Säker vård Flashcards
a) Vad innebär patientsäkerhet enligt patientsäkerhetslagen?
b) Ge exempel på skyldigheter som hälso- och vårdpersonalen har för att hålla en hög patientsäkerhet enligt denna lag.
a) skydd mot vårdskada.
b) Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, genom att:
Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls (enligt Hälso- och sjukvårdslagen).
Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.
Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, samt anmäla händelserna till Inspektionen för vård och omsorg.
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skriver att ”Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att kraven på en god vård uppfylls.” Vad innebär det enligt samma lag?
Det innebär att vården särskilt ska:
- vara av god kvalitet med en god hygienisk standard,
- tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet,
- bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet,
- främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen
- vara lätt tillgänglig.
Patientlagen (SFS 2014:821) inleds med att beskriva vad den syftar till och vilka bestämmelser som lagen innehåller för att tydliggöra denna inriktning. Vad finns det bestämmelser om i denna lag?
Lagen innehåller bestämmelser om
- tillgänglighet
- information
- samtycke
- delaktighet
- fast vårdkontakt och individuell planering
- val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
- ny medicinsk bedömning
- val av utförare
- personuppgifter och intyg
- synpunkter, klagomål och patientsäkerhet
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)
a) Du konstaterar att en patient har drabbats av en vårdskada. Vad är en vårdskada? Vad är en allvarlig vårdskada?
b) Vilka skyldigheter har hälso- och sjukvårdspersonalen (du) då ni upptäcker en vårdskada eller om det har hänt något som kunnat medföra en vårdskada?
a) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.
Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som
- är bestående och inte ringa, eller
- har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit.
b) Min skyldighet som sjukvårdspersonal är att rapportera händelsen till min närmsta chef.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Offentlighets- och sekretesslagen, (SFS 2009: 400) tar upp tystnadsplikt och sekretess. Vad innebär tystnadsplikt och sekretessen inom hälso- och sjukvården?
Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård.
Man får alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.
Vem är skyldig att föra en patientjournal? Vem får ta del av journalanteckningarna?
Patientdatalagen anger att all legitimerad personal och den personal som har särskilt förordnande att utöva visst yrke har skyldighet att föra journalanteckningar för varje patient och vid varje kontakt som gäller vård, både avseende utredning och behandling.
Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.
Att screena risker för undernäring är ett prioriterat bedömningsområde för sjuksköterskan. Ange ett bedömningsinstrument du kan använda när du ska göra en bedömning av undernäring? Redogör för vilka områden som bedöms med det instrument du använder.
Man kan använda sig av MNA (Mini nutritional assessment).
- Om näringsintaget har minskat de senaste 3 månaderna
- Ofrivillig viktnedgång under de senaste 3 månaderna
- Rörlighet
- Psykisk stress eller akut sjukdom (3 månader)
- Neuropsykologiska problem (demens/depression)
Fallriskbedömning är ett område som sjuksköterskan har ansvar för. Ange vilka faktorer som kan öka risken för fall!
Downton Fall Risk Index (DFRI)
- Blodtrycksfall
- Förvirring
- Lågt Hb
- Nedsatt styrka och rörlighet
- Nedsatt gångförmåga och förflyttningsförmåga
- Nedsatt syn
- Biverkan av läkemedel
- Yrsel och störd balans
- Undernäring
Ange en skala du kan använda vid bedömning gällande risk för trycksår och ange de olika riskfaktorer som bedöms!
Modifierad Nortonskala
- Psykisk status (orienterad/förvirrad)
- Fysisk aktivitet
- Rörelseförmåga
- Födointag
- Vätskeintag
- Inkontinens
- Allmäntillstånd
Bedömning av ätande och ätsvårigheter kan delas in i tre faser
Vilka tre faser består ätandet av? Ge exempel på omvårdnadsåtgärder för varje fas.
Födointag: Tallrik med pet mot kant, antiglidmatta, anpassade bestick och drickvänlig mugg. Assistans/matning och optimera sittställning.
Svälj och tuggsvårigheter: Flytande med förjockningsmedel, kolsyrad dricka, sväljningstekniker, huvudpositioneringar, matplacering, läpp, tung och käk övningar.
Energi/ork: Små måltider ofta, E-kost, Näringsdryck, Mellanmål är mycket viktiga, planering av aktiviteter i förhållande till måltid och ge assistans för att göra måltiden energibesparande.
Beskriv omvårdnadsprocessen.
Det är en dynamisk, systematisk problemlösningsmodell som omfattar fem steg
- Datainsamling/bedömning -
- Diagnos – identifiera omvådnadsbehovet
- Planering – planera mål och åtgärder
- Genomförande - Beskriva hur planerade åtgärder genomförs
- Utvärdering - Bedöma resultatet av genomförda åtgärder
- Bidra till en god och säker vård för patienten.
- Visar vad som planerats och genomförts.
- Kan visa vilka effekter som uppnåtts.
- Kontroll av vården i efterhand, fick personen vår på bästa sätt?
SMARTA mål ska finnas i omvårdnadsplanen. Beskriv vad detta innebär och formulera ett smart omvårdnadsmål utifrån vilket du som sjuksköterska kan planera oberoende omvårdnadsåtgärder.
S = Specifikt M = Mätbart A = Accepterat R = Realistiskt T = Tidsatt A = Ansvarstagande
Smittöverföring ska förhindras i all hälso- och sjukvård.
a) Ange smittöverföringsvägarna och åtgärder för att förhindra smitta!
b) Vilken är den vanligaste smittan inom sjukvården? Vilken är därmed den viktigaste åtgärden för att förhindra smitta?
a)
- Kontaktsmitta
- Luftburen smitta
- Droppsmitta
Basala hygienrutiner
b) Kontaktsmitta – sprita händer
Beskriv strategier för att åstadkomma en ”icke-skamlig” omvårdnadssituation.
Genom att själv inte ge uttryck för att situationen är besvärande eller genant, så kan sjuksköterskan visa för patienten att denne inte heller har anledning att skämmas.
En strategi sjuksköterskan kan använda sig av är avledande samtal som kan göra att patienten tänker på något annat.
En annan strategi en sjuksköterska kan använda sig av är att med sitt kroppsspråk visa att omvårdnadssituationen inte upplevs besvärande eller genant för sjuksköterskan själv, och därför behöver inte patienten heller känna någon skam. Sjuksköterskan kan tex använda blicken för att se och bekräfta patienten eller lägga en hand på patientens axel för att signalera att “jag finns här” eller “jag är med dig”.
Vid kroppslig omvårdnad av svårt sjuka kan vårdpersonal av välvilja ta över de kroppsliga omvårdnadsaktiviteterna. Resonera och förklara kort om risker i detta sammanhang.
Risken är att patienten förlorar sin autonomi och efter tid också förlorar förmågan till att klara sig själv. Att låta patienten göra momenten så långt hen kan gör att hen bibehåller och tränar sin styrka.
Exempel: Patienten klarar av att borsta sina tänder i 1 minut, då låter vi patienten göra det i en minut och sedan kan vi hjälpa patienten.
