Jonbindning i salter Flashcards
Förklara vad en jonförening är och jonbindning, ge exempel!
När natriumjoner och kloridjoner förenar sig med varandra får vi slutresultatet natriumklorid. Den är uppbyggd som kristaller. Detta beror på att natrium positiva jon attraherar den motsatta laddningen kloridjon med minusladdning. Kristallerna är ordnade så att varje positiv laddad jon är omgiven utav negativt laddade joner som grannar.
När joner förenas med varandra bildas det en jonförening som är neutral. Kraften som håller ihop denna förening är jonbindningen.
Förklara vad atomjoner är och hur dem skrivs samt vad som är intressant med just väte!
Joner som bildas av ett enda grundämne kallar vi för atomjoner. Vi kan se vilken laddning den har via periodiska systemet.
Positivt laddade atomjoner har samma namn som respektive grundämne med tillägget ”jon” i slutet.
Negativt laddade joner har alltid ändelsen ”id” oftast med kopplingen till grundämnets namn. Undantag är Nitridjon och oxidjon.
Det som är speciellt med väteatomer är att dem kan bilda både positivt och negativt laddade joner. Den positiva laddade jonen H+ saknar elektron och kallas vätejon. Den negativa jonen har två elektroner och kallas hydridjon, samma elektronstruktur som ädelgasen helium.
Vad är sammansatta joner? Hur skrivs dem?
Utöver atomjoner finns sammansatta joner. Dessa består inte av ett respektive grundämne utan i stället av mer än ett grundämne. Exempel på en sammansatt jon är karbonatjonen som innehåller en kolatom och tre syreatomer. Finns exempelvis i saltet, Kalciumkarbonat. Negativa sammansatta joner har ofta stavelsen id, at eller it före jon.
Dessvärre kan man ej se sammansatta jonerladdning via tabellen.
Hur stor laddning kan en jon ha?
Varför är det klurigt för en jon att få stor laddning:
-Negativ laddad jon
-Positiv laddad jon:
Halogener i grupp 17 behöver endast uppta en elektron för att nå ädelgasstruktur. När det kommer till grupp 16 (syre, svavel m.m.) behövs upptas två elektroner för att nå ädelgasstruktur. Detta är klurigare då den andra elektronen ska fångas av en jon som fick laddningen 1- då den första elektronen upptogs. Denna negativa laddning tenderar att repellera den andra elektronen.
För att en jon ska få laddningen 3-krävs att den tredje jonen kan upptas av en jon med laddningen 2-. Därför blir det oftast inte joner med så stor negativ laddning som -3, undantag Nitridjonen (N3-)
Positiv
När det kommer till bildning av positivt laddade joner ser det annorlunda ut. Alkalimetallerna bildar enkelt ädelgasstruktur med att endast ge bort en elektron. Men när det kommer till alkaliska jordartsmetallerna är det svårare. Detta beror på att den andra elektronen måste ges bort från en positiv laddad jon och positiv laddning attraherar elektroner som är negativt laddade. Det är sällan det sker en 3+ laddad jon men undantag är Aliminiumjonen som är en av få joner med så stor laddning.
Varför kan vissa atomer avge eller uppta mer än en elektron?
Detta beror på att jonerna som då bildas kan ingå i stabila kemiska föreningar. Energikostnaderna för att bilda joner måste övervinna energivinsten som erhålls.
Vilka faktorer påverkar till att vissa grundämnen enklare bildar joner?
Atomer med större radie binder valenselektroner lösare än vad atomer med liten radie gör.
En annan faktor som spelar roll är vilken laddning jonen får, det krävs minst energi för att skapa en jon med mindre laddning. Detta gäller i båda sidorna (+/-).
Hur påverkas atomjonernas storlek när atomen blir en jon?
-Positiv
-Negativ
En positivt laddad jon har bildats genom att den gett ifrån sig sina valenselektroner. Detta leder till att den förlorar sitt yttre elektronskal och minskar därför i storlek. Ju fler protoner en atom eller jon har ju hårdare drar atomkärnan i elektronerna i atomen eller atomjonen blir mindre.
Negativt laddade atomjoner har större radie än oladdade atomer av samma respektive grundämne. Detta beror på att dem negativa jonerna har bildats genom att en eller flera elektroner tagits upp.
Vilka faktorer spelar roll till hur stark jonbindningen är?
Jonbindning är exempel på en stark kemisk bindning. Därför har jonföreningar höga smält- och kokpunkter. Ju starkare jonbindning desto högre smält- och kokpunkt. Själva bindningen i sig påverkar av jonerna storlek och laddning. Är laddningen stor medför en stor attraktionskraft mellan jonerna. Är jonerna små kan dem enkelt packas tätt intill varandra som bidrar till stark jonbindning.
Varför smulas salt ner om vi trycker det mot varandra fastän dem har stark bindning?
Saltkristall har stark bindning men trycker vi på det smulas det ner väldigt enkelt för då kan ett lager av minus - minus eller plus + plus hamna med varandra och repellerar med varandra och dem stöter ifrån varandra.
