S1-8

Question 1

Beskriv skillnaden mellan plastiskt och elastiskt böjmotstånd för en stålbalk. Hur ser spänningarna i balken ut relaterat till materialkurvan för stål? Hur avgör man om man kan påräkna plastisk bärförmåga i en balk?

Answer 1

Vid elastiskt böjmotstånd räknar man med att lasten inte når upp till flytgränsen. Vid plastiskt böjmotstånd räknar man med att materialet kommer att flyta. Vad man ska räkna med bestäms av tvärsnittets klass

Question 2

Lista och förklara indelningarna i olika tvärsnittsklasser för stål. Varför är denna indelning nödvändig? Hur klassificeras tvärsnitten och vilka kriterier gäller?

Answer 2

Stålet delas in i 4 tvärsnittsklasser: (Se s. 28 i formelboken)
Klassificeringen av ett tvärsnitt beror på förhållandet mellan bredd, c, och tjocklek, t, för tryckbelastade tvärsnittsdelar.
De olika tryckta delarna i ett tvärsnitt (som t.ex. liv eller fläns) kan tillhöra olika klasser.
Ett tvärsnitt klassificeras enligt den högsta klassen (minst fördelaktiga) för dess tryckta delar.

Question 3

Vilka två mått på stålets hållfasthet används vid dimensionering och varför används just de?

Answer 3

fy, karakteristiskt värde på sträckgränsen
fu, karakteristiskt värde på brotthållfastheten.

Fy används vid dimmensionering till sträckgränsen och fu används vid dimmensionering till brottgränsen

Question 4

Vilket värde på stålets hållfasthet är normalt dimensionerande för dragna tvärsnitt? Varför
används detta värde?

Answer 4

Bärförmågan för ett draget element bestäms av materialets hållfasthet fy och elementets tvärsnittsarea. Vid dimmensionering av ett draget element bör inte sträckgränsen överskridas för att begränsa deformationerna.

Question 5

Rita en arbetskurva för ett mjukt kolstål och ange de vanliga hållfasthetsmåtten i diagrammet. Vad skiljer mellan provning genom drag respektive tryck?

Answer 5

(BILD, figur 5.1, sid. 223, T. Isaksson)

Stålet antas ha samma egenskaper vid drag respektive tryck. Vid tryck är sträckgränsen något högre och någon brottgräns finns inte (materialet stukas). Vid ett normalt dragprov är spänningsökningen mindre än 100 MPa/s.

Question 6

Beskriv i ord och bild minst tre olika instabilitetsfenomen som kan inträffa i stålkonstruktioner.

Answer 6

Svar:
* Knäckning, pelaren böjer ut i ett plan.
* Buckling, konstruktionen blir instabil och vrids och böjer ut i sidledes.
* Vippning, elementet roteras i y-z-planet. I stället för att knäckas viker balken av och lägger sig sidledes. Detta måste beaktas vid dimensionering.

(figur 3.3, sid. 106, T. Isaksson)