Kovalenta Bindningar Flashcards
Förklara kovalentbindning och ge exempel på tre stycken!
Kovalentbindning
Gemensamma elektronparen binder samman atomerna i en molekyl kallar vi för Kovalentbindning eller elektronparbindning. Detta sker då icke metaller reaktion med en icke metall är så pass jämn att enklare når ädelgasstruktur genom att dela på valenselektronerna.
- Två atomer med samma elektronegativitet = Kovalentbindning
Förklara polära kovalenta bindningar och ge 3 exempel!
Polära kovalenta bindningar uppstår när två icke-metallatomer delar elektroner i en kovalent bindning, men elektronerna delas inte lika mellan atomerna. I stället har en av atomerna en högre elektronegativitet och drar starkare på de gemensamma elektronerna, vilket skapar en elektrisk dipol. Alla kovalenta bindningar är polära kovalenta bindningar om de binder samman olika sorters atomer. Det blir en förskjutning av elektroner pga olika elektronegativitet.
- Två atomer med olika elektronegativitet = Polär kovalentbindning, är laddningen så stor blir det två joner (jonbindning)
Vad är en dipol? När uppstår det? Ge tre exempel på en dipol!
Ammoniak, vattenmolekyl är dipol (Ställer upp sig plus mot minus då alla bindningar är elektrostatiska krafter. Vattenmolekylen är en dipol eftersom den är osymmetrisk, binds med polära kovalenta bindningar blir den därför en dipol. Detta betyder då att den har två elektrostatiska poler, en negativ pol och positiv pol.
Vatten (H₂O)
Klorvätgas (HCl)
Koldioxid (CO₂)
Vad är dipol-dipolbindning?
(Elektrostatiska interaktioner mellan dipoler)
Dipol-dipol bindningar uppstår på grund av interaktioner mellan den positiva och negativa laddningen hos polära molekyler. Vattenmolekyl exempelvis har en negativ och positiv pol, kraftverkan mellan dessa laddningar ger upphov till dipolmolekylerna kan bindas varandra genom då, dipol-dipolbindning.
Förklara vad vätebindning är, när det uppstår och exempel på 3 stycken!
Vätebindning (specifik dipol-dipol bindning)
- Mellan O, N, F och H
- Extra stark bindning (kommer väldigt nära)
- Förklarar vattnets speciella egenskaper (ytspänning, hög kokpunkt, tyngst i flytande form, påverkas av laddning, bra på att lösa salt)
Fluor, syre och kväve är de grundämnen med störst attraktionskraft på valenselektronerna. Med andra ord är dem mest elektronegativa grundämnen. Ifall dessa atomer delar elektroner med väteatomer blir därför dipolkaraktären extra kraftig, det innefattar att molekyler som innehåller väte bundet till fluor, syre eller kväve attraherar varandra starkare än vad andra dipolmolekyler gör. Den starka bindningen mellan dipolmolekyler kallas vätebindning.
Det ger vatten dess speciella egenskaper då det är starka bindningar mellan molekylerna. Vi får därför ytspänning på vatten och objekt sjunker inte direkt.
Förklaring 2:
Vatten och svavelväte består av dipolmolekyler. Dem har ändå olika kokpunkter, detta beror på att attraktionskraften mellan vattenmolekylen är extra stark dipol-dipolbindning, så kallas vätebindning. Vätebindning är det starkaste intermolekylära bindningsformen.
Dem tre faktorerna som tyder på vätebindning:
Den starka dipolverkan som uppstår då väte binds till något av de tre mest elektronegativa atomslagen, Kväve N, Syre O, Fluor F.
Fria par av valenselektroner på andra kväve, syre, fluoratomer som attraherar positiva laddningen hos väteatomer i förening med kväve, syre och fluor.
Väteatomer små och kan komma ”nära” andra atomer.
Vad innebär begreppet elektronegativitet?
Förmågan att attrahera valenselektroner beror på nettoladdningen innanför valenselektronerna.
Fluor är mer elektronegativt än syre då nettoeffekten är +7.
Atomradien: I samma grupp har ämnen med minst atomradie större elektronnegativitet. Ju mindre den är ju närmre kärnan är den och har därför mer elektronegativitet fastän det andra ämnet kanske har samma nettoladdning.
OBS: om det är samma nettovärde kollar du på den med minst storlek för att veta vilken som är starkast men om det är olika nettovärden kollar du på den högsta för att veta den starkaste.
Berätta om vattnets egenskaper och struktur!
- Ytspänning (Samlas i droppar, hög ytspänning,
- Hög kokpunkt (Tecken på starka bindningar Vätebindningar)
- Vatten är tyngst i flytande form (Hjälper till att bevara naturen exempelvis isen som läggs som ett skydd på ytan, det är mer porös)
- Påverkas av laddning (Statisk elektricitet)
- Bra på att lösa salt (Vattenmolekylerna ställer sig runt jonerna och det kallas vi för hydratiserar salt)
Vatten har sin speciella form som en pyramid pga syreatomen omges av fyra valenselektroner. De fyra elektronparen repellerar varandra på samma sätt som i en metanmolekyl och får därför pyramidformen.
Förklara Van der Waals bindning, hur starka dem är, hur den uppstår och ge tre exempel på ämnen med den bindningstyp!
Molekylföreningar som inte betraktas som dipoler förkommer också som vätskor eller i fast form om temperaturen är låg nog. Det betyder att det finns någon form av sammanhållande kraft som också verkar mellan dessa molekyler. Den attraktionskraften kallar vi för, van der Waalsbindningen.
Molekylers elektroner kan vara fördelade p olika vis. När elektronerna är ojämnt fördelade alltså flera på en sida är laddningsfördelningen ojämn. Under perioden den är ojämn påverkar molekylen sin granne. Vad som händer är att elektronerna repelleras i molekyl grannen närmast den negativa laddade sidan. Molekylgrannen bir en tillfällig dipol och molekylerna kan attrahera varandra. Attraktionen, van der waals bindning är svagare än dipol-dipolbindning mellan permanenta dipolmolekyler.
I vätefluorid (HF) finns endast en väteatom och en fluoratom. Eftersom det bara finns en väteatom, begränsas antalet möjliga vätebindningar, varför?
I vatten (H2O) finns två väteatomer och en syreatom. Syreatomen har två fria elektronpar, vilket gör att vattenmolekylen kan bilda fler vätebindningar. Detta är möjligt eftersom både väteatomerna och de fria elektronparen kan användas för att binda sig till andra molekyler.
Denna skillnad i förmågan att bilda vätebindningar påverkar egenskaper som kokpunkten. Vatten har en hög kokpunkt jämfört med ammoniak och vätefluorid, vilket betyder att det krävs högre temperatur för att omvandla vatten från vätska till gas. Detta beror på att vattenmolekylen kan utnyttja flera vätebindningar, vilket gör den mer stabil och kräver mer energi för att brytas upp vid kokning.
Varför kan det inte bildas vätebindningar mellanbensin och vatten?
Molekylerna i bensin består av endast kol och väte och är dessutom symmetriska (se bilden nedan). Därmed kan det inte bildas vätebindningar mellan bensinens molekyler och vatten, vilket bidrar till att bensin inte löser sig i vatten. Molekylerna i ”vanlig alkohol” (etanol) innehåller däremot en syreatom som binder en väteatom och bildar en så kallad OH-grupp. Detta gör molekylen osymmetrisk vilket resulterar i en dipol som kan binda till vatten med vätebindningar. Etanolen blir löslig i vatten. Innehåller alkoholen fler än fem kol påverkar OH-gruppen inte symmetrin lika mycket utan alkoholen blir en icke-dipol och olöslig i vatten.
Hur övergår ett föremål till vätska?
Materialet värms upp och byggstenarna börjar röra sig. Detta leder till att sammanhållningen minskar och dem börjar glida runt, då har vi en vätska. Är det ett rent ämne smälter den vid en viss temperatur vilket är smältpunkten. Ju starkare bindningar mellan byggstenar desto högre smältpunkt.
Ylle absorberar vatten, Hur fungerar den processen till?
Vätebindningar gör vissa textilfiber extra förmåga att absorbera vatten.
Molekylerna är proteiner som innehåller kväve och syre, samt väte och kan därför bilda vätebindningar med vatten från huden. Detta gör att yllekläder sällan känns fuktiga mot huden.
När är något lösligt i vatten? Varför är alkohol inte lösligt i vatten?
Lika löser lika. Liknande ämne löser sig i varandra
För att ämnen ska kunna lösa sig måste bindningar skapas
Bensin består av symmetriska kolväten, opälra kan inte skapa bindningar med vatten. Men dem kan lösa sig med andra ämnen mot oljehållet exempelvis.
Etanol är löslig i vatten då vätebindningar kan bildas.
I alkohol med fler kolatomer dominerar kolkedjan oljan och de blir inte dipoler. Därför kan dem inte bilda bindningar med vatten och är olösliga i vatten.
Vad är speciellt med motorolja?
Kan anpassa vilka kolväten som ingår så att oljan blir lagom trögflytande, dvs van der waals bindningarnas styrka anpassas. Ju längre kolväten ju starkare bindning.
Förklara lite om Ammoniak!
Ammoniak (GAS) NH3
Negativ dipol (polära kovalenta bindning och osymmetrisk)
Den är inte symmetrisk.
Vatten h2o (vinklad molekyl)
