L1-10 Flashcards
Vad menas med probabilistisk dimensioneringsfilosofi? Förklara begreppen lasteffekt och bärförmåga
Probabilistisk dimmensioneringsfilosofi bygger på sannolikheten där lasteffekten inte får överskrida bärförmåga. Dessa är två normalfördelade kurvor. Man uppskattar säkerheten mot brott genom R>E, R-E=Z>0. Dimmensionera så att en konstruktion har en förbestämd sannolikhet ann gränsen ej överskrids.
Hur modelleras laster av inredning och människor enligt normen? Beskriv hur lasten bestäms och hur den läggs på konstruktionen, samt ev. speciella egenskaper.
Inredning modelleras som konstanta laster över längre tider. Människor modelleras som peaklaster vid konstruktionen då dessa ändras när människor går omkring. Vid dimmensionering beskrivs det som last/ytenhet och förutsätter att lasten är fördelad jämt på ytan. I verkligheten är laster inte jämt fördelade så varje bjälklag ska klara av en specefik ökad koncentration av last.
Vilken är skillnaden mellan brottgränstillstånd och bruksgränstillstånd? Ge exempel på minst ett fenomen för resp. tillstånd.
Brottgränstillstånd är det tillfället då materialet går i brott (alltså kollapsar). Ett exempel på detta är då ett tak i en byggnad rasar in.
Bruksgränstillståndet är när materialet fortfarande håller men då funktionen ej är uppfylld längre. Ett exempel på detta är då ett tak böjs ned så pass mycket att till exempel planerad inredning ej går in eller att en dörr ej går att öppna.
Laster kan delas in i grupper med hänsyn till variation i tiden och i rummet, vilka i sin tur kan delas in i undergrupper. Ange dessa undergrupper och ge exempel på laster i varje undergrupp.
I rummet
Bunden last- ex egentyngd, vattentryck
Fri last- ex nyttig last(inredning m.m)
I tiden
Permanent last- Ex egentyngd
Variabel last- Ex människor och trafik
Olyckslast- Ex last vid kollision på en bro
Varför använder man lastkombinationer då flera laster samtidigt verkar på en konstruktion? Vad är orsaken till att man inte kan addera samman lasterna rakt av?
För då flera laster verkar på en konstruktion så behöver man räkna med samtliga men sannolikheten att allt skulle inträffa samtidigt (snö o blåst) är väldigt liten och därför skall vissa faktorer reduceras. En last är huvudlast och de andra reduceras.
Hur tar man hänsyn till att olika byggnader belastas med olika typer av laster på bjälklag t.ex. är det stor skillnad på lasten i ett bibliotek jämfört med ett bostadshus?
Hänsyn till detta tas genom varierande värden för karakteristisk nyttig last, utbredd och koncentrerad.
Hur tar man hänsyn till att det snöar och blåser olika mycket i olika delar av landet vid beräkning av snö- och vindlaster? Hur beaktas inverkan av olika byggnaders form och lägen?
Med hjälp av vind och snökartor som har en förskriven snö eller vindlast för olika zoner i landet.
Formfaktorer används för att kunna ta hänsyn till byggnadens form.
Beskriv hur byggnadens form påverkar snölastens värde för ett sadeltak resp. ett tak som har ett ovanförliggande tak på en byggnad bredvid. Indikera storleksförhållanden, exakta siffror behöver ej anges.
Den påverkas med hjälp av en formfaktor som bestäms av bland annat takvinkel och takform.
· Sadeltak: Lä och Lovart sida beroende på vinkel/lutning medför olika snölaster.
Snö från lovartsidan kan blåsa över på läsidan och ge större snölast.
· Ovanförliggande tak: Ovanförliggande tak på byggnad bredvid kommer också ge olika värden beroende på om ovanförliggande tak medför lä eller lovart. Snö skulle kunna blåsa med från ovanförliggande tak till det lägre taket.
Redogör för minst 4 olika lastkombinationer och i vilka fall de används.
STR-A, då egentyngden är mycket större än resterande laster
STR-B, då övriga laster viktar mer än egenlasten.
GEO, brott eller större deformation i undergrund där hållfastheten för jord och berg är avgörande
FAT, Brott genom utmattning hos bärverk.
Skissa lastfördelningen på en byggnad med sadeltak som belastas med en vindlast på lång-
sidan. Inkludera samtliga vindlaster på tak och vägg. Exakta storlekar behöver inte anges,
men storleksförhållanden skall framgå.
Lasten mot väggen kommer att vara störst och lasten på taket kommer att variera med taklutning. Brantare lutning ger mindre vinlast. På läsidan av byggnaden kommer sug att uppstå. I bilden plus för vindtryck och minus för vindsug som funktion nav taklutning.
