Psykologi Flashcards
Förklara med egna ord hur Freud såg på detet, jaget och överjaget. Samt varför en människa kan känna behov av att använda försvarsmekanismer i olika situationer.
Detet → härifrån utgår drifterna som styrs av lustprincipen, som vill att allt ska ske direkt.
Jaget → medlar mellan detet och överjaget. Alla individens beslut tas av jaget som påverkas av de andra delarna.
Överjaget → är en slags idealbild som utvecklas när barnet börjar identifiera sig med sina föräldrar och förväntningar. Auktoriteternas ideal bildar ett samvete. Är ungefär som motsatsen av detet.
Människor använder sig av försvarsmekanismer som skydd mot obehagliga drifter genom att hålla de borta från vårt medvetande. I grunden finns de som hjälp för oss, men om de blir överdrivna skapar det problem.
Exempel på försvarsmekanismer är förnekande, bortträngning och förskjutning.
Utgångspunkten för behaviorismen är att det finns något i en människans inre eller yttre miljö, en stimulus, som leder till någon form av reaktion. Förklara klassisk eller respondent betingning och ge ett exempel.
Obetingat innebär att det är naturligt t.ex. salivutsöndringen ökar när man får man i munnen.
Betingat eller betingning är däremot tvärtom = icke-naturligt.
Exempelvis pavlos hundar, ett betingat stimuli (klocka) ger en betingad respons (saliv).
B F Skinner anses som en förgrundsgestalt inom behaviorismen. Skinner talar bland annat om Operant betingning. Skinner använder sig av begreppen positiv/negativ bestraffning och positiv/negativ förstärkning.
Förklara innebörden av dessa begrepp där du ger konkreta exempel
Operant betingning handlar om att ett beteende får en konsekvens.
Positiv förstärkning innebär att man belönar beteenden och beteendet ökar. Till exempel att ett beteende belönas med någon man vill ha
Negativ förstärkning innebär att man tar bort obehag och beteendet ökar. Till exempel effekten av smärtstillande medicin, ju bättre effekt tabletten har desto större sannolikhet att vi tar den igen nästa gång igen.
Bestraffning används för att få ett beteende att upphöra.
Positiv bestraffning innebär att man tillför något negativt tex ljud eller våld och beteendet minskar.
Negativ bestraffning innebär att man tar bort något positivt och beteendet minskar. Till exempel om en förälder säger till sitt barn att om du inte städar ditt rum så får du inte spela tvspel mer.
Under 1950 - talet började såväl den psykodynamiska skolan som behaviorismen att ifrågasättas. Ett nytt paradigm, den humanistiska psykologin, började växa fram. Förklara den humanistiska psykologins centrala idéer.
Den tar fasta på människans möjligheter.
Riktar uppmärksamheten mot mänskliga fenomen som mening, kreativitet, kärlek och hopp = fokus på det inre.
Människan är unik och har alltid en inre frihet att välja.
Människan är i grunden god och har en inneboende längtar att utvecklas och växa.
Människan måste förstås utifrån sina personliga erfarenheter och sin upplevelse av sig själv och sin verklighet.
Typ grunden till personcentrerad vård
Perception är en kognitiv process där vi förnimmer olika sinnesintryck, kodar och bearbetar den informationen och skapar en för oss meningsfull helhet.
Beskriv begreppet figur-grund där du ger ett exempel på hur en situation kan upplevas olika av en sjuksköterska och av en patient.
Figur-grund innebär att informationen som sticker ut kan komma i förgrunden medan det som finns i bakgrunden inte uppmärksammas lika mycket.
Till exempel när en sjuksköterska berättar viktig information för patienten, och patienten upplever att ssk säger det på ett otrevligt sätt. Då kan det som sägs hamna i bakgrunden och patienten fokuserar istället på hur det sägs än vad som sägs.
Här kan det hotfokuserade systemet styra uppmärksamheten hos personen och inte informationen, men ssk kan uppleva situationen som normal.
Bowlbys anknytningsteori lyfter fram människans strävan efter att skapa relationer till andra som en del av hennes natur. Han pratar om anknytningsbeteende hos barnet och ser anknytning som en tvåvägsprocess.
a) Vilka förutsättning behövs för att anknytningen ska fungera optimalt?
b) Förklara begreppet anknytningsbeteende.
a) Det behövs en omgivning som tillåter och stimulerar anknytningen för att den ska fungera optimalt. Det är en ömsesidig process där barn och föräldrar samspelar. De flesta barn föds med egenskaper som underlättar för vuxna att knyta an t.ex barnets doft, stora ögon och gråt. Barn är också inställda på att relatera till andra redan från födelsen och beter sig på ett sätt som gör det möjligt att skapa närhet till personer som de uppfattar som “bättre i stånd att klara världen”.
b) Allt det som barnet gör eller låter bli att göra för att relationen ska utvecklas så positivt som möjligt kallas för anknytningsbeteende.
Daniel Stern menar att vid ett par-tre månaders ålder blir tillgången till den nya känslan av själv påtaglig. Den motoriska utvecklingen och det sociala samspelet lägger grunden för upplevelsen av
ett kärnsjälv relaterat till fyra upplevelseområden, vilka sammanflätas genom barnets aktiviteter och samspel med andra.
Förklara tre av dessa upplevelseområden.
Känslan av uppvaknade själv, 0-2 månader. Det är genom kroppen och affekterna barnet upplever sig själv, barnet utvecklar sin känsla av själv från hur tillvaron känns och uppfattas via sinnena. Barnet börjar upptäcka att det här är en del av mig och det leder till aha.
Känslan av ett kärnsjälv, från ca 2 månander. Tillgången till den nya känslan blir påtaglig. Den motoriska utvecklingen och det sociala samspelet lägger grunden för upplevelsen av ett kärnsjälv, vilket är barnets aktiviteter och samspel med andra. Här sker den kroppsliga utvecklingen, tex. gripa saker och undersöka med munnen. Barnet börjar ta in och utforska världen på ett nytt sätt och upptäcker sitt eget centrum, sin kärna som sina gränser mot andra.
Känslan av ett subjektivt själv, från ca 7-9 månader. De tidigare känslorna av att finnas till och ha en egen kärna som en gräns mot andra börjar kompletteras nu med erfarenheter av hur man själv och andra är på insidan. Nu ökar medvetenheten om att det finns andra typer av erfarenheter som ibland kan delas och ibland inte. Det kan påverka en person senare i livet om den upplever sig vara ensam med sina inre upplevelser och hamnar utanför
Känslan av ett verbalt själv, från ca 1 ½ år. Barnet kan nu inte bara lyssna å ljud utan också producera ljud själv, leka med dem och sätta ihop dem. Dessa ord börjar betyda något, ännu ett sätt att närma sig andra och dela upplevelser med dem
Känslan av ett berättande själv, från ca 3-4 år. Barnet kan börja berätta sin historia om sig själv. Det är viktigt för självkänsla, identitet och upplevelse av mening. Berättandet hjälper barnet och senare den vuxne att formulera ett meningssammanhang, att skapa förståelse och göra sina handlingar begripliga för andra.
Ett viktigt begrepp i Jean Piagets teori vad gäller barnets utveckling är egocentrism.
Förklara begreppet egocentrim och ge ett exempel.
Det innebär att barnet tar sig själv och sina egna erfarenheter som utgångspunkt när det gör sig en bild av verkligheten. Barnet kan inte se situationer utifrån andras synvinkel., saknar viljan och förmågan att sätta sig in en andras perspektiv.
Tex. Mitt vänster är ditt höger, men barnet tror att det bara är vänster eftersom det är vänster för barnet själv.
a) Beskriv tonårstiden utifrån Eriksons teori SAMT
b) Hur kan sjuksköterskan, utifrån denna kunskap, förstå en tonåring som har behov av sjukvård?
a) Under dessa år blir personen mer uppmärksam på sig själv och självkritisk. Man börjar utforska sin sexualitet och intressera sig för partners, strävar efter att hitta sin identitet. Tonåringen ställs inför frågor om vem hen är och slits mellan att vilja vara unik och samtidigt lik andra. Vuxna ska ge utrymme, sätta gränser, engagerade och vara en trygghet.
b) Det är viktigt som sjuksköterska kan ha förståelse för tonåringens kamp kring sin identitet och kampen det innebär att vilja vara unik samtidigt som man inte sticker ut för mycket. En sjukdom kan resultera i att personen känner sig avvikande från andra och då blir sjuksköterskans roll väldigt viktigt för att tillsammans med patienten reflektera och motivera till de egenvårdande åtgärder som ändå är nödvändiga.