SAMHÄLL - G. Ekonomin Begrepp Flashcards
Tullunion
Är ett frihandelsområde med en gemensam handelspolitik, bland annat med gemensamma tullavgifter och importkvoter mot omvärlden.
Skillnaden mellan tullunion och exempelvis frihandel, är att tullunionen är ett frihandelsområde som också har gemensamma tullar gentemot tredje land. Ett frihandelsområde är ett område man tar bort tullarna på de varor som ingår i avtalet, men där länderna själva kan bestämma nivån på tullar gentemot tredje land.
Gemensam marknad
Ett tidigare namn för den inre marknaden, är en gränsöverskridande marknad inom Europeiska unionen med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Dessa kallas också för det fyra friheterna. Genom mellanstatliga avtal ingår i vissa mån även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i den inre marknaden.
NAFTA (s.254 & NE)
Står för North American Fair Trade Agreement. Är ett frihandelsområde som USA skapade tillsammans med Kanada och Mexiko. NAFTA har stora likheter med senare avtal mellan stora ekonomier. (Så kallade megaregionala avtal) EX: Comprehensive Economic and Trade Agreement
FTAA (s.254)
Står för Free Trade Agreement of the Americas är ett tänkt fri handelsblock, som ska omfatta den amerikanska kontinenten. Ett pågående frihandelsområde för hela Amerika utom Kuba, pådrivet av USA och Kanada. ON ICE
TPP (står ej i boken, leta på internet) (s.254)
Står för Trans Pacific Partnership Japan, Australien och ytterligare åtta länder runt stilla havet har kommit överens om detta samarbetsavtal tillsammans med länderna i Nordamerika som USA, Kanada och Mexiko som är medlemmar i NAFTA. Dem har kommit överens om ett ekonomiskt samarbetsavtal.
TTIP (står ej i boken, leta på internet) (s.254 & NE)
Står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Under flera år har USA och EU förhandlat om ett liknande frihandelsavtal till TTP, men det är osäkert om det går igenom. Ett centralt ekonomiskt syfte med TTIP är att öka handel och investeringar mellan EU och USA. Ska täcka varuhandel, tjänster handel men också investeringar mellan USA och EU.
EG (s.251,252,254)
Står för Europeiska gemenskaperna. Skulle skapa en gemensam marknad för en rad varor och tjänster. Denna utgår från det ekonomiska samarbetet av en gemensam marknad. Deras egna kärna består av den inre marknaden som inkluderar de fyra friheterna. 1992 bytte EG namn till EU samtidigt som den inre marknaden blev en del av EU.
EMU (s.252-253,254,396)
Står för Ekonomisk och Monetär Union. Med bildandet av Eu flyttades integrationsarbetet över till en rad nya områden. Bland annat slogs det fast att de länder som uppfyller vissa ekonomiska villkor skulle bilda EMU och i den införa en gemensam valuta (euro) under perioden 1999-2002. EMU- samarbetet handlar främst om att driva en gemensam penningpolitik. Det är den Europeiska Centralbanken (ECB) som leder arbetet inom EMU.
ASEAN (s.254)
Association of Southeast Asia Nations. Ekonomiskt samarbete mellan länder i Asien, som Filippinerna, Indonesien och Thailand.
Det är ett ekonomiskt samarbete. Där kan man i framtiden vänta sig ett ökat ekonomiskt samarbete.
OECD (s.115,255)
Står för de rika ländernas samarbete organisation (eller Organization for Economic Cooperation and Development), som rangordnar världens länder i en välfärdsliga. Det är en internationell samarbetsorganisation mellan drygt 30 länder för ekonomisk utveckling. OECD ger även ut statistik och gör ekonomiska prognoser. Ibland träffas OECD - länderna i mindre grupper, till exempel G7, G10 eller G20.
G7
Står för Group of Seven och har sedan mitten av 1970-talet varit en samanslutining för regelbundet återkommande samråd mellan världens ledande industriländer, som också är demokratier. I denna ingår till exempel USA, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien och Tyskland.
OPEC (s.255,383)
Står för Organization of the Petroleum Exporting Countries. Flera oljeproducerande stater har gått samman i en råvaru kartell för att bestämma hur mycket olja som varje medlemsland ska producera. Genom detta samarbete kan de också till viss del styra priset på olja i världen.
IBRD (s.255,260,399)
Världsbanken. Överstatlig institution inom FN - systemet för långivning och bistånd till fattiga länder. I världsbanken ingår också IDA (Internationella Utvecklingsfonden) som hjälper de allra fattigaste länderna med generösa lån.
IDA (s.260,399)
Internationella utvecklingsfonden. Denna fond ger förmånliga lån till de allra fattigaste länderna.
IMF (s.255,399)
Internationella valutafonden. Övervakar det internationella betalningssystemet och hjälper till med att ge lån till länder med akuta betalningsproblem. Kan sägas ha rollen som både polis och sjuksköterska i den globala ekonomin.
