Riktiga idrott

Question 1

vad händer i kroppen när du rör på dig? vid uppvärmning?

Answer 1

när du värmer upp din kropp höjs temperaturen efter 5-10 min börjar du svettas och alla kemiska reaktioner i kroppen sker snabbare såsom impulser från nerverna till musklerna. Din ämnesomsättning och blodcirkulation kommer igång. och du klarar arbetet genom att förbränna fett eller kolhydrater. Om du undviker spjälkning så får du inte så mycket mjölksyra i kroppen. Uppvärmning gör dig mjukare och och dina muskler och leder tål mer. kroppsvävnaderna blir mer elastiska och brosken i lederna får tid att svälla. Risken minskar för sträckning och stukning. Man blir mindre spänd och mer motiverad, koncentrerad.

Question 2

Vad ger god muskelstyrka?

Answer 2

• stor kraft eller spänning i en muskel eller muskelgrupp

Question 3

vad beror din styrka på?

Answer 3

• Din typ av muskelfiber
• hur tjocka dina muskelfibrer är
• Hur nerverna samarbetar med musklerna

Question 4

Varför är muskulaturen i bålen viktig?

Answer 4

Då det är den avgörande totala styrkan

Question 5

Varför ska du träna styrka?

Answer 5

• De avlastar lederna och motverkar ledskador i tex rygg och nacke
• du kan använda effektivare arbetsställningar
• du tål större belastning
• skelettet och lederna blir starkare
• du får reservkraft för speciella situationer
• du presterar bättre de flesta idrotter

Question 6

Dynamisk styrka, vad är det?

Answer 6

du utför en rörelse vid belastning av kroppen

Question 7

Vad är statisk styrka?

Answer 7

spänner musklerna och håller emot utan att utföra en rörelse

Question 8

Kan båda vara inriktade på uthållighet och maximal styrka?

Answer 8

ja, när vi tränar styrka i benen använder vi oss av tex dynamisk träning denna kan inriktas som maximal och uthållighet.

Question 9

vad är explosiv styrka?

Answer 9

din maximala styrka i hög hastighet, tex när du tränar upp din maximala styrka

Question 10

Relativ styrka

Answer 10

styrkan i förhållande till ens kroppsvikt tex armhävningar

Question 11

Vad ska du tänka på när du tränar styrka?

Answer 11

• motståndet du har(vikten). har du mycket motstånd så gör du mindre repetitioner och utnyttjar din explosiva styrka. tvärtom utnyttjar du din uthållighet.
• repetitioner- upprepningen av en belastning
• set är hur många omgångar av reps som du gör.

Question 12

vad ger dynamisk uthållighet?

Answer 12

träning med en yttre belastning tex medicinbollar

Question 13

Vad är grunden till styrketräning?

Answer 13

träning med din kropp som belastning

Question 14

Vad ger gymträning med apparater?

Answer 14

uthållighetsstyrka och maximalstyrka och gym innebär främst dynamisk träning

Question 15

Hur nås speciell styrka för magen och ryggen?

Answer 15

Genom statisk stabilitetsträning

Question 16

Vad gör att du utvecklar en större kraft vid utförseln av en övning?

Answer 16

Att du gör rörelsen av övningen långsamt.

Question 17

Vilka är de tre steg som man kan utöva en övning på? ej kat-metoden

Answer 17

1. sammandragande (koncentriskt) du sträcker ut muskeln
   2 statiskt, du håller emot i ett par sekunder i det övre läget
   3 eftergivande(excentrisk) medans du håller emot så går du långsamt tillbaka till ursprungsläget.

Question 18

Vad måste du tänka på när du tränar? styrketräning

Answer 18

Göra det allsidigt, variera mellan muskelgrupper och bestämma den sorts motstånd man vill ha

Question 19

Vad sker vid lättbelastning?

Answer 19

Vid lätt belastning kan du bygga upp din uthållighet och förbättra koordinationen och musklernas syreförsörjning. Ämnesomsättningen i musklerna ökar också och du får bra motion, din uthållighetsstyrka förbättras men muskelmängden är densamma.

Question 20

Vid tungbelastning?

Answer 20

muskelmassan ökar, det blir högre motstånd och mindre reps då du utnyttjar din maximala styrka

Question 21

Hur ofta bör du träna? styrka?

Answer 21

För att öka din styrka bör du träna varje muskelgrupp minst en gång i veckan med ätt belastning. vid tung belastning så bör du låta musklerna vila då de behöver återhämta sig och återuppbyggas vid överkompensation. När du har byggt upp din styrka räcker det med att träna en gång i veckan för att bibehålla den.

Question 22

Vad innebär att du har god rörlighet?

Answer 22

stor rörelseomfång i lederna och tar ut en rörelse ordentligt

Question 23

När blir lederna stelare?

Answer 23

När du inte har rört dig under en längre tid eller efter hård styrketräning så blir lederna stela. tex när du tränar monotona aktiviteter för att träna uthållighet

Question 24

Vad är en monoton aktivitet?

Answer 24

en aktivitet som du utför hela tiden och endast en del av kroppen belastas.

Question 25

Vad är rörelseträning?

Answer 25

att du töjer ut muskler och leder
- de är bindväven (trådar) som håller ihop muskelfibrerna och dessa behöver sträckas ut för att spänna av och inte förkortas

Question 26

Varför ska du träna rörlighet?

Answer 26

• det ger dig en bra hållning
• du kan undvika felbelastningar och skador
• Med god rörlighet kan du lättare använda en ändamålsenlig arbetsteknik
• du känner dig mindre stel och trött
• du presterar bättre

Question 27

Vad ska du undvika vid rörlighetsträning?

Answer 27

spända muskler

Question 28

Vad är tänjning?

Answer 28

en rörelse där du växlar mellan utgångsläge och ytterläge dynamiskt.
Används vid uppvärmning och uppmjukning

Question 29

vad är stretch?

Answer 29

När du arbetar statiskt och håller kvar i ytterläge, du ska ha en stabil utgångsläge och fullkontroll över kroppsställning och vara avspänd

Question 30

Vad gör man för att få en effektiv stretching?

Answer 30

Kat-metoden, där Man börjar med att töja muskeln i 10 sekunder, därefter kontraherar man muskeln i det töjda läget isometriskt i 5 sekunder och till sist slappnar man av i muskeln

Question 31

Aktiviteter med god rörlighet?

Answer 31

balett och yoga

Question 32

aktiv rörlighet?

Answer 32

är att man tar ut rörelsen så långt som möjligt med hjälp av egen muskelkraft

Question 33

Passiv rörlighet?

Answer 33

är när du tar ut rörlighet ur en led med hjälp av en yttre kraft

Question 34

När ska du träna rörlighet?

Answer 34

Bäst under uppvärmning, när man har fått upp värmen

• efter träning vid nedvarvning speciellt efter styrketräning och distansträning
• vid rehabilitering, helst tänjning då

Question 35

Vad är god uthållighet?

Answer 35

att man kan utföra arbete under en lång tid

Question 36

Hur kan uthålligheten delas in?

Answer 36

den delas in i tre steg, syreupptagningsförmåga, långtidsarbetsförmåga och spjälkningsförmåga

Question 37

Vad innebär syreupptagningsförmåga?

Answer 37

Att celler förses med syre och de kan då förbränna socker (kolhydrater) och fetter så att energi frigörs

Question 38

Syreupptagningsförmågan är…

Answer 38

• är beroende av hur starkt hjärtat är och dess förmåga av att pumpa ut blod (central faktor) men också muskelcellernas förmåga av att pumpa ut blod(lokal faktor)
• viktigt vid hårt arbete i cirka 30 min, det gör att musklerna kan arbeta mer utan att bilda mjölksyra
• man kan använda sin maximala syreupptagningsförmåga i 10 min
• Viktigt när du tränar för bra hälsa
• grunden till en längre puls och bättre ventilationssystem av luft.

Question 39

Vad är långtidsarbetsförmåga?

Answer 39

det är arbete där man utnyttjar en stor del av sin maximala syreupptagningsförmåga under en längre tid.
förkommer vid lågintensiv träning

Question 40

Spjälkningsförmåga?

Answer 40

energi som frigörs i musklerna trots att syret inte räcker till. detta sker på grund av spjäälkningsmotorn som kopplas på, detta förekommer vi hårdintensiv träning

• kolhydrater spjälkas då och energi frigörs
• har betydelse vid relativ kortvarig hårt arbete
• stora mängder mjölksyra bildas och man får en så kallad syreskuld.

Question 41

Varför ska man träna kondition?

Answer 41

• för att få en stark hjärtmuskel som pumpar ut mer blod detta gör att hjärtat slår långsammare (frekvens)
• du är mindre trött och har en bättre reservkapacitet
• du syresätter hjärnan och stimulerar tillväxten på hjärnceller
• du får mindre mjölksyra i musklerna
• du förbättrar syreförsörjningen och ämnesomsättningen som gör att muskler kan lättare förvandlas till bränsle
• du får en god blodcirkulation och mindre belastningsskador
• du presterar bättre allmänt

Question 42

Vad är uthållighet?

Answer 42

en färsk vara som måste underhålla med träning

Question 43

om du ska träna din syreupptagsförmåga…

Answer 43

• längre tid
• mer dynamiskt arbete
• engagera stora muskelgrupper som kräver mycket syre (då tränas hjärtans förmåga att pumpa ut syresatt blod bäst)
• träna 2-3 ggr i veckan
• ha en puls mellan 130-170 och träna i minst 15 min

Question 44

hur tränar man om man är otränad?

Answer 44

börjar lättsamt och ökar densiteten efter en viss tid för att inte belasta kroppen fel

Question 45

Hur tränas långtidsarbetsförmågan?

Answer 45

göra saker som inte är tröttsamma under en lägre tid

Question 46

Vad för sorts pulser har vi och hur ändras de med träning?

Answer 46

maxpulsen ändras ej (pulsen där vi orkar om mest)

men arbetspulsen och vilopulsen blir lägre med träning

Question 47

Lågintensiv träning…

Answer 47

• häsloträning
• behålla ett snacktempo
• ej utnyttja en stor del av den maximala syreupptagningsförmågan
• puls emellan 110-130
• ger en känsla av välbefinnande

Question 48

Högintensiv träning…

Answer 48

följer principen relativ hög puls under en lång tid med så lite mjölksyra som möjligt
- tränade brukar arbeta intensivare

Question 49

Hård spjälknings-träning…

Answer 49

mycket mjölksyra bildas och kroppen måste därmed hinna återhämta sig under ett par dagar

Question 50

vad är skelettens funktioner ock hur påverkas den av din aktivitet?

Answer 50

skelettet
- ger stöd och stadga
- skyddar inre organ tex hjärtat och ryggmärgen
- fungerar som hävstänger för musklerna
- är depå, bland annat för kalk och fosfor
- producerar röda blodkroppar (benmärgen)
om du tränar och har rätt kost så förstärks ditt skelett, dock så leder slöhet till benskörhet och

Question 51

hur ser lederna ut och vad är dess funktioner?

Answer 51

kroppen har olika leder, dessa består av ledkapsel, ligament och brosk. brosket finns på benens ändar och gör att ändarna kan glida mot varandra. I ledkapseln bildas också en ledvätska som ger näring och smörjer ledarna.
lederna gör så att du kan röra din kroppsdelar åt olika håll (med hjälp av musklerna med)
brosket fungerar som stötdämpare
broskskivor kallas för diskar och menisker. om du vrider ett böjt skelett så utsätter du meniskerna för stor påfrestning, detta leder till att du överböjer, över sträcker leden.
är du aktiv så tål ligamenten och senor större påfrestningar och mängden ledvätska ökar. rör du dig för lite så blir ledbanden mindre elastiska och brosket för tunt så man får verk.

Question 52

vilka typer av muskler har vi och vad för fiber har skelettmuskler?

Answer 52

vi har
glatta muskler: reglerar de inre organ, påverkas ej med vilja
hjärtmuskler: kan ej påverkas med viljan
skelettmuskler: kan påverkas med viljan
Varje muskel innehåller muskelceller, eller fiber som har förmågan att dra ihop sig och ändra form.
det finns två typer muskelfiber
typ 1 långsamma och uthålliga
typ 2 reagerar och arbetar snabbare
lätt arbete så använder man de långsamma de snabba kopplas på ifall motståndet ökar

Question 53

Vad är antagonister, och hur arbetar dina muskler?

Answer 53

antagonister är muskler med motsatt funktion tex lår och hamstring.
våra muskler arbetar på två sett
dynamiskt- du utgör en rörelse
statiskt- muskeln är spänd och åstadkommer ej rörelse
dock så brukar vi i regel arbeta på båda sätten när vi jobbar med flera muskelgrupper

Question 54

vad är ett bindväv?

Answer 54

tunna hinnor som håller ihop muskelfibrarna i buntar. binväv fogar också ihop skelettdelar, förbinder muskler med skelettben och håller inälvor på plats

Question 55

Förklara dynamiskt och statisk arbete

Answer 55

dynamisk
när muskeln är avspänd så kommer blodet och därmed syret lätt fram till muskelcellerna och därför kan du arbeta
länge
muskeln arbetar antingen:
- koncentriskt, förkortas
eller
- excentriskt, att den förlängs
vid statiskt arbete då spänner du muskelfibrerna dessa trycker på blodkärlen och förhindrar transport av syre.
störst kraft utvecklas i statisk och excentrisk arbete
när du tränar blir muskulaturen starkare och hindrar besvär såsom ryggbesvär då det ger bättre skydd mot ledskador

Question 56

Förklara samspelet mellan nerver och muskler

Answer 56

nervsystemet består av de centrala (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera systemet (från ryggmärgen och hjärnan)
Nerverna och musklernas funktion styr dina rörelser genom motoriska enheter (som består av en nervcell och en muskelfiber som nerven styr)
känselkroppar registrerar muskelns längd och spänning, hjärnan svarar med signaler om lämplig rörelse och kraftinsats.
om du tex vill lyfta upp din arm så kopplas känselkropparna in som skickar signaler till de centrala systemet och därpå skickas det genom det perifera till muskelfibern som styrs av nervcellen.

Question 57

vad är skillnaden mellan grov och fin motorik?

Answer 57

dessa förekommer vid samspel mellan nerver
grovmotorik är när signalerna omfattar störa rörelser och fler grupper som arbetar samtidigt
finmotorik används istället för finstämda rörelser där de motoriska enheterna består av färre muskelfiber

Question 58

vilka är de syretransporterande organ och vad är deras funktioner?

Answer 58

de syretransporterande organ är lungor, hjärta, blod och blodkärl
de syretransporterande organen försörjer kroppen med syre. syret sprids i hemoglobinet som finns i de röda blodkropparna . kroppens celler behöver energi och för att det ska bildas energi så måste vi bränna kolhydrater och fett och för att det ska fungera så behöver vi ha syre som bränsle

Question 59

Det stora kretsloppet och hjärtat…

Answer 59

hjärtat fungerar som en pump och den arbetar ständigt genom att tömma sig på blod blodet får fart vid trycket och via artärerna når et olika kroppsdelar, blodet går vidare i små blodkärl vid namn kapillärer. därpå sker själva utbytet av syre och restprodukterna av cellandningen kommer. Nr det ska skickas tillbaka till hjärtat är trycket lågt så hjälper benens muskler till att trycka upp det.

Question 60

vad är hjärtfrekvens, slagvolym och minutvolym?

Answer 60

hjärtfrekvens är antalet gånger som hjärtat slår på en minut
slagvolym- mängden blod som hjärtan pumpar ut per slag
minutvolym- mängden blod som hjärtan pumpar ut per minut, man räknar ut det genom att multiplicera hjärtfrekvensen med slagvolymen

genom träning kan du få hjärtat att pumpa mer blod per slag och därmed ökar slagvolymen och du orkar mer.

Question 61

vad är vilopuls, arbetspuls och maxpuls?

Answer 61

vilopuls är den lägsta pulsen vid vila
arbetspuls är din puls under ett utförande tex när du går
maxpuls är den puls du har när du arbetar så hårt du kan
Man an inte påverka sin maxpuls men man kan minska sin arbetspuls och vilopuls genom att träna och då blir det en större marginal mellan dessa och spjälksystemet börjar tidigare

Question 62

Vad händer med syreupptagningen när du är aktiv?

Answer 62

dina muskler måste förbränna mer och ditt behov av syre ökar, hjärtat anpassar sig efter kraven och arbetar effektivare du får en högre slagvolym din syreupptagning blir effektivare och din puls sänks.
tränar du mindre så minskar din syreupptagningsförmåga och din slagvolym minskar då.

Question 63

Varifrån får kroppen den energin som behövs? och hur förbrukas energin?

Answer 63

kroppen får sin energi från maten främst fett och kolhydrater, överskott lagras eventuellt för kommande behov.
Vi behöver energi för att hålla kroppen igång. och eftersom att fett oftat lagras så sparar man på kolhydraterna till mer utmattande saker, fettförbränningen sker då vid lätt arbete då man inte slösar kolhydrater på det. då kolhydrater behöver en mindre mängd syre till förbränning och kan prestera bättre

Question 64

Vad sker vid förbränning?

Answer 64

muskler behöver syre för att förbränna kolhydrater och fett och utvinna energi. restprodukten av energiutvinningen blir då vatten och koldioxid, detta förs med blodet ut till andningsluften.
Muskler kan även bryta ner med lite syretillgång då förekommer det något vid namn spjälkning men detta bildar mjölksyra.

Question 65

vad är mjölksyra?

Answer 65

ett ämne som gör dig trött och stum i kroppen

• upplevs som obehagligt
• de utsatta musklerna vill ej fungera

Question 66

I vilka situationer fungerar spjälkningsystemet som en hjälpmotor?

Answer 66

• vid snabb nedvarvning och musklerna får då för lite syre
• vid hårt arbete och hög puls, du utnyttjar nästan hela din förbränningskapacitet
• vid syretillförsel som hindras tex vid statiskt arbete där de spända muskelfibrerna hindrar blodkärlen från att transportera syre.

Question 67

Vad är negativt med spjälkningsprocessen?

Answer 67

att det bildas mjölksyra och den måste också brytas ner och då blir det brist på syre, viket gör att hjärtat tvingas pumpa ut mer blod.

Question 68

Syreupptagningsförmåga (luft)

Answer 68

vi människor kan ta upp olika mycket luft beroende på vårt träningstillstånd . Ju mer syre du förser musklerna med desto närmare är du din maximala syreupptagningsförmågan.
ju högre syreupptagningsförmåga du har desto senare kommer spjälkningsarbetet

Syreupptagningsförmågan beror främst på din hjärt-muskelstyrka men också på mängden blodkroppar som finns

Question 69

Redogör för hur hjärtat arbetar i vila och under träning.

Ledord: hjärtminutvolym, hjärtfrekvens, vilopuls, maxpuls och arbetspuls

Answer 69

Flera organ i kroppen är viktiga för att du skall ha en bra kondition. Hjärtat är
mycket viktigt i detta sammanhang eftersom det pumpar runt blodet med syre till
kroppens olika organ. I vila pumpar hjärtat ut cirka 5 liter blod per minut. Det är
ungefär lika mycket som en vanlig vattenkran lätt öppnad släpper ut per minut.
Minutvolymen beror på mängden blod som hjärtat pumpar ut i varje hjärtslag
samt hjärtfrekvensen, vilken ökar från cirka 40–80 slag per minut i vila till cirka
170–230 slag per minut vid maximalt arbete. Vid tungt arbete kan denna minutvolym öka till cirka 40 liter per minut hos vältränade personer. Maxpulsen förändras lite eller ingenting alls med träning medan vilopulsen och arbetspulsen för ett
givet arbete sjunker när du får bättre kondition.

Question 70

Redogör för hur lungorna och blodet fungerar i vila och under arbete.
Ledord: lungventilation, alveoler, hemoglobin, syretransport med blodet.

Answer 70

För att du skall få syre till blodet behöver du lungorna. Med hjälp av dessa kan du
dra in luft utifrån omgivningsluften. Luften transporteras till lungornas alveoler
där luftens syre kan överföras till blodet. Om vi tittar närmare på hur lungorna
fungerar så finner vi att dessa i vila suger in några fåtal liter luft/min men vid
tungt arbete kan öka ventilationen till en nivå mellan 100–200 liter per minut. Ventilationsförmågan ökar med träning dvs du klarar att suga in mer luft efter
träning. Med hjälp av blodet transporteras syret ut i kroppen och når så småningom bland annat musklerna där syre används för att frigöra energi från fett och
kolhydrater. Mängden blod i kroppen varierar också från individ till individ och är
mellan 3–6 liter. Blodvolymen ökar med träning, vilket gör att antalet hemoglobinmolekyler som finns i blodet och binder syre till sig i transporten från lungorna
också ökar.