?

A
  • Ytliga svårläkta sår

- Ej till infekterade sår

92
Q

Vad betyder olika färger på vätska i sår?

A

Syns genom att kompressen färgas

  • Röd - blödning
  • Tunn gul/ljusgul - vävnadsvätska
  • Tjock gul/gulbrun vätska - fibrin eller pus/var
  • Grön - bakterieväxt
  • Blågrå - missfärgning av silverförband
93
Q

Vad är sekundärlager?

Förband och kompresser

A

Polstrande mellanlager

  • Skyddar såret
  • Förhindrar maceration av sårkanterna
  • Förhindrar ytterligare traumatiska skador
  • Absorberar exsudat (som inte primärlagret tar hand om
  • Förhindrar tryck från tertiärlagret
94
Q

Hur appliceras sekundärlagret?

A

Runt i en spiral med överlappning

- över minst 2 leder på extremiteter

95
Q

Vad är tertiärlagret?

Förband och kompresser

A

Det yttre lagret

  • Stöd
  • Hålla de inre lagren på plats
  • Skydda mot mekanisk påverkan och/eller nedsmutsning
  • Immobiliseing

ex. vetflex

96
Q

Hur länge ska en dränering sitta?

A

Får sitta sålänge suppurationen (varet som rinner ut)är måttligt/rikligt
- Vanligen 3-5 dagar

97
Q

Hur länge får en sutur sitta?

A

Hund/katt
- hudsutur ca 9-10 dagar (rygg ca 12)

Häst

  • hudsutur på kroppen vanligen 10-12 dagar
  • extremiteter ca 14 dagar