Samhällskunskap prov - samhällsekonomi (del 3) Flashcards
Ekonomi
Hushållning av resurser
Samhälle
Syftar på ett land men kan i förlängningen avse det globala samhället och världsekonomin.
Ekonomiska kretsloppet
Flödet av pengar, värdepapper, arbete, varor, tjänster m.m i ett ekonomiskt system.
Samhällsekonomins aktörer
Rad aktörer som tillsammans får samhällets ekonomi att gå runt. Varje aktör är ett samlingsnamn för många olika delar som hör ihop.
Hushållen
Alla människor oavsett om det är en ensamstående eller familjer räknas in i hushållen.
Företagen
Alla sorters företag, stora eller små såsom fåmansföretagare.
Offentliga sektorn
Delen av samhället som finansierar med gemensamma pengar. Statlig förvaltning (myndigheter), regioner och kommuner.
Finanssektorn
Banker och andra institutioner som ser till att pengaflödet fungerar smidigt.
Arbetsmarknaden
Marknad där arbetsgivare och arbetstagare möts och där arbetstagaren erbjuder arbetskraft i utbyte mot lön inom ramen för en anställning.
Arbetsgivare
Den som erbjuder arbete eller anställer, exempelvis företag, staten eller kommunen.
Arbetskraft
Arbetet gjort av en befolkning eller inom den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.
BNP
Bruttonationalprodukten (viktigaste samhällsekonomiska måtten). Beskriver storleken på nationens ekonomi genom att mäta värdet av varor och tjänster.
HDI
Human Devolopment Index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma vis som BNP. BNP fokuserar på materiellt välstånd medan HDI ger en mer komplett bild då det är en mer sammanvägning av medellivslängd, utbildningsnivå och bruttonationalinkomst.
Index
Serie tal som visar en relativ förändring över tid i förhållande till en bestämd referenspunkt för till exempel priser, kostnader eller annat matvärde.
Export
Utförsel och försäljning av varor utanför landets gränser.
Import
Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.
Industri
Framställning av produkter genom råvaror förädlas.
Kapital
Tillgång i form av pengar, fastigheter, maskiner och skepp.
Kapitalism
Ekonomisk system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo samt styrs av marknadskrafterna.
Proletariatet
Egendomslösa, arbetarklass
Kartell
Överenskommelse mellan företags avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel. Flesta konkurrenslagar förbjuder kartell.
Konkurrens
När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.
Konsumtion
Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.
Lön
Ersättning oftast i form av pengar för att utföra ett arbete.
Sociala Avgifter
Olika former av avgifter eller försäkringspremier som används för att finansiera eller betala för olika former av socialförsäkringar och som normalt är kopplad till någon form av anställning eller arbetsinkomst
Marknad
En plats där köpare och säljare möts.
Moms
En statlig skatt på alla varor och tjänster som säljs och konsumeras i ett samhälle. Momsen brukar ligga på 25% på de flesta varor och tjänster. Momsen är inbakad i priset på produkten. Efter försäljning betalar säljaren - t.ex. företaget eller kommunen - in momsen till Skatteverket.
Monopol
En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).
Produktion
Tillverkning (producera = tillverka)
Näringsliv
Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.
Råvaror
Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.
Tillväxt
Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid
Valuta
Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.
Konjunkturer
Ekonomins utveckling sker inte i en rak linje framåt. Men över tid tenderar ändå ekonomin att växa, vilket gör att de flesta länder blir rikare och rikare. Det kallas tillväxt. Även om vi över tid har fått det bättre sker det inte på en spikrak linje, utan ibland är det bättre tider och ibland är det sämre. Det kallas för konjunkturer.
Låg- och högkonjunktur
Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.
Högkonjunktur
När det är goda tider, när efterfrågan på varor och tjänster är hög och många människor är i arbete, kallas det för högkonjunktur. I en högkonjunktur är arbetslösheten låg och företagen vågar investera och utvecklas. Eftersom efterfrågan är hög, stiger också ofta priserna under denna period, vilket leder till att inflationen ökar.
När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och andra avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn. På så vis ökar även välfärden i samhället.
Lågkonjunktur
När priserna stiger minskar efterfrågan eftersom lönerna inte ökar i samma takt som priserna. Köpkraften i samhället blir därmed svagare. Det leder till att företagen inte kan producera lika mycket, vilket i sin tur leder till nedskärningar. Hindras inte denna
utveckling leder det till att företagen måste säga upp anställda och att ekonomin går in i en lågkonjunktur.
Lågkonjunkturer kännetecknas av låg efterfrågan på varor och tjänster och hög arbetslöshet. För att bryta detta kan ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta kan bland annat göras genom att skapa fler offentliga jobb så att fler kan arbeta och få råd att öka sin konsumtion, vilket leder till att företagen ökar sin försäljning och återigen kan anställa fler.
Inflation
Inflation innebär att värdet på pengar försämras. När värdet försämras stiger priserna och det blir dyrare att konsumera
Deflation
Att den allmänna prisnivån sjunker i motsats till inflation då priser stiger. Deflation när pengar får mer värde
Olika ekonomiska system
Olika syn på ekonomi har lett till framväxten av olika ekonomiska system. Man kan säga att det finns två huvudtyper; marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.
Marknadsekonomi
I en renodlad marknadsekonomi styrs alla priser av fri prisbildning. Alla har rätt till fritt privat ägande. Den som vill driva ett företag får göra det och staten lägger sig inte i ekonomin. På marknaden råder fri konkurrens och inga monopol eller karteller förekommer.
Detta förutsätter att det finns många köpare och säljare och att ingen enskild aktör kan påverka priset på en vara. Marknaden styr och reglera sig själv, som av en osynlig hand . Ytterligare en förutsättning är att det finns många likartade och
jämförbara varor som ger god konkurrens. Konsumenterna har tillgång till information om varorna och kan självständigt fatta beslut. Ingen stängs ute från marknaden och det är lätt att starta nya företag.
Planekonomi
Motsatsen är planekonomi. I denna ägs det mesta kollektivt, antingen via staten eller på annat sätt. Istället för konkurrens och prisbildning styr staten över vad som ska tillverkas, hur mycket och vad det ska kosta att köpa.
Problemet är att det är svårt att förutsäga exakt vad som behövs och hur stor efterfrågan kommer bli. Det leder lätt till ett stort överskott av vissa varor och stort underskott på andra. Den uteblivna konkurrensen leder också ofta till dålig kvalitet eftersom det inte finns något behov från producenternas och säljarnas sida av att förbättra varorna
Blandekonomi
Någonstans mellan dessa två ytterligheter befinner sig idag nästan alla världens länder, men olika mycket åt det ena eller det andra hållet. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land. Ibland kan också prisbildning sättas ur spel genom statliga regleringar, som till exempel det statliga monopolet på alkoholförsäljning i Sverige.
Finans Ekonomi
handlar om hur stater, individer, företag, organisationer etc. skaffar, allokerar/fördelar och använder kapital och resurser, med fokus på monetära/penning/pengaresurser.
