Gruppdynamik och akademiskt lärande Flashcards
Samverkan i team beskrivs av Forsberg (2016) på s 110-119. Hon beskriver tre faktorer som är utmärkande för ett team som fungerar väl.
Beskriv dessa tre faktorer!
- Förmågan att kommunicera. Sjuksköterskan fungerar ofta som ett språkrör för både patienter och närstående. Att inte bara informera utan även kunna anpassa hur man överför information till olika människa, är en förutsättning för ett bra teamarbete. (ink. Journalföring. + konflikter bottnar oftast i brist på kommunikation)
- Gemensamt mål för patienten. Sjuksköterskor känner sig mer nöjda med sin roll i teamet om det finns tydliga riktlinjer att följa och ta hjälp av.
- Kulturen på arbetsplatsen. Det krävs tillåtande klimat för öppen kommunikation och det börjar med bra ledarskap.
Ju fler personer som finns i en arbetsgrupp, som jobbar mot ett gemensamt syfte, desto större blir påverkan på gruppens resultat.
Nämn två principiella dimensioner som samverkar i en arbetsgrupp, ge också exempel på dessa.
Den första principiella dimensionen är arbetsdimensionen som handlar om själva uppgiften som skall utföras, med andra ord gruppens uppdrag. Till exempel på ett sjukhus, lindra en patients lidande. Ett gott arbetsklimat kännetecknas av att uppgiften upplevs meningsfull.
Den andra principiella dimensionen är relationsdimesionen som handlar om relationerna mellan gruppens medlemmar. Ett exempel är att bädda sängen eller tvättning av patientens kropp som genomförs mycket bättre vid en god relation där förmågan att kommunicera med varandra har stor betydelse för ett fungerade samarbete.
Att vara delaktig i en grupp innebär att anpassa sig. Det finns en skillnad mellan grupptänkande och grupptryck. Förklara skillnaden.
Grupptryck handlar om att en individ anpassar sig till de rådande normerna i en grupp för att försöka undvika konflikter. Grupptänkande handlar om att gruppen kollektivt handlar på ett sätt som är obekvämt för alla, men gynnsamt för gruppen t.ex. soldater i krig.
Forsberg (2016) listar nio kriterier på universella och intellektuella egenskaper i ett kritiskt förhållningssätt. Ange tre kriterier och ge förslag på fråga du kan ställa dig på respektive förslag.
Klarhet - Vad är det jag ser ett exempel på?
Noggrannhet - Hur kan jag ta reda på vad som är sant?
Precision - Kan jag vara mer specifik?
Relevans - Hur kan det jag vet eller ser hjälpa mig med det jag måste göra?
Djup - Vad är det som gör detta till ett komplicerat problem?
Bredd - Behöver jag beakta andra perspektiv?
Logik - Vad finns det för evidens?
Betydelse - Vilka av dessa faktorer är viktigast?
Ärlighet/skälighet - Betraktar jag andras åsikter och ståndpunkter?
I gruppdynamiska sammanhang bör man vara medveten om att hantera Ringelmann-effekten.
Förklara vad den innebär.
Ringelmann-effekten handlar om att ju fler personer det är i en grupp desto mindre kommer de att prestera. Det är lättare att ”åka snålskjuts” på de andra i gruppen.
1913 gjorde ingenjören Max Ringelmann ett experiment där olika grupper skulle dra vikter. I gruppen om 2 presterade de 93% av vad som förväntades, 3 personer presterade 85% och 8 personer presterade endast 49% av vad de förväntades prestera.
Maslow är känd för sin motivationsteori från 1970, ofta illustrerad som en pyramid. Han menar att människan är fri och oberoende med förmåga att skapa och förverkliga sitt liv genom att kunna tillfredsställa de mänskliga basbehoven.
Vilka är dess fembasbehov?
- Fysiologiska behov (syre, mat, sömn, vätska, driften att fortplanta sig)
- Säkerhetsbehov (tillvaron kännetecknas i grunden av en längtan efter förutsägbarhet och stabilitet, där orättvisor och faror är hanterbara)
- Behov av kärlek och gemenskap (knyta an till familj och vänner men också samhällelig gemenskap)
- Behov av uppskattning och bekräftelse (grunden för människors självkänsla. Behov av att få respekt från andra, få sin värdighet bekräftad)
- Behov av självförverkligande (möjligheten att utveckla sina inneboende resurser)
Sjuksköterskeyrket är en profession. Vilka kriterier gäller för en profession?
Vilar på en vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapområde
Leder till legitimation
Följer etiska regler
är autonom
Värderas högt av samhället
Tillhör en nationell prganisation
Forsberg har en modell för att utveckla kritiskt tänkande. Beskriv och utveckla modellen.
Forsberg beskriver en förmåga till krisiskt tänkande som hon målar upp som en cirkel med ”Förmåga till krisitskt tänkande” i mitten. Runt om i cirkeln har hon fyra punkter som går hand i hand till att utveckla kritiskt tänkande.
Egenskaper, attityder och beteenden = Utveckla ärlighet, rärttvisa, kreativitet, tålamod och självkänsla.
Tekniska färdigheter = Utveckla tekniska färdigheter, ger trygghet i tänkande och i analytisk förmåga.
Personliga förmågor = Utveckla teamarbete, konfliktlösning och företräda din patient.
Teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap = Utvecklas genom att fortsätta läsa på om teorier, begrepp och forsking.
Förmåga till kritiskt tänkande = Håll en hög standard genom att utveckla egenskaper som ärlighet, rättvisa kreativitet, tålamod och självkänsla.
För att kommunicera säkert vid överrapportering inom hälso- och sjukvården används strukturen SBAR. Förklara vad bokstäverna står för och varför den bidrar till en säker överrapportering
SBAR =
Situation, vad är problemet? Anledning till kontakt?
Bakgrund, kortfattad och relevant sjukhistoria för patienten.
Aktuellt tillstånd, aktuell status och aktuell bedömning.
Rekommendation, åtgärd, tidsram, bekräftelse på kommunikation.
Wiklund Gustin (2019) beskriver Svedbergs (2016) uppsättning av standardroller som återfinns i de flesta grupper. Beskriv dessa. Reflektera över om du känner igen dessa roller. Vilken roll har du?
Monopol-på-uppmärksamheten = Insat av en person som gillar uppmärksamhet och bestämma. Ofta låter gruppen detta ske, kan ha en vinst att låte denna person föra gruppens talan.
Den präktige = Vet vad som är bäst och påpekar gärna detta. Vill att saker skall gå rätt till och ha hög standard.
Offret = Negativ självbild. Kan väcka dåligt samvete hos andra genom subtil makt, kan vara svår att hantera.
Buffeln = Vill ha bekräftelse och tar plats för att få den. Om hen inte lyckas så kan härskarstratergier vara ett sätt att tona ner andra.
Syndabocken = Placerar skulden för motgångar och problem på en person. Samlar man allt på ett ställe kan det blir lättare att hantera för gruppens medlemmar.
Clownen = Gör det sociala samspelet ofta lättare genom att bidra med skratt. Kan bli svårt att ta clownen på alvar. Genom att andra skrattar åt clownen känner hen bekräftelse. Kan bli svårt att ta hen på alvar i autentiska möten.
Att arbeta i grupp innebär utmaningar och man behöver utveckla beredskap för att hantera (Wiklund Gustin, 2019). Den norska socialpsykologen Berit Ås formulerade 1978 det hon kallade härskartekniker. Hon lyfte det i första hand som ett maktspel mellan män och kvinnor. Beskriv härskarteknikerna enligt Ås och hur dessa kan bemötas
Osynliggörande – Att tysta eller marginaliser en person. Tex att inte presentera en person eller anteckna när hen pratar eller störa ordningen när hen pratar.
Motteknik – Ta plats, undvik offerroll och säg ifrån direkt utan att bli aggrssiv.
Bekräftarteknik – Syndliggörande, lyssna på andra och ge ansvar. Visa engagemang.
Förlöjligande – En person eller dennes argument framställs som oviktiga och löjliga. Får andra personer till att skrata åt hen. Kommentera tex ”lilla gumman”.
Motteknik – Ifrågasätt, argumentera utifrån kompetens. Skratta aldrig med. Be personen förklara sig.
Bekräftarteknik – Respektera, bemöt seriöst och respektera. Intressera dig för personen.
Undanhåll information – Inte skicka inbjudningar till möten, protokoll etc.
Motteknik – Kräv korten på bordet, se till att få besked. Lyft problemet. Bli klar om det handlar om dålig kommunikation eller härskarteknik.
Bekräftarteknik – Informera och inkludera andra. Undvik ”utanför jobbet-snack” och hemligheter.
