A1-2, B1-10 Flashcards
Beskriv utifrån slankhetstalet λ de instabilitetsfenomen som kan uppstå i trä, stål respektive betongkonstruktioner. Vilken betydelse har slankhetstalet för bärförmågan?
Slankhetstalet (λ) är en avgörande parameter för att bedöma instabilitetsfenomen som knäckning i trä-, stål- och betongkonstruktioner. Ett högre slankhetstal innebär generellt en ökad risk för instabilitet och reducerad bärförmåga. Därför är det viktigt att korrekt dimensionera och utforma konstruktionselement med hänsyn till deras slankhet för att säkerställa tillräcklig stabilitet och bärförmåga. Knäckning kan ske i alla tre material vid högt slankhetstal.
Varför är seghet (deformationsförmåga eller duktilitet) en önskvärd egenskap hos en konstruktion?
Det tillåter materialet att flyta innan det ger vika och konstruktionen kan fortfarande bära sin last. Der ger ytterligare en marginal för laster. Haveri kommer inte ske utan varningstecken.
Förklara och visa med hjälp av huvudtöjningar eller huvudspänningar i vilken riktning i
förhållande till en betongbalks längdaxel sprickbildning brukar ske vid ren tvärkraftsbelastning av en balk utan skjuvarmering.
Böjskjuvsprickor fås vinkelrätt mot kanten för att sedan övergå till skjuvsprickor. Skjuvsprickorna kommer vara 45 grader mot armeringen.
Visa att dimensionerande tvärkraft i betongbalkar belastade på ovansidan är tvärkraftsvärdet inte i studerat snitt x utan i snittet x + zcotθ.
Redogör för händelseförloppet med hjälp av ett deformations-momentdiagram vid successivt ökande böjmoment för en normalarmerad betongbalks beteende. Balkens kollaps förutsätts ske genom att böjmomentkapaciteten uppnås.
Rita upp och beskriv spännings-töjningssambanden dels för betong, dels för armeringsstål. Ange det händelseförlopp som karakteriserar en armerad betongbalks verkningssätt vid böjning. Beskriv med figur.
Redogör för begreppen normalarmerat, balanserat och överarmerat betongtvärsnitt. Ange även var armeringsstålet befinner sig på sin spännings-töjningskurva för de olika tvärsnittstyperna.
Överarmerat - Sträckgränsen i armeringen uppnås inte. Betongtryckbrott uppkommer innan.
Balanserat - Sträckgränsen i armeringen uppnås samtidigt som betongbrott uppkommer
Normalarmerat - Sträckgränsen i armeringen uppnås innan betongtryckbrott inträffar.
Slutligt sekundärt brott sker dock som
betongkrossbrott. Kallas även för underarmerat tvärsnitt.
Härled ett uttryck för momentkapaciteten MRd i ett enkelarmerat betongtvärsnitt med given bredd b, effektiv höjd d, armeringsarea As , betongkvalitet, fcd , och armeringskvalitet fyd. Härled även ett uttryck för töjningen i armeringen då neutrala lagrets läge är känt.
Redogör för en metod att dimensionera ett böjbelastat betongtvärsnitt med dubbelarmering (drag och tryck). I vilka lägen behöver man dubbelarmera och varför?
Redogör för och beskriv principen bakom additionen av betongens respektive armeringens kapacitet för centriskt belastade betongpelare som är symmetriskt armerade.
Rita sambandet mellan en tryckande normalkraft, N och böjmomentet, M
för ett armerat betongtvärsnitt. Beskriv minst tre typiska positioner på kurvan.
