Rhone Flashcards
Vilka är Rhonedalens mest odlade druvor?
- Grenache Noir 35 671 ha
– Syrah 23 518 ha
– Carignan 4 104 ha
– Mourvèdre 2 871 ha
– Cinsault 2 215 ha
– Grenache Blanc 2 060 ha
– Viognier 1 549 ha
– Muscat Blanc 1 480 ha
– Clairette 1 336 ha
– Roussanne 1 164
Var odlas Roussanne mest
Framför i allt i norra Rhône. Viktig även i Chateauneuf du Pape
Beskriv Roussanne?
– blandas oftast med Marsanne (norra Rhône)
– blandad med övriga Rhônedruvor (södra Rhône)
– mer aromatisk än Marsanne
– intensiv doft, gul stenfrukt, parfymerad blommighet
Var odlas Marsanne?
– norra Rhônedalen
– troligen nära släkt med Roussanne
– viktigaste gröna druvsort i Hermitage,
Crozes-Hermitage, St Joseph och St Péray
Beskriv Marsanne och vinstil
– druvrent vin (norra Rhône)
– blandad med Roussanne
– blandad med övriga Rhônedruvor (södra Rhône)
– citronskal, päron, ljus persika och stenig mineral i det unga vinet
– gula äpplen, rostade mandlar, hasselnötter,
honung, akacia, ”ekfat” i det mogna vinet
Var odlas Viogner?
Odlas i både norra och södra Rhône
– ca 1 100 hektar totalt
– Condrieu och Château Grillet
– Côte-Rôtie (med minst 80% Syrah)
– södra Rhône som blanddruva
Vintyper Viogner?
– medelfylliga till fylliga fruktgenerösa viner
– ger tunga viner i för solvarma klimat
– ger elegantast viner i något svalare klimat
– lättare, tankjästa och friskare viner
– sent skördade söta viner
– ibland i cuvée (upp till 20%) med Syrah
Vinstilar Syrah
– ensamdruva (norra Rhône)
– blandas ofta med Viognier (Côte-Rôtie)
– får blandas med Roussanne och Marsanne
(St-Joseph, Hermitage, Crozes-Hermitage)
– blandas med övriga druvsorter (södra Rhône)
Vinstilar Grenache
– behöver oftast stärkas med Syrah, Mourvèdre, Carignan …
– fylliga röda, alkoholrika viner
– har en tendens att oxidera
– de flesta viner bör drickas unga
– viktig druvsort för roséviner
Vinstilar Mourvedre
– viktig som blanddruva
– stärker druvor med ljus färg, mjuk struktur och oxidationsproblem
– bidrar till en bättre lagringspotential
– ingår i röda viner och roséviner
Klimat Norra Rhone
– 2 100 soltimmar
– kalla till tempererade vintrar
* omkring 3-8 oC i januari
– dagssnitt 20-22o C i juli
– 700 till 900 mm nederbörd
– mistral från norr
* hård svalkande och upptorkade
vind
* kan skada vinrankorna
Klimat Södra Rhone
– 2 600 till 2 700 soltimmar
– korta tempererade vintrar
* omkring 10oC i januari
– dagssnitt 27-30o C i juli
– ca 600-650 mm nederbörd
– mistral från norr
– vent du sud från söder
* varm vind med moln och regn
– sirocco från söder
* varm vind med sand från Sahara
Framstående ekologiska producenter?
– M Chapoutier
– Domaine Ferraton
– Domaine Colombier
– Domaine Pierre Gonon
– Château de Beaucastel
– Domaine de Marcoux
– Domaine Montirius
– Château Saint Cosme …
Vad betyder “Assemblage” och varför gör man det?
Betyder blandning-
Varför:
Balans - Komplexitet - Kvalitet - Konsekvens (särskilt viktigt i Champage så att man får samma stil år från år)
Vad innebär “Maceration Pelliculaire
Skalkontakt för att extrahera aromer, smakämnen och textur
Fördelning Rött, vitt, rosé i Côte du Rhone
Ca 84% rött vin och 8% rosévin
Ca 8% vitt vin
Druvsorterna i Norra Rhone?
– Syrah
– Viognier
– Roussanne
– Marsanne
Generella förutsättningar
– något svalare klimat
– stenigare jordar
– främst druvrena viner
Appellationerna i Norra Rhone?
Vilka druvor var?
– Côte-Rôtie - SYRAH får blandas med 20% Viogier
– Condrieu - VIOGNIER
– Château Grillet
– Saint-Joseph - 88% Rött SYRAH får
Vitt 12% Marsanne och Roussanne
– Crozes-Hermitage – ca 89% rött vin
– ca 11% vitt vin med Roussanne och Marsanne
– Hermitage - Ca 68% rött vin, 32% vitt vin
– lite sött Vin de Paille av Marsanne och Roussanne
Välkända vingårdar
– Les Bessards
– L’Ermite, La Chapelle, Chante Alouette
– Le Méal, Les Greffieux, Les Murets
– Cornas - 100% Rött Syrah
– Saint Péray
Druvsorter i Södra Rhone
– Grenache
– Mourvèdre
– Cinsault
– Carignan
– Syrah … med flera blå
– Grenache Blanc
– Bourboulenc
– Clairette
– Roussanne … med flera gröna
Appellationerna i Södra Rhone
– Châteauneuf-du-Pape
– Gigondas
– Vacqueyras
– Cairanne
– Vinsobres
– Rasteau
– Beaumes-de-Venise
– Lirac
– Tavel
– Grignan-les-Adhémar
– Côtes du Vivarais
– Costières de Nîmes
– Ventoux
– Côtes de Luberon
Châteauneuf-du-Pape
Klimat
Vin
Druvor?
Varmt Medelhavspräglat klimat
– den torraste appellationen i Côtes du Rhône
- Ca 93% av vinet är rött
– generellt sett fylliga, rikt fruktiga och alkoholrika (15% och över) - Stor variation på vinerna beroende druvkompositionerna
– 18 sorter är tillåtna
– de allra flesta viner innehåller flera druvsorter
Gigondas
Klimat
Vin
Druvor?
Ca 98 % rött vin och 1% rosévin
– Grenache (maximalt 80% av cuvéen) med inslag av Syrah och Mourvèdre
(minst 15%) och Carignan (maximalt 10%) samt övriga godkända blå sorter
– Grenache (75–80% av cuvéen) samt övriga godkända blå druvsorter
– 1% vitt vin med främst Clairette samt Grenache Blanc och Bourboulenc
sedan 2023 – innan det Côtes du Rhône Blanc
- Varmt Medelhavsklimat
– altitud med svalka uppe i bergen
Vacqueyras
Klimat
Vin
Druvor?
93% rött vin och 1% rosévin
– Grenache (minst 50% av cuvéen) med inslag av Syrah och Mourvèdre (minst
20%) och Carignan (maximalt 10%) samt övriga godkända Rhônedruvor
– rosévin av Grenache (minst 60%) samt övriga godkända Rhônedruvor
– 6% vitt vin av gröna druvsorter (ingen får överstiga 80% av cuvéen)
* Varmt Medelhavsklimat med mycket god solexponering
Vin Doux Naturel
Rasteau vilken metod?
Framställningen enligt ”portvinsmetoden”
– Hors d’Age måste vara lagrad i fat under minst 5 år
– Rancio måste ha en oxiderad karaktär
Beaumes-des-Venise
Klimat
Vin
- Varmt Medelhavspräglat klimat
- Smakrika röda viner
Vin Doux Naturel
Muscat Beaumes-de-Venise
- Endast sött starkvin
– 83% vitt, 16% rosé och 1% rött vin
– Muscat de Frontignan (Muscat Blanc à Petit Grains) - Framställningen enligt ”portvinsmetoden”
Lirac vin?
Rött vitt roé
Tavel vin?
100% rosévin – Frankrikes mest kända
– I regel minst 60% Grenache Noir
– maximalt 15% Cinsault och Clairette, maximalt 10% Picpoul, Bourboulenc samt
Mourvèdre, Syrah, Carignan och Calitor
- Klassisk rosévinstillverkning
– 12–25 timmar maceration pelliculaire
– jäsning av självavrunnen must i tankar vid 18–20oC
– i regel full malolaktisk jäsning
