Samhällskunskap prov - samhällsekonomi (del 3) Flashcards

1
Q

Ekonomi

A

Hushållning av resurser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Samhälle

A

Syftar på ett land men kan i förlängningen avse det globala samhället och världsekonomin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ekonomiska kretsloppet

A

Flödet av pengar, värdepapper, arbete, varor, tjänster m.m i ett ekonomiskt system.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Samhällsekonomins aktörer

A

Rad aktörer som tillsammans får samhällets ekonomi att gå runt. Varje aktör är ett samlingsnamn för många olika delar som hör ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hushållen

A

Alla människor oavsett om det är en ensamstående eller familjer räknas in i hushållen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Företagen

A

Alla sorters företag, stora eller små såsom fåmansföretagare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Offentliga sektorn

A

Delen av samhället som finansierar med gemensamma pengar. Statlig förvaltning (myndigheter), regioner och kommuner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Finanssektorn

A

Banker och andra institutioner som ser till att pengaflödet fungerar smidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Arbetsmarknaden

A

Marknad där arbetsgivare och arbetstagare möts och där arbetstagaren erbjuder arbetskraft i utbyte mot lön inom ramen för en anställning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Arbetsgivare

A

Den som erbjuder arbete eller anställer, exempelvis företag, staten eller kommunen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Arbetskraft

A

Arbetet gjort av en befolkning eller inom den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

BNP

A

Bruttonationalprodukten (viktigaste samhällsekonomiska måtten). Beskriver storleken på nationens ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

HDI

A

Human Devolopment Index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma vis som BNP. BNP fokuserar på materiellt välstånd medan HDI ger en mer komplett bild då det är en mer sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Index

A

Serie tal som visar en relativ förändring över tid i förhållande till en bestämd referenspunkt för till exempel priser, kostnader eller annat matvärde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Export

A

Utförsel och försäljning av varor utanför landets gränser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Import

A

Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Industri

A

Framställning av produkter genom råvaror förädlas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kapital

A

Tillgång i form av pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

19
Q

Kapitalism

A

Ekonomisk system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo samt styrs av marknadskrafterna.

20
Q

Proletariatet

A

Egendomslösa, arbetarklass

21
Q

Kartell

A

Överenskommelse mellan företags avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel. Flesta konkurrenslagar förbjuder kartell.

22
Q

Konkurrens

A

När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

23
Q

Konsumtion

A

Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.

24
Q

Lön

A

Ersättning oftast i form av pengar för att utföra ett arbete.

25
Q

Sociala Avgifter

A

Olika former av avgifter eller försäkringspremier som används för att finansiera eller betala för olika former av socialförsäkringar och som normalt är kopplad till någon form av anställning eller arbetsinkomst

26
Q

Marknad

A

En plats där köpare och säljare möts.

27
Q

Moms

A

En statlig skatt på alla varor och tjänster som säljs och konsumeras i ett samhälle. Momsen brukar ligga på 25% på de flesta varor och tjänster. Momsen är inbakad i priset på produkten. Efter försäljning betalar säljaren - t.ex. företaget eller kommunen - in momsen till Skatteverket.

28
Q

Monopol

A

En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

29
Q

Produktion

A

Tillverkning (producera = tillverka)

30
Q

Näringsliv

A

Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

31
Q

Råvaror

A

Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.

32
Q

Tillväxt

A

Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid

33
Q

Valuta

A

Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

34
Q

Konjunkturer

A

Ekonomins utveckling sker inte i en rak linje framåt. Men över tid tenderar ändå ekonomin att växa, vilket gör att de flesta länder blir rikare och rikare. Det kallas tillväxt. Även om vi över tid har fått det bättre sker det inte på en spikrak linje, utan ibland är det bättre tider och ibland är det sämre. Det kallas för konjunkturer.

35
Q

Låg- och högkonjunktur

A

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

36
Q

Högkonjunktur

A

När det är goda tider, när efterfrågan på varor och tjänster är hög och många människor är i arbete, kallas det för högkonjunktur. I en högkonjunktur är arbetslösheten låg och företagen vågar investera och utvecklas. Eftersom efterfrågan är hög, stiger också ofta priserna under denna period, vilket leder till att inflationen ökar.

När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och andra avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn. På så vis ökar även välfärden i samhället.

37
Q

Lågkonjunktur

A

När priserna stiger minskar efterfrågan eftersom lönerna inte ökar i samma takt som priserna. Köpkraften i samhället blir därmed svagare. Det leder till att företagen inte kan producera lika mycket, vilket i sin tur leder till nedskärningar. Hindras inte denna

utveckling leder det till att företagen måste säga upp anställda och att ekonomin går in i en lågkonjunktur.

Lågkonjunkturer kännetecknas av låg efterfrågan på varor och tjänster och hög arbetslöshet. För att bryta detta kan ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta kan bland annat göras genom att skapa fler offentliga jobb så att fler kan arbeta och få råd att öka sin konsumtion, vilket leder till att företagen ökar sin försäljning och återigen kan anställa fler.

38
Q

Inflation

A

Inflation innebär att värdet på pengar försämras. När värdet försämras stiger priserna och det blir dyrare att konsumera

39
Q

Deflation

A

Att den allmänna prisnivån sjunker i motsats till inflation då priser stiger. Deflation när pengar får mer värde

40
Q

Olika ekonomiska system

A

Olika syn på ekonomi har lett till framväxten av olika ekonomiska system. Man kan säga att det finns två huvudtyper; marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.

41
Q

Marknadsekonomi

A

I en renodlad marknadsekonomi styrs alla priser av fri prisbildning. Alla har rätt till fritt privat ägande. Den som vill driva ett företag får göra det och staten lägger sig inte i ekonomin. På marknaden råder fri konkurrens och inga monopol eller karteller förekommer.

Detta förutsätter att det finns många köpare och säljare och att ingen enskild aktör kan påverka priset på en vara. Marknaden styr och reglera sig själv, som av en osynlig hand . Ytterligare en förutsättning är att det finns många likartade och

jämförbara varor som ger god konkurrens. Konsumenterna har tillgång till information om varorna och kan självständigt fatta beslut. Ingen stängs ute från marknaden och det är lätt att starta nya företag.

42
Q

Planekonomi

A

Motsatsen är planekonomi. I denna ägs det mesta kollektivt, antingen via staten eller på annat sätt. Istället för konkurrens och prisbildning styr staten över vad som ska tillverkas, hur mycket och vad det ska kosta att köpa.

Problemet är att det är svårt att förutsäga exakt vad som behövs och hur stor efterfrågan kommer bli. Det leder lätt till ett stort överskott av vissa varor och stort underskott på andra. Den uteblivna konkurrensen leder också ofta till dålig kvalitet eftersom det inte finns något behov från producenternas och säljarnas sida av att förbättra varorna

43
Q

Blandekonomi

A

Någonstans mellan dessa två ytterligheter befinner sig idag nästan alla världens länder, men olika mycket åt det ena eller det andra hållet. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land. Ibland kan också prisbildning sättas ur spel genom statliga regleringar, som till exempel det statliga monopolet på alkoholförsäljning i Sverige.

44
Q

Finans Ekonomi

A

handlar om hur stater, individer, företag, organisationer etc. skaffar, allokerar/fördelar och använder kapital och resurser, med fokus på monetära/penning/pengaresurser.