genetik- boken Flashcards
DNA
Arvets viktigaste molekyl
DNA- är varken, kolhydrater, proteiner, lipider utan deoxiribonukleinsyra
DNA och RNA
Båda lagrar information.
Ser olika ut- DNA:et finns alltid i cellkärnan medan RNA kan se på ett helt annat sätt.
RNA:s Uppbyggnad
Hålls ihop av en ryggrad som består växelvis av fosfat eller ribos. På varje ribos sitter det en kvävebas. Dessa heter Cytosin, Adenin, Guanin och Uracil. Ordningen mellan dem utgör själva informationen.
Det finns olika typer av RNA
- m-RNA (budbärar- RNA)- Som är arbetskopian av den speciella DNA-biten som ska utnyttjas i cellen. mRNA för från DNA:et i cellkärnan till ribosomerna i cytoplasman, där tillverkas proteinmolekylerna med hjälp av mrna som mall.
- rRNA (ribosomalt- RNA)- bygger upp ribosomerna
- tRNA (transfer-RNA)- Transporterar aminosyror till ribosomerna där de sedan fogas ihop till proteiner.
DNA:s Uppbyggnad
Större och mer komplex än RNA
Byggd upp av nukleotider. “Ryggraden” är gjorde av fosfat och sockret deoxiribos. Kvävebasen Uracil ersätts med Tymin
Största skillnaden mellan DNA:s och RNA:s utseende är att DNA har två kedjor av nukleotider och dessa är varandras spegelbilder. Dessa kan liknas vid en spiralvriden repstege. Stegpinnarna är kombinationer av två kvävebaser där det antingen är A-T eller C-G
Informationen i DNA uttrycks i proteiner
DNA:s uppgifter
Att lagra information och föra över det nya celler vid celldelning
Att styra en cells livsprocesser genom proteinsyntes och genreglering
Proteiner och aminosyror
Aminosyror- små molekyler, fungerar som bas i ena ändan och syra i andra
Proteiner- Molekyler som bildas genom att aminosyrors basiska och sura sida kopplas samman. Finns bara 20 varianter aminosyror i proteiner. Beroende på aminosyrans dominans och ordning så kan proteinet få olika egenskaper
Proteinernas uppgifter
- Fungerar som byggstenar
- Skyndar på kemiska reaktioner, katalysatorer (enzymer)
- Bekämpar främmande ämnen och organismer som försämrar immunsystemet, antikroppar
- Transporterar ämnen i blodet, hemoglobin
Information till nya celler- Replikation
för att informationen ska kunna föras vidare vid celldelningen måste DNA:et kopieras
- vilket innebär att dottercellerna får samma genuppsättning
Fungerar såhär:
Först skiljs DNA kedjorna åt med helikas. Enskilda nukleotider kopplas ihop till de enskilda kedjorna med hjälp av dna-polymeras. Den ena kedjan replikeras utan avbrott och den andra bit för bit (beror på att kedjorna är åt olika håll och polymeraset kan endast arbeta åt ett håll)
Detta resulterar till två nya dna spiraler varav en kedja med ny och en med gammal information.
Styrning av den egna cellen- proteinsyntesen
Varje DNA-molekyl har ett visst antal bestämda gener. Varje gen motsvarar ett slags protein. När cellen behöver ett visst protein så ger DNA “order” via RNA
Kopiering från DNA till RNA- Transkription
Enzymet RNA-polymeras fäster vid speciella startsekvenser på DNA. DNA:et lindas upp och de två kedjorna lossnar. Därefter fogar polymeraset ihop en m-rna molekyl från enskilda nukleotider med DNA som mall. m-RNA molekylen transporteras ut ur cellkärnan till ribosomen där proteintillverkningen sker.
- Delar i gener kan vara lika obegripliga(ointressanta) som nonsens-dna. De delar som inte är mall för något protein i generna (introner) klipps bort. Intronerna kopieras till mRNA vid transkriptionen men klipps bort därpå och ett trimmat RNA bildas. Exonerna som är de väsentliga delarna blir kvar och transporteras ut i cytoplasmen för proteintillverkning.
mRNA översätts till protein- Translation
När m-RNA:et har nått ribosomen så används den som mall för att aminosyror ska fogas ihop i rätt ordning till fungerande proteiner. Aminosyrorna fraktas till ribosomen med tRNA. Den genetiska koden innebär att en kombination av tre kvävebaser på mRNA motsvarar en aminosyra. Det finns 20 aminosyror, medan fyra kvävebaser i grupper om tre kan kombineras på 64 olika sätt. En kombination innebär “start” tre andra kombinationer “stopp”. Kodon är den gruppen med tre kvävebaser i följd på mRNA:et, antikodon bildas av tRNA och är det spegelvända kodonet.
- Tillverkningen går till så att mRNA passar in på ett speciellt ställe medan på ena sidan av ribosomen så finns det fack där tRNA passar in. När mRNA:et finns i ett lämpligt fack på ribosomen kan proteintillverkningen startas genom startsekvensen som är aminosyran metonin. Aminosyrorna bildas och flyttar tre steg utåt för att nya aminosyror ska bildas.
Aminosyrornas placering ger proteinet dess egenskaper
skiljer sig i egenskaper som laddningar (bas eller syra också). Dessa skillnader leder till att den färdiga aminosyrakedjan veckar sig på ett bestämt sätt och ger proteinmolekylen rätt form för sin funktion. Ibland kan felaktig aminosyra leda till att proteinet får fel form.
Reglering av genaktiviteten
celler måste differentieras för att en organism ska fungera= kontrollerad genreglering- vissa celler är aktiva och andra inaktiva.
Genreglering gör att
En befruktad äggcell kan bli en människa
stamceller kan specialiseras
Tvillingar har olikheter.
Epigenetik
mekanismerna för hur gener aktiveras.
- Vi ärver mönstret om hur gener ska vara aktiva och inte bara generna
- Genaktivering fungerar genom att dna är ihopbunden i histoner( ett protein i kromosomerna). Generna får därmed olika mycker aktivitet genom att histonerna förändras. En aktiv gen är mer öppen.
- Epigenetisk kod- Talar om för cellen vid vilka tillfällen en gen ska uttryckas.
- Man tror att vi ärver mönstret för genaktivering genom att det finns i nonsens DNA:et
Kromosomer, celldelning och förökning
Eukaryota celler har mer än en dna-bunden spiral och varje är bunden till proteiner som histoner
DNA och proteiner bildar tillsammans kromosomer
Generna sitter i långa rader på de olika kromosomer
DNA finns i cellkärnan, mindre DNA bitar kan man hitta i mitokondrie och kloroplasten (hos växter)
Allt detta DNA tillsammans utgör individens genom
vad är en genom?
Alla gener / organismer hos en art
Vad behöves för att celler ska bli fler?
För att organismer ska kunna växa och föröka sig måste cellerna dela på sig. Denna process heter mitos (dotterceller får samma mängd kromosomer som modercellen)
- När könscellerna bildas så sker meios(reduktionsdelning) istället. ‘
Celldelning- Mitos
- celler delar sig för att ersätta utslitna och skadade vävnader
- Celler i immunförsvaret delar sig för att effektivt bekämpa infektioner.
- Celler kan inte delas hur många gånger som helst då kromosomernas ändar (telomerer) minskar vid varje delning, när de är korta fungerar ej delningen.
Under mitosen dela cellen upp i två dotterceller, samma uppbyggnad som modercellen.
- Detta delas upp i olika faser
- i interfasen är dna:et packat och innan profasen sker kopieras det systerkromatider
- Fas 1: profas- Kromosomerna blir synliga, de är dock packade
- Fas 2: Metafas- Kromosomerna ordnas upp i mitten
- Fas 3: Anafas- Systerkromatiderna dras isär till enskilda kromosomer ( varje kromosom utgörs av en DNA- molekyl)
- Fas 4: telofas- Cellens beståndsdelar delas upp i två celler
Cytokinesen pågår vid telofasen → cellen snörs i två delar, de två cellerna skiljs.
För att de nya cellerna ska kunna delas måste DNA:et kopieras (replikeras)
Telomerer
Är en speciell struktur som finns i början och slutet av en kromosom. Kännetecknas av baserna TTAGGG och upprepas tusentals gånger. Telomerer är speciella proteiner som är bundna, dessa ger tillsammans med den speciella DNA-strukturen kromosomen en skyddande mössa. Telomerens uppgifter är att hindra kromosomer att fastna i varandra och se till att ingen DNA går förlorat vid replikationen. Telomerens längd är ett mått på cellens ålder- Äldre har kortare telomerer.
Förökning- Könlös eller könlig
Könlig- Nya kombinationer mellan anlagen
Könlös- Nya organismen har samma arvsanlag
Ex på könlös förökning- Individer med samma gener är kloner
- encelliga organismer, förökas via delning
växter som bildar nya revor
Växter som förökas genom sticklingar
Jungfrufödsel tex bladlöss - negativa effekter med könlös förökning-
lätt att slås ut av en viss genetisk sjukdom - Positiva effekter
mindre resurser går åt (mindre energi)
snabbare
Könlig förökning fördel- nya genvarianter, Genkombinationer och dessa kan vara “bättre” än föräldrarnas
Genvariation, lättare anpassning till ny
Mekanismen för en könlig förökning- Meios
Sker genom att en ägg och spermie smälter samman
Kromosomerna är i enkel uppsättning i könscellerna, haploid uppsättning ej kromosompar (homologa)
zygoten innehåller två kromosomer av varje sort, en från varje förälder detta kallas för diploid kromosomuppsättning.
Hur könsceller bildas..
så måste kromosomuppsättningen halveras
Detta sker under reduktionsdelning, meiosen som endast sker i könsorganen.
Vad som sker i meiosen: utgångspunkten är en normal cell med en diploid uppsättning. Meiosen uppfattar två celldelningar där resultatet blir 4 haploida celler. I första delningen så skiljs kromosomerna i kromosomparen åt. I den andra delningen så går kromosomparen från att ha en dubbel dna uppsättning (systerkromatider) till en enkel. Kromosomantalet halveras och könscellerna bildas.
Könsbestämning
styrs av speciella könskromosomer
- Ett kromosompar består av X eller Y. Uppsättningen på kromosomparet avgör könen på organismen. XX är en kvinna medan XY är en man.
- SRY-gen är en gen som finns på Y kromosomen och ger ut de manliga egenskaperna men den kan bli hickad och därmed finnas på ett X kromosom, detta gör att könsorganens utveckling blir felaktig
Mutation-
En del av arvsmassan förändras → dessa kan vara olika drastiska, olika lätta att förekomma och ha olika möjligheter att leva vidare i kommande generationer. Mutationer i könscellerna påverkar avkomman medan mutationer i en kroppscell drabbar endast individen själv. Uppstår genom att kroppens reparationssystem fungerar dåligt eller missar en felaktig infogad bas vid replikation. Kan också ske genom yttre påverkning tex strålning, kemikalier och är till för att skada individen eller påverka evolutionen.
Genmutationer
Handlar om tre fall och sker vid replikation
- en enstaka bas byts ut
- en bas läggs till
- en bas tas bort
- om en bas tas bort eller lägg till blir budskapet helt annat och därmed felaktigt och proteinet odugligt.
Om en bas byts ut blir följande detta:
- Det blir samma aminosyra som förut då vissa aminosyror har olika kvävebaser (tyst mutation)
- Aminosyran byts ut mot en lika bra fungerande variant. (ex olika insulin hos grisar)
- En aminosyra byts ut så ett sådant sätt att proteinet får en annan form och därmed inte fungerar som det ska.
Orsaker till genmutationer
- fel kvävebas fogas in i DNA-kedjan av enzymer
- kemiska reaktioner med DNA:s kvävebaser som ger en annan form
- Störd replikation av andra molekyler.
- strålning
Cellernas reparationsberedskap
- celler har förmåga att reparera dna skador
- Reparations Mekanismerna bygger upp på att dna:et är dubbelt så att all information finns kvar i en av kedjorna
defekter i reparationsmekanismer kan leda till cancer, då mutationer ansamlas i cellerna - Hos friska personer kan mutationer uppstå men dessa repareras
Kromosommutationer
finns olika slags
Fördubbling av kromosomantalet
- en extra kromosom
- en kromosom för lite
- en del av en kromosom som saknas eller har flyttats till - - en annan kromosom.
en avvikande kromosomantal uppstår i samband med celldelning då processen av cytokines kan störas
Avvikelse i antalet könskromosomer
turners syndrom- bara en X kromosom, sker på flickor, korta dåligt utvecklade äggceller
klinefelters syndrom- XXY föds som pojkar men har kvinnliga drag
Avvikelser i andra kromosomer
Down syndrome- tre kromosomer av nummer 21, det blir obalans då genprodukten är större än vad den borde vara. symptomerna kan förklaras som konsekvenser av överproduktion. Syndromet omvandlar mer av enzymet superoxid till väteperoxid som är farligt då det för det första inte jämnas ut med det andra men väteperoxid är också skadligt. För att minska det så brukar de oftast äta mat med antioxidanter.
Kattskrik syndromet- Ett kromosombit fattas på kromosom nr 5.
Cancer
cell aktiviteten går fel
om cellens reparationssystem klarar laga felet så försvinner cancern men ibland kan det gå fel och tumörer bildas, cellen delar på sig och växer då okontrollerat
beror på onormal cellaktivitet
det finns:
godartade tumörer, benigna - dessa stannar på ett visst ställe. Kan fortfarande vara dödliga då de svåra att operera bort och kan tränga undan intilliggande vävnad och skada den
Elakartade tumörer, maligna- växer in i omgivande vävnader och bildar tumörer där, dessa heter metastaser
Klassisk genetik
statistiska metoder som visar hur gener nedärvs och egenskaper som är dominanta märks av.
utvecklar förädlingen av organismer och ger oss kunskap kring ärftliga sjukdomar.
Arv
handlar ej om blodsarv (bägge föräldrarnas blod blandas) - gammal tankesätt
bevis:
- helsyskon kan vara mycket olika varandra då man ärver olika egenskaper
- tydliga och speciella egenskaper kan finnas dolda under flera generationer.
Gregor Mendel
började försöka förklara det biologiska arvet
Detta var hans viktigaste resultat
- de flesta egenskaper hos en individ ärvs var för sig
- vanliga celler har två partiklar för egenskap
- könscellerna har bara en partikel
- två individer med skilda egenskaper skapar nya kombinationer
Gen
Del av dna. Innehåller information som kodar för ett viss protein. Varje kromosom innehåller mellan 300-3000 gener
Diploida celler
Kromosompar lika varandra.
Locus-
en gen för en viss egenskap på kromosomen som ligger på ett specifikt ställe
Alleler
gen varianterna för en viss egenskap
Homozygot
Två alleler som är likadana hos individen
Heterozygot
Individ med två olika alleler
Genotyp
Den arvsanlag man har för en viss egenskap
Fenotyp
De egenskaper som visar sig, uttrycks hos individen
Nedärvning av en egenskap
klyvningstal
recessiva
dominanta
klyvningstal: förhållandet mellan hur egenskaperna förekommer
recessiva egenskaper: Alleler som måste finnas i dubbel omsättning
Dominanta egenskaper: Allelen visar sig i enkel upplaga
Intermediär nedvarvning:
mellanting mellan föräldrarnas egenskaper
Blodgrupperna är ett exempel
Dihybrid korsning:
tar hänsyn till två gener på olika kromosomer
kopplade gener
nya kombinationer förekommer inte alltid då vissa gener ärvs
beroende av varandra. nya kombinationer som överträder beror på överkorsning
överkorsning
sker i början av meiosen, homologa kromosomer lägger sig intill varandra och utbyter delar. Detta möjliggör omkombination av alleler när de sitter på samma kromosom.
Arv och miljö:
Miljön är avgörande när de gäller hur generna kommer till uttryck. Miljön kan göra att egenskaperna varierar.
Gener påverkar varandra- organismer har olika gener som påverkar varandra
Pleiotropi- en gen kan påverka flera egenskaper då gener kodar för proteiner som behövs lite överallt.
polymera gener- är tre loci på kromosomen där varje locus bildar en viss allel.
Epistasi- en gen som påverkar en annan gen, hindrar den från att komma till uttryck
Könsberoende arv i kromosomerna
om X kromosomen har en ärftlig sjukdom påverkas mannen mer då kvinnan kan ha ett friskt dominant anlag
ett exempel kan vara röd-grön färgblindhet som män drabbas lättare av då man inte kan göra något om det sjuka anlaget kommer från mamman
Praktiska tillämpningar av klassisk genetik
har gjort att vi kan arbeta mer planmässigt med växt och djurförädling
Växtförädling
- vi vill ha välsmakande blad, saftiga rotknölar
- under 1800-talet började man odla växter genom urval- de med goda egenskaper fick föröka sig.
- genom korsning så kan man förbättra avkastningen hos en organism
- För att gamla alleler inte ska försvinna bevaras de i genbanker
- intensiv växtförädling → liten genetisk variation
Husdjursförädling
- utnyttjas genom att medvetet låta önskade egenskaper föröka sig med varandra
- Svinavel: smågrisar växer snabbt och kan slakta vid låg ålder.
- Nötkreatur avel: god mjölkproduktion, effektiv foderomvandling och allmän vitalitet
- man använder sig av genetik för att hitta den lämpliga tjuren.
inseminering
insprutning av sperma på konstgjord väg
Vad har man uppnått? Med urval av djur
genom den systematiska aveln så har man kunnat få friska djur där man har kontroll på ärftliga defekter. Man har också genom tillämpning av genteknik undvikit inavel och konsekvenserna med det.
Genbanker för husdjur
Är att man håller ett antal djur av en ras vid liv genom hobby ägare
Medicinsk genetisk rådgivning-
ärftliga sjukdomar beror oftast på en enda gen som har muterat. Denna allel kan vara dominant/recessiv och brytas ut när som
För att minska oron om ärftliga sjukdomar kan medicinsk rådgivning ge information som:
- sannolikheten för att drabbas av en viss ärftlig sjukdom
- Risken att två personer med ett handikappat barn får en till
- Risken om att få ett handikappat barn utifrån föräldrarnas släktträd
Detta är känsliga diskussioner, därför måste personen och rådgivaren ta ställning till:
- om personen vill veta att hen kommer drabbas av en obotlig sjukdom
- Om man vill utsättas för besvärlig behandling
- en person med genetiska defekter kommer få ett bra liv.
Genteknik
upptäckten av nya enzymer möjliggjorde nya arbetssätt som att främmande dna går att införa i en organism, arbetet är snabbare och den genen man önskar bearbetas.
En organism som har fått en gen på detta viset kallas GMO, genmodifierad organism
Det finns 4 huvudområden inom Gentekniken:
- överföring av gener till bakterier, växter och djur: syftet är att producera önskade ämnen som tex läkemedel m.m.
- kloning: få fram genetiskt identiska individer, utnyttjas för livsmedelsproduktion, få fram nya läkemedel mm.
- Genterapi: Föra in genmodifierade stamceller i människor för att tex bota sjukdomar
- DNA- analyser- identifiera personer eller reda ut släktskap
Genteknikens verktyg:
- finns för att utnyttja informationen i DNA:et
- DNA är en jättemolekyl och behövs därför delas upp i mindre fragment. Detta görs med hjälp av restriktionsenzymer, dessa känner igen sig och klipper av DNA i speciella sekvenser
- En annan enzym är ligas som fogar ihop DNA fragment
- DNA- polymeras används för att bygga upp DNA-kedjor av kväve, fosfat och socker
DNA och RNA i olika organismer
fungerar olika i prokaryota och eukaryota celler, fastän den genetiska koden är samma.
- I eukaryota celler varvas den intressanta informationen i en gen med bassekvenser som saknar betydelse, de väsentliga är exoner och de oväsentliga introner. När en mRNA cell har bildats som en kopia så klipps intronerna bort innan den mRNA kan användas som mall för proteintillverkning
- Bakterier har mindre DNA än eukaryota celler men de verkar använda det mer effektivt
när man överför mänskliga gener till bakterier så utgår man från trimmat mRNA och därifrån tillverkar bakterien DNA utan introner
- Bakterier har sitt dna i en ringformad kromosom men kan förekomma flera gånger i en bakteriecell. Sen finns de plasmider som innehåller gener för produktion av tex ämnen som gör att bakterier tål antibiotika
- Bakterier kan överföra plasmider både mellan varandra och andra arter
- Generna i plasmiden aktiveras beroende på bakteriernas stora kromosom
- Man kan framställa plasmider på konstgjord väg genom att klippa ut en bit, restriktionsenzymet och sätta in en önska gen med ligas.
Virus
Virus fungerar på ett sådant sätt att deras gener förs in i en värdcell som tillverkar
nya virus då virusets arvsanlag byggs in i värdcellens DNA
provirus- är ett virus som kan aktiveras vid ett senare tillfälle
Virus kan föra in värdcellens dna i en annan värdcell och det kan ge den nya värdcellen värdefulla gener
Ny DNA i en cell:
- börja med att tillverka en plasmid som innehåller den önskade genen- DNA hybrid
- sedan tillför man plasmiden i en värdcell genom att värme chocka membranet på bakterien så att den blir mer genomsläppligt därpå häller man på en lösning med plasmider så att fosfolipiderna i membranet blir mer flytande och plasmiderna kan då lättare ta sig in. Man kan göra det genom en elchocker eller beskjuta DNA-partiklarna med en genkanon eller mikroinjektion eller virus som vektor.
DNA- tester:
ex fingerprinting med elektrofores, genetisk fingeravtryck. är till för att undersöka DNA:et hos en misstänkt gärningsman på en brottsplats.
olika sorters DNA analyser görs genom
PCR (polymerase chain reaction) - Ökar mängden DNA. Man låter DNA fragmenten gå igenom cyklar av uppvärmningar och nedkylningar i ett enzym bad med de 4 nukleotider som behövs för att bygga upp DNA.
Elektrofores- Biokemisk metod för att skilja ut olika molekyler beroende på hur de rör sig i en gel i en elektrisk fält.
Kartläggning av genom:
elektrofores kan användas för hur kvävebasernas exakta ordning i DNA:et är, sekvensbestämning heter det också
- från det kan följden av kvävebaserna i kromosomen - i hela genomen kartläggas, sekvenseras. Varje människa har enligt detta 300 alleler som har förlorat sin funktion
Bio Systematisk evolutionsforskning
Likheter i dna har gett funderingar kring släktskap mellan arter, Dna används för att klargöra släktskap genom undersökningar av tex mitokondrie- dna
Kriminalteknik
- Dna teknik hjälper oss lösa brottsfall genom att man analyserar saliv, blod, sperma
- Mängden tillgänglig dna kan ökas med pcr
- Man undersöker 3000 baspar i områden med nonsens dna då hela DNA:et inte behövs undersökas då den varierar mest där. Nonsens-avsnitten av dna varierar mycket då det inte påverkar individen lika mycket
- I nonsens regionen utnyttjar man STYRsekvenser, långa sekvenser med upprepade ordningsföljder mellan kvävebaserna man kan också utnyttja mitokondrie dna
- När provet har masskopierats så tillsätter man restriktionsenzymer och genomför en elektrofes. genom det kan man se om DNA i två prov är identiska.
kolla sida 73!
Transgena och genmodifierade växter..
organismer med minst en gen från en annan art och som nu har nya egenskaper
Transgena organismer
tex transgena bakterier, växter och däggdjur
Transgena bakterier
- låter bakterien ta upp en plasmid med den önskade genen infogad
- Risken med detta är att vissa bakterier blir vilda genom att ha bra antibiotikaresistens
- man kan lösa det genom att föra in gen kassetter eller andra markörgener
- Första storskaliga användningen var bakteriestammar som producerar insulin
Transgena växter
- DNA överförs till växtceller med tex genkanon eller bakterien Agrobacterium tumefaciens
Växtcellen med plasmiden växer sedan till en cellklump, kallus - Sedan odlas växten för att testa den nya egenskapen
- Den önskade egenskapen bibehålls genom att växter kan klona sig med sticklingar
- Genöverföring kan kompletteras med växtförädling genom vanlig korsning
- zink-finger-protein tekniken har gjort det lättare att placera nya gener på specifika ställen i kromosomen som man önskar
- Transgena växter används främst inom livsmedelsproduktionen där man tex förbättrar näringsvärdet osv hos växterna
Transgena däggdjur
- För att det ska ge så måste genen överföras i en befruktad äggcell (mikroinjektion)
- Äggcellen förs in i en surrogatmamma
- I vissa fall lyckas inte mikroinjektioner eller så accepteras inte ägget av surrogatmamman men i ¼ fall så fungerar det
- För att transgena djur ska vara till nytta så måste de också kunna klonas så att deras egenskaper inte dör ut med djur individen
Kloning
= Kopiering, på en individnivå innebär det att organismen delar upp sig och ger upphov till genetiska kopior. Inom gentekniken är kloning masskopiering av DNA
Naturens egna kloner: könlös förökning sker i växtvärlden där en del bildar revor för att föröka sig enklare. Det finns även i djurvärlden form av jungfrufödsel.
Kloning av odlade växter: Många krukväxter kan förökas med sticklingar. När man har fått en ny art så kan den bibehållas genom ympning eller klonarkiv.
Kloning av hela däggdjur: Görs genom att man låter vanliga kroppsceller “gå tillbaka” till pluripotenta stamceller, kan utvecklas till vilken cell som helst. Sedan införs denna cellen i en blastocyst, ett stadium då den befruktade äggcellen har delat sig till cellager som ska bli cell hinnor.
Däremot så finns det en dilemma om att klona individer då de är mänskliga.
Medicinsk tillämpning av genteknik
gör att vi kan framställa läkemedel billigare och enklare
läkemedel
används för att lindra sjukdomssymptom och ersätta ämnen som kroppen saknar
om ämnet är en liten molekyl så kan man tillverka det industriellt men är det en protein så är det betydligt svårare då man behöver utvinna det från en organism
tex insulin från slaktdjur
läkemedel med små molekyler och protein kan produceras med transgena bakterier
vaccin
tillför smittämnet i bloden i ofarlig form så att den vaccinerade personen bildar antikroppar mot det, dessa hindrar viruset från att attackera
Genterapi
- ersätta dåliga gener med friska
- man tar då hjälp av stamceller
- annan form av genterapi bygger på att man ska behandla cancer med genmodifierade t- mördarceller, celler som normalt finns i människans immunförsvar
Stamcellsforskning
stamceller- omogna celler som ej har specialiserat sig och
kan därför utvecklas till andra typer, vår kropp har 200 sorters celltyper, när specialisering har börjat så kan cellen inte gå tillbaka till stamcell och utvecklas igen
Cellens celltyp beror på vilka gener som aktiveras och detta beror på omgivande celler
stamceller finns hela livet i kroppen
Möjlig användning av stamceller:
en person som har fått en sjukdom som beror på en mutation kan nu repareras genom friska gener.Dessa sätter man in i en stamcell som specialiseras
Embryonala stamceller: uppträder senare i blastocysten och kan inte bilda nya individer däremot vilken celltyp som helst.
Risker med medicinsk tillämpning av genteknik
måste testas noggrant då dessa framställs genom bakterier och virus
aggressiva smittämnen kan utvecklas
nya kombinationer kan börja samverka och cellernas ämnesomsättning ändras pga nya kombinationer av enzymer
Man vet lite om konsekvenserna och hur gener samverkar (genterapi)
Regler och lagar som bygger på försiktighetsprincipen och etiska värderingar finns
genetik nämnden- den genetik lag som sverige införde på 90-talet, ingår nu som en del i miljöbalken
syftet med lagen är att skydda människors och djurs hälsa samt miljön vid gentekniska verksamhet
Jordbruk, djurhållning och livsmedel: Regler för genteknik
- försök med transgena växter och sälja dem kräver tillstånd
- livsmedel i ursprung med transgena växter får ej ha näringsmässiga nackdelar eller innebära risker
- transgena organismer måste märkas så att konsumenten är medveten (samt transgena ingredienser)
- djurförsöken ska genomgå en etisk granskning
Människan: regler för genteknik
Användningen/hanteringen av befruktade ägg från människan är reglerad
mänsklig embryo får endast användas fram till 14 dagar efter befruktning
kloning av mänskliga foster är förbjudet och förändring hos arvsmassa.
