biologi- karins ord

Question 1

Gen

Answer 1

en del av dna:et
bestämmer utseendet på proteinerna, finns en gen per protein och den kodar för just det proteinet
Genen bestämmer utseendet på proteinet genom att bestämma aminosyrornas ordning

Question 2

RNA:s & DNA:s uppbyggnad

Answer 2

DNA: dubbelsträngad beståndsdel vilket gör att den är spiralvriden. Byggstenarna till ryggraden är sockret deoxiribos och fosfat. Kvävebaserna sitter på sockret och heter adenin, cytosin, guanin och tymin.
uppgifter: lagra information och föra den vidare vid celldelning. Styra cellen genom att vara mall för proteinen och genreglering
RNA: enkelsträngad beståndsdel. Byggstenarna är sockret ribos och fosfat. Kvävebaserna är guanin, cytosin, adenin och uracil

Question 3

mRNA, tRNA, rRNA

Answer 3

mRNA: budbärare, arbetskopia av den speciella dna bit som ska utnyttjas i cellen. mrna för från dna:et i cellkärnan till ribosomen i cytoplasman där proteinmolekylerna tillverkas med mrna som mall
rRNA: bygger upp ribosomerna
tRNA: transporterar aminosyror till ribosomen där de fogas samman till protein

Question 4

aminosyror:

Answer 4

små molekyler med en basisk och sur sida. kopplas ihop till långa kedjor och bildar proteinmolekyler. I protein förekommer det bara 20 aminosyror och ordningen och deras dominans avgör vad proteinet har för egenskaper.

Question 5

protein:

Answer 5

är en lång kedja av aminosyror. Proteiner har olika uppgifter som att fungera som byggstenar, katalysatorer ( enzymer ), antikroppar och transportera blod.

Question 6

replikation:

Answer 6

informations överföring till nya celler. DNA kopieras vid celldelning så att dottercellerna får samma genuppsättning som modercellen.
De skiljs fört åt med enzymet helikas så de får en enkel uppsatt kedja. Därefter fogas enskilda nukleotider till den enkelt uppsatta kedjan med hjälp av DNA-polymeras. De använder bägge enskilda kedjor som mall. Resultatet blir två nya dna dubbelspiraler med samma DNA.

Question 7

transkription:

Answer 7

Varje gen på DNA:et motsvarar en proteinsort, när cellen behöver en viss protein så får rna order från DNA:et
För att få fram ett visst protein så måste man kopiera DNA:et med det specifika materialet. Detta görs genom transkription. Enzymet RNA-polymeras fäster sig vid specifika sekvenser på DNA:et, DNA:et lindas upp och de två kedjorna lossnar. Polymeraset fogar ihop en mRNA molekyl från enskilda nukleotider med DNA som mall, mrna molekylen transporteras sedan till ribosomen där proteintillverkningen sker.
En protein som identifieras som en DNA molekyl innehåller informationen för ett protein, varje DNA innehåller bestämda gener som fungerar som mall till proteiner. Emellan dem så finns det introner som inte kodar för något, dessa kopieras vid transkriptionen men klipps sedan bort med ett enzym och endast de väsentliga delarna finns kvar (exonerna), Vi får då ett trimmat RNA

Question 8

translation

Answer 8

Är mRNA översätts till protein. Detta sker i ribosomen där mRNA:et används som mall så att aminosyrorna fogas ihop i rätt ordning. Aminosyrorna fraktas med tRNA. Här använder man sig av den genetiska koden som är att en kombination av tre kvävebaser motsvarar en aminosyra. Proteintillverkningen startar när mRNA är placerat i rätt fack, tRNA molekylen som bär på aminosyran metionin är den som är startsekvensen då den passar mot alla mRNA:s startsekvenser.

En kombination ( den genetiska koden) är att det sker en start sen tre andra kombinationer och sedan stopp. Tre kvävebaser i följd på varandra kallas för kodon dessa är det spegelvända kodonet till tRNA:ets kvävebaser. Därför kallas dessa för antikodon. Tillsammans bildar det sedan aminosyror som binds samman och bildar ett protein.

Question 9

nukleotider

Answer 9

byggstenar i DNA. Består av en kvävebas, socker och en eller flera fosfat

Question 10

startsekvenser:

Answer 10

sker när mRNA:et finns i ett lämpligt fack och translationen kan påbörja. Då kommer det en speciell tRNA molekyl som bäs aminosyran metonin denna passar mot alla mRNA:s molekylers startsekvenser.

Question 11

introner:

Answer 11

Oväsentlig information mellan generna som trimmas (friseras)

Question 12

exoner

Answer 12

Bär på information om proteintillverkning och är därmed väsentlig

Question 13

enzym

Answer 13

proteiner som agerar som katalysatorer.

Question 14

kodon

Answer 14

En bestämd form på mRNA med tre kvävebaser. Detta motsvarar en viss aminosyra

Question 15

antikodon

Answer 15

Är motsatta formen på mRNA:ets tre kvävebaser.

sker vid translation

Question 16

epigenetik

Answer 16

Mekanismer som avgör hur gener ska aktiveras. En aktiv gen är mer öppen och enzymer kan lättare samverka än med dem gener som är mer ihoprullade. Kromosomerna som bär på DNA:et är ihoprullade på histoner (protein) desto mindre ihoprullat DNA:et är desto mer aktivt är det. Det är epigentiken som avgör vilka gener som ska vara aktiva, detta sker genom ett mönster som troligen ärvs utifrån nonsens- DNA:et

Question 17

Kromosom

Answer 17

finns 46 st och 23 kromosompar, 22 autosmala och en könbärande. I cellkärnan finns det flera dna dubbelspiraler. Dessa är budna till en sorts protein, histoner. Tillsammans bildar dna:et och histonerna kromosomer.

Question 18

genom

Answer 18

alla gener hos en organism/art

Question 19

telomer

Answer 19

repetitiva sekvenser i DNA:änderna, dessa är okodade och skyddar DNA molekylen. Med celldelning så minskar lite av det. Desto äldre man blir desto mindre blir telomerer, när de är så pass korta så slutar delningen fungera. .

Question 20

Mitos

Answer 20

är celldelning med vanliga celler. innehåller 5 steg

• Interfas- vilostadien innan celldelning. Kromosomerna är packade och syns inte
• profas: Mellan ingterfas ochb profas så har en kopiering skett och bildat systerkromatider. I profasen blir kromosomerna tydliga och sisterkromatiderna håller ihop. Kärnmembranet löses även upp.
• metafas: kromosomerna radar upp sig i mitten och en kärnpolen bildas från centriolen
• anafas : sisterkromatiderna dras åt varsitt håll i cellen genom centriolen
• telofas: Cellen delar sig, cytokines och nya kärnmembran bildas och allt återupprepas.

Question 21

könlös/könlig förökning

Answer 21

könlös/könlig förökning
Könlös Förökning: asexuell, avkomman har samma arvsanlag. Den är en klon då den får samma gener. Exempel är genom encelliga organismer genom delning, växter som bildar nya revor eller genom sticklingar samt jungfrufödsel.
- Fördelar: mindre resurser går åt och det är snabbare
- Nackdelar: tål inte plötsliga ändringar pga deras liknande genuppsättning
Könlig Förökning: sexuell, kombination av gener.
- Fördelar: nya kombinationer av genvarianter vilket ger en genetisk variation
- Nackdelar: tar åt stora mängder resurser och energi

Question 22

homologa

Answer 22

kromosomerna i ett kromosompar är homologa då de är systerkromatider.

Question 23

haploid

Answer 23

könsceller med en kromosom av varje sort, könsceller

Question 24

diploid

Answer 24

könsceller med två kromosomer av varje sort.

Question 25

zygot

Answer 25

befruktad äggcell

Question 26

könskromosomer

Answer 26

x och y, dessa avgör ens kön

Question 27

SRY-genen

Answer 27

information som finns på y genen och erhåller anlagen för manliga egenskaper

Question 28

Genmutation

Answer 28

vid utföring av den genetiska koden så kan de ske fel. Gen mutation är när en bas tas bort, byts ut eller läggs till. Om en enstaka bas tas bort eller läggs till blir budskapet felaktigt . Om en bas byts ut kan det bli en tyst mutation då det blir samma aminosyra som förut. Det kan även bli en ny aminosyra som fungera lika bra eller så kan basen ändra aminosyran och därmed proteinet, synlig mutation ( ett exempel är sicklecellanemi som bildas istället för hemoglobinet)
orsaker till genmutation kan vara att enzymerna fogar in fel kvävebas i en ny dna kedja men saker som strålning och kemikalier kan påverka detta med.

Question 29

kromosommutation

Answer 29

finns flera kromosommutationer som fördubbling av kromosomantalet, en kromosom för mycket, en kromosom för lite och en del av kromosomen som fattas eller flyttas.

Question 30

tyst/synlig mutation

Answer 30

synlig mutation är att när det sker en genmutation och basordningen ändras så att aminosyrans sekvenser påverkas. tyst mutation är när ett kopieringsfel inte påverkar aminosyrans sekvens eller sekvensen mellan aminosyrorna.

Question 31

cancer

Answer 31

beror på onormal cellaktivitet genom mutationer. cancerceller delar sig ohämmat till skillnad från vanliga celler som avstår från delning beroende på vad som är lämpligt för tillfället. Felaktiga celler ska inte heller kunna påverka hur ett organ fungerar finns försvarsmekanismer programmerad celldöd, en cell dör om den har något fel som stör organets samspel. Cancerceller bryter mot dessa principer och därmed ökar sig oberoende på försvarsmekanismerna.

Question 32

tumör

Answer 32

är resultatet av den ohämmade celldelningen som leder till mutationer och därmed tumörer.

godartad/elakartad: Tumörer delas in i två kategorier
godartade ( benigna) tumörer, dessa stannar på ett ställe och invaderar inte vävnaderna
elakartade (maligna) tumörer, dessa växer i omgivande vävnader och bildar tumörer på nya ställen.
det finns olika typer av elakartade tumörer beroende på deras ursprung. caricium- bildas från täckvävnad, sarkom- bildas från muskelvävnad och bildväv, leukemi- onormal tillväxt av vita blodkroppar (celler) dessa är omogna och fungerar ej.

Question 33

Klassisk genetik

Answer 33

statiska metoder för att lista ut hur gener nedärvs och egenskaper dominera

Question 34

Gregor mendel

Answer 34

Han gjorde tester och kom fram till det grundläggande inom genetisk arv

Question 35

gen

Answer 35

en del av dna- molekylen, innehåller information som kodar för protein, varje kromosom innehåller mellan 300-3000 gener

Question 36

Anlag

Answer 36

ett annat namn för gener

Question 37

locus

Answer 37

är namnet för stället där genen med en viss egenskap sitter på kromosomen

Question 38

allel

Answer 38

genvarianter för egenskaper. det finns dominanta och recessiva. Dominanta gör att egenskapen alltid syns medan recessiva behöver två alleler för det.

Question 39

homozygot

Answer 39

likadana alleler av en viss gen

Question 40

heterozygot

Answer 40

olika alleler av en viss gen

Question 41

genotyp

Answer 41

Hur DNA är uppbyggd ser ut

Question 42

Fenotyp

Answer 42

Hur egenskapen uttryck/visar sig hos individen.

Question 43

dominant/recessiv

Answer 43

dominanta anlag behövs bara en av medan recessiva behöver 2 anlag för att synas

Question 44

monohybrid korsning:

Answer 44

undersöker hur endast en egenskap ärvs

Question 45

korsningsschema

Answer 45

Schema som visar utfall på egenskaper

Question 46

intermediär nedärvning

Answer 46

Egenskaper som varken är dominanta eller recessiva vilket resulterar till ett mellanting. Tex röda och vita blommor blir rosa.

Question 47

dihybrid korsning:

Answer 47

korsningsschema där man tar hänsyn till två olika gener som finns på olika kromosomer tex där man undersöker två anlag som färg och form.

Question 48

släktträd/pedigrees

Answer 48

visar hur anlag ärvs.

Question 49

Urval

Answer 49

Individer med önskade egenskaper parar sig med varandra

Question 50

växtförädling

Answer 50

innebär att man vill förbättra en eller flera egenskaper hos en växt exempel avkastning, tålighet eller näringsinnehåll. Positivt om individerna är homozygota för anlaget och växter med könlös förökning är bra.

Question 51

husdjursförädling

Answer 51

individer med önskade egenskaper parar sig. Detta förbättrar saker som avkastning, utseende eller inseminering

Question 52

inseminering

Answer 52

är konstgjord befruktning

Question 53

genbank

Answer 53

ställen där gener bevaras för framtiden, tex svalbaden och pku registret.

Question 54

Svalbard

Answer 54

En genbank för frön

Question 55

PKU-registret

Answer 55

lod från nyfödda och används för forskning

Question 56

Medicinsk-genetisk rådgivning

Answer 56

används för att räkna ut sannolikheten för en viss genetisk sjukdom

Question 57

Genteknik

Answer 57

Genteknik innebär att människan modifierar i generna hos en organism. Det kan komma till användning inom många områden såsom kriminalteknik, läkemedelstillverkning och släktforskning.

Question 58

GMO

Answer 58

genmodifierad organism/ transgen, en organism som har fått en gen från en annan organism

Question 59

hybrid-DNA

Answer 59

tillverkas genom att en önskad gen från en organism sätts in i DNA hos en annan organism för att koda för det protein genen kodar för. Detta kan man göra med exempelvis bakterier som man vill ska tillverka insulin

Question 60

Enzymer som används inom gentekniken

Answer 60

ligas(klistrar igen vid specifika sekvenser), DNA-polymeras och restriktionsenzym (klipper vid specifika sekvenser)

Question 61

DNA-analys

Answer 61

används för att identifiera olika organismer i olika arter. Man gör det genom metoder som RFLP och PCR

Question 62

PCR

Answer 62

är en metod där man ökar mängden dna genom att man låter dna-fragmenten gå igenom flera cykler av uppvärmning och nedkylning i ett bad av enzymer och de fyra byggstenar till DNA, nukleotiderna

Question 63

kriminalteknik

Answer 63

Med hjälp av DNA från en brottsplats kan fler brott än tidigare klaras upp. Man kan med hjälp av PCR-tekniken öka mängden tillgängligt DNA och analysera detta och jämföra med annat DNA för att hitta den skyldige.

Question 64

gelelektrofores

Answer 64

är en biokemisk metod som används för att skilja ut olika molekyler beroende på hur de rör sig i en gel i ett elektriskt fält.

Question 65

transgena organismer

Answer 65

en organism med en gen från en annan organism och därmed fått nya egenskaper. Kallas även för GMO

Question 66

Genteknikens användningsområden

Answer 66

Överföring av gener mellan organismer
- Kloning ( skapande av identisk kopia) Delas upp i 2
delar, naturlig kloning (ex. enäggstvillingar eller
sticklingar) och artificiell kloning som kan vara
reproduktiv ( skapar en klon/bebis) eller terapeutisk
(Tillverkar vävnad för forskning/ medicin)
- Genterapi innebär att gener som orsakar vissa
sjukdomar ska kunna ersättas med friska gener
- DNA-analys (Test på DNA för att studera ex. släktskap)