RNA Flashcards
Vad skiljar sig RNA från DNA?
- RNA har uracil istället för tymin kvävebasen
- Det är oftast enkelsträngad och kan baspara med sig själv (med vätebindningar)
- Har Ribo istället för deoxiribo och det betyder att den har OH-grupp på ett ställe där DNA har ett väte. (i 2 c)
- RNA byggstener är en molekyl som har en viktig roll i att ge och bära energi i kroppen. Den kallas för ATP. De andra byggstenarna i RNA liknar ATP (Adenintrifosfat), men de har en annan kvävebas.
Ribonukleotider
DNA→RNA→protein (centrala dogmat)→ principen geller inte för alla situationer och informationen ilevande varelser kan vandrar ät motsatta hållet som t.ex. MHAomvänt transkription enzymet kan virus av samma typ som HIV gör en DNA-kopia från RNA-mall.
(HIV är en virus som artackerar immunförsvaret)
Vilka olika typer av RNA finns?
-
rRNA (ribosomalt RNA):
Bygger upp ribosomen och det är aktivt och fungerar som ett enzym fromar (tillsammans med proteiner) De 2 subenheter. Den fogar ihop aminosyror rill en protein-kedja.
Den lilla →1 rRNA molekyl
Den stora →3 rRNA molekyl (2 i prokaryter) -
tRNA (transfer RNA):
Fungerar som “översättningsnycklar” vid proteinsyntesen.
I en ända kan amisosyror (metionin aminosyra) binda till och i den andra finns tre kvävebaser som kallas för antikodar som kan baspara till beskrivningen av aminosyra de binder. (Antikodonet basparar med den motsvarande kodonen på mRNA). -
mRNA (massenger RNA):
mRNA bildas vid transkriptionen då RNA-plymeras binder in till DNAt, särar på kedjorna och fogar ihop RNA-nukleotider till mRNA. Bara en liten del av cellens RNA innehåller instruktioner för att göra proteiner. Detta RNA kopieras från gener som beskriver proteiner och skickar informationen till ribosomerna.
Hur fungerar transkription?
- RNA-plymeras känner igen en sekvens i DNA-molekylen som säger “påbörja avläsning här”.
- Börjar RNA-polymerasen sära DNA-kedjorna och börja avläsning (genom en av kedjorna viks ut så att kvävebasrena kan lätt baspara).
- Transkriptionen slutar när RNA-polymeras stöter på en speciell sekvens i DNA-sekvens som signalerar stopp.
- Ibland speciella ezymer hjälper till att lossna omogna mRNA-kedjan från RNA-polymerasen.
+ I mRNA finns “huva” (som består av metyleradguanin) och “svans” → poly A-tail (som består av lång rad adenin) → De skydder mot nedbrytning och hjälper till vid transport och infästning till robosom.
Hur omoget mRNA blir moget? (splicing→splitning)
Hos eukaryota innehåller det nybildade RNAt både viktiga delar (exoner) och onödiga delar (introner). Intronerna måste ta bort i en process som kallas för splitring. Speciella proteiner, snRNps (“snurps”), hjälper till att klippa bort intronerna och sätta ihop exonerna.
Efter processen är mRNA färdigt och lämnar cellkärnan för att transportas ut i ceytoplasman, där det möter ribosomer för att bli protein.
Bakteirer har ingen cellkärna och de har få eller ingen introner. Därför RNA används direkt för att göra protener.
Introners funktion?
Alternativ splicing
Förhindra DNA-skador
Ökat genuttryck (IME- infern mediated enchancer)
Berätta om ribosomen:
- I eukayota finns det 2 respektiv 3 rRNA-molekyler, och 34 respektiv 49 proteiner.
- ribosomen har 3 säten för tRNA, där tRNA kommer och binder in ribosomen kalls för (acceptorsäte, A-site), Ihopklistrande av aminosyror kallas för (peptidylsäte, P-site), och ett varifrån en tomt tRNA lämnar ribosomen (kallat exitsäte, E-site).
Generna för ribosomalt RNA har förändrats lite under evolutionen, men bakteriers och eukaryotaers ribosomer skiljer sig så mycket att vissa ämnen kan störa bakteriers ribosomer utan att påverka eukaryota celler. Detta är grunden för hur många antibiotika fungerar.
Berätta om translation:
- mRNA fongas upp av ribosomen
- tRNA-molekylen och ribosomens lilla subenhet binder till startkodonen AUG med metionin aminosyra som start aminosyra
- Binder ribosomens stora subenheten till mRNA, tRNA och den lilla subenheten (tRNA sitter i peptidylsäte P-site i ribosomen)
- Sen en ny tRNA-molekyl binder till kodonet i A-plats acceptörersäte
- Bindnigen mellan aminosyra (metionin) och tRNa bryts ner av rRNA och den start aminosyra binder till den nya aminosyra (MHA rRNA)
- Ribosomen flytter sig ett triplett framåt vilket leda till at den tRNA (med ingen aminosyra) står i E-site och den ny tRNA står i P-site.
- Sen en ny tRNA med ny aminosyrabinder in i A-site (samma proocess med den första och andra aminosyra bindningar rRNA)
- (När bindningen mellan aminosyrona klar flytts ribosomen och processen sker om och om tills en stopp kod kommer och binder in)
- tRNA har ingen stopp kodar (UAA, UAG och UGA finns ingen tRNA som kan binder till dem) så en protein som binder istället i de tripltterna kodonen den kallas för (Release factor, RF)
Berätta om regelring av transkription:
+ DNAt är lindat 2 varv kring histoner som kallas för nukleosomer. Hur hårt DNAt är packat beror på kemin hos histonarna.
+ Metylgruppen (-CH3) ger hård packning. Histonarna kan metyleras ,men även DNAt kan metyleras. (Metylering sker på CG-sekvenser som ofta finns i närheten av en promoter→genen tystas).
Metyleringen kan påverkas av den yttre miljön (diet, giftar, motion osv.)
+ DNAt metyleras MHA enzymer och de gener som aldrig transkribers i en cell som verkar ha höga grad av metylering. (Metylering sker genom att metylgruppen sätts på cytosin)
+ Metylering av DNA påverkas av miljöfaktorer genom att transduktionsfaktorer aktiveras, vilka binder till DNA.
+ Metylering kan ändra på genuttryck och påverka individens egenskaper (fenotyp).
+ (Cirka 99% av epigenetiska förändringarna försvinner hos avkomman, men endel går i arv och kan påverka i genrationer). kallas för transgenrationell epigenetisk nedärvning.
+ Acetylgrupp (-COCH3) ger lösare packning (RNA-polymeras kan binda in). Likaså fosforylering (-PO4)
Reglering av tarnslation och proteines verksamhet:
Translation regerling:
+ microRNA och siRNA (extra kontrollsystem som gör att vissa celler absolut inte producerar ett visst protein)
+ Förhindra att ribosomen kan binda in till mRNAt och påbörja translationen.
Protein reglering:
+ Slå av och på proteiners funktion genom: fosfolysering (fosfatgrupp gör proteinet aktivt/inaktivt snabbt)
+ Bryta ner proteiner genom: UBIQUITIN fäster till proteinet och för det till protesomer där det bryts ner.
