Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

invärtesmedicin > Reumatologi > Flashcards

Reumatologi Flashcards

1
Q

Vad letar vi efter vid ledstatus?

A

Tecken på inflammation:
- SVULLNAD
- värmeökning (iprincip inte i små leder)
- palpationsömhet (inte så mkt värt diagnostiskt. Men jämför med andra delar av kroppen, öm på flera ställen)
- Rodnad (sällan vid RA)
- Rörelseinskränkning (vad kan du göra, vad kan du inte göra?)

Används diagnostiskt samt för att följa sjukdomsaktiviteten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Artros

A

En sjukdom som drabbar lederna som är mycket vanligare än tex RA.
Artros är en komplicerad process med viss kopling till belastning och ffa ärftlighet. Denna process leder till att brosket bryts ner mellan lederna med varierande grad av smärta och inflammation som följd.
Kan vara mycket inflammatorisk vilket kan göra det svårt att skilja från RA. Artros slår sig dock oftast ner på särskilda platser Tex CMC1 leden, men även pip- och dip-leder.

Artrosleder blir svullna när man har belastat dem.

Artros gör ont ffa vid belastning!

pyttelite ont eller inte alls ont vid palpation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

3 hörnstenar i ledundersökning

A

inspektion
funktion
palpation (svullnad, värme, fråga om ömhet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Höftled: Symtom vid artrit eller artros

A

Belastningssmärta och vilovärk som ofta projiceras till ljumsken och strålar ner mot insidan av knäleden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Annan vanlig smärta i höftledsregionen

A

Det är vanligt att patienter som söker för höftsmärta inte har problem med höftleden. Utan snarare har ex smärta från muskelfärste.

Trochanter assocoerad smärta:
- Värk som förläggs lateralt över trochantern.
- Palpationsömhet över trochantern.
- Svårt att ligga på sidan pga smärta.

Palpation:
- Trochanter major (muskelfäste för gluteus minimus och medius)
- ev ljumsken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilken är den vanligaste artritsjukdomen?

A

Gikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge ex på artritsjukdomar

A
  • kristallartrit (gikt)
  • reaktiv artrit (senfas av en artrit som kan komma veckor till månader efter en typisk mag-tarminfektion, alltså efterförloppet av en infektion där det tillstött immunologiska felaktigheter).
  • septisk artrit (kräver snabb handledning)
  • reumatoid artrit (vanligaste ledgångssjukdomen)
  • psoriasis artrit
  • spondartrit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Systemsjukdomar översiktligt

A
  • Drabbar ofta inre organ +/- leder
  • Ofta associerade med ANA, antinukleära antikroppar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vaskuliter.

A

Vaskulit = kärlinflammation
- små kärl (ANCA-positiva, tex MPO, GPA, EGPA)
- Medelstora kärl (tex PAN - extremt ovanligt)
- Stora kärl (tex temporalis artrit). (hos pat >50 år)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Immundämpande läkemedel

A

Målet är att dämpa inflammation, vanliga läkemedel på reumatologen är:
- Metotrexat: är en folsyraantagonist, dvs den inhiberar DNA-syntes och är därmed cellhämmande. Används mot artriter, systemsjukdomar och vaskuliter.
- Plaquenil: mot SLE.
- Biologiska: Riktas mot TNF-alfa, IL-6, T-celler, B-celler, IL-17 mfl).
- Kortison, NSAID.

Potent behandling vid allvarliga inre systemmanifestationer som nefrit, alveolit, vaskulit.
- Cyklofosfamidinfusion
- SoluMedrolinfusion vid temporalisarterit, vaskulit, nefrit, CNS-engagemang. Snabb och mer kortvarig effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Risker med immundämpning?

A

Infektioner!
- pat ska vara välinformerad.
- preparaten sätts vanligen ut då patienten drabbas av en infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Riktad anamnes vid misstanke om reumatisk sjukdom.

A
  • Hereditet: Fråga efter reumatisk sjukdom hos 1:a-gradssläktingar. Hudpsoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Tidsförlopp: snabbt –> septisk artrit, gikt?
    Smygande –> RA, psoriasis artrit?
  • Infektion: Septisk artrit, reaktiv artrit?
  • Trauma: Frektur, blödning, ruptur av sena?
  • Pågående hormonbehandling eller graviditet: SLE?
  • Malignitet: Synoviter, kan vara ett paramalignt fenomen.
  • Smärta: lokalisation, vilka kroppsdelar.
  • Dygnsvariation? Morgonstelhet > 1 timme talar för reumatisk sjukdom.
  • Migrerande artralgier: Flyktig kortvarig ledvärk utan bestående ledsvullnad? SLE?
  • NSAID effekt?: Talar för värk/smärta av inflammatorisk karaktär.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Riktad anamnes för systemmanifestationer av
reumatisk sjukdom

A
  • Raynaudfenomen: kärlspasm i
    perifera arterioli. Mono- ,bi- och
    trifasisk Raynaud- SLE, systemisk
    skleros/sklerodermi

*Hudutslag/hudsjukdomar:
Psoriasis-psoriasisartrit,
fjärilsexanthem, urtikaria,
Håravfall som lämnar kala fläckar.
Erythema nodosum/knölros-
sarkoidos. Håravfall som lämnar
kala fläckar- SLE. Hudstramhet –
systemisk skleros/sklerodermi

  • Sår i munhåla– SLE
  • Ögonsjukdomar: Irit – ensidigt rodnat
    smärtande öga, ljuskänslighet –
    spondartriter
  • Torrhetskänsla i mun och ögon –
    siccasymptom: Sjögrens syndrom,
  • Serositer: pleurit, perikardit (peritonit)
    – SLE, RA
  • Oklara feberepisoder:Tänk på en
    feberutrednings ”tre armar”(infektion,
    malignitet, reumatisk systemsjukdom)
  • Muskelsvaghet – Polymyosit/Dermatomyosit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Smärtanamnes

A
  • Öppen smärtanamnes: Var? Hur; debut och förlopp? Karaktär på
    smärtan, smärtorna? Konstant eller varierande? Vad påverkar
    smärtorna; läkemedel, rörelse, annat? Hur påverkar det
    funktionen?
  • Typisk inflammatorisk smärta: Tänk kardinaltecken vid
    inflammation, (calor, rubor, dolor, tumor)!
  • Ofta nattlig smärta, förbättras av rörelse, ofta god effekt av
    NSAID
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

RA vem drabbas?

A

 Framför allt kvinnor
 Insjuknande ofta efter 50 års ålder
 Prevalens cirka 0,7 % i Skandinavien
 Cirka 20-30 nya fall/100 000/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

RA symtom

A

 Värk, stelhet och nedsatt funktion i drabbade leder
– Flera leder
– Småleder i hand och fot ofta involverade
 Dygnsvariation - värst besvär på morgonen!
 Oftast smygande debut
 Trötthet, sjukdomskänsla mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

RA vad ses i status?

A

Tecken på ledinflammation
– Svullnad
– Palpationsömhet
– Värmeökning
– Nedsatt rörelseomfång
– (Rodnad)
Ofta polyartrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Drabbade leder vid RA?

A

XXXXXXXXXXXXXX

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ställer man diagnosen RA?

A

 Individ med ≥1 svullen led som ej förklaras av annan sjukdom:
 Ledengagemang 0-5 p (många och små leder ger högst poäng)
 Autoantikroppar RF och/eller anti-CCP 0-3p
 SR/CRP normal eller förhöjd 0-1p
 Duration < 6 veckor 0 p, >6 v 1p

RA-diagnos: ≥ 6 p av 10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Reumatoid faktor (RF)

A

 Autoantikropp riktad mot Fc-delen av IgG
 Förekomst hos cirka 2/3 av RA-patienter
 Prognostisk markör
 Kan ses vid andra sjukdomar
 Ungefär 5 % av friska har RF

Seropositiv respektive seronegativ RA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Anti-CCP (ACPA)

A

 Autoantikropp mot citrullinerade peptider
 Förekomst hos cirka 2/3 av RA-patienter
 Prognostisk markör
 Mest specifika testet, ses sällan hos friska personer
 Kan detekteras långt före sjukdomsdebut

Anti-CCP positiv respektive anti-CCP negativ RA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Röntgenförändringar vid RA

A

 Sänkt ledspringa
 Periartikulär urkalkning
 Erosioner (usurer)

Erosiv respektive icke-erosiv RA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

RA: Extra-artikulära manifestatione

A

 Reumatiska noduli
 Slemhinnor: Sekundär Sjögren
 Lungsäck/hjärta: Pleurit/perikardit
 Ögon: Episklerit
 Kärl: Vaskulitsår
 Nerver: Polyneuropati/Mononeurit multiplex
 Lungor: Interstitiell lungsjukdom (fibros)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

RA: samsjuklighet

A

 Ökad risk för
– Kardiovaskulär sjukdom
– Infektion
– Malignitet (hematologisk)
 Ökad mortalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad gör du vid misstanke om RA?

A

 Remiss till reumatologenhet! Patienter med RA diagnosticeras,
följs och behandlas av reumatolog
 Remiss är vägledande för prioritering
– Ledstatus
– Anamnes
– Blodprover: SR, CRP, Hb, LPK, TPK, och autoantikroppar
 Ge gärna NSAID men undvik kortison!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad görs på reumatologen vid misstanke om RA?

A

 Fördjupad anamnes och status
 Hand- och fotröntgen
 Anti-CCP och RF
 Blodstatus, CRP, SR, kreatinin, ALAT
 ”Tidigt artrit-team”: Läkare, sjuksköterska, fysioterapeut,
arbetsterapeut, kurator
 Behandling utifrån prognostiska faktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är prognostiskt negativt vid RA?

A

 Hög sjukdomsaktivitet vid start (hur många leder som är ömma och svullna)
 Hög SR/CRP
 Anti-CCP och/eller RF positiv
 Tidiga röntgen-förändringar
 Extra-artikulär sjukdom
 Rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur behandlas RA idag?

A

 Sjukdomsmodulerande läkemedel = DMARD (disease-
modifying anti-rheumatic drug)
 Symtomatiskt
– NSAID
– Kortison (ledinjektioner, peroralt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

RA beh.
DMARDs, finns två typer…

A

Syntetiska DMARDs (verkar generellt och ospecifikt):
 Metotrexat
 Sulfasalazin
 Hydroxiklorokin
 Leflunomid

Biologiska DMARDs:
 TNF-hämmare
 Anti-B-cell
 Anti-T-cell
 IL-6-hämmare
 JAK-hämmare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Metotrexat

A

Är en folsyraantagonist.
 Första terapival för alla RA patienter
 Tabletter/subcutan injektion EN dag/vecka!
 Ett dygn efter ges folsyra 10 mg för att motverka biverkningar
 Absoluta eller relativa kontraindikationer: Svårare
njurfunktionspåverkan, leverpåverkan, graviditetsönskemål
(män och kvinnor), graviditet
 Uppehåll vid kraftigare infektion med feber

31
Q

Metotrexat biverkningar

A

Vanliga
 Stomatit, illamående, kräkning och diarré
 Förhöjda transaminaser
 Infektioner inklusive opportunistiska agens

Sällsynta
 Benmärgsdepression: anemi, leukopeni, trombocytopeni
 Interstitiell pneumonit (ger då torrhosta och andnöd).

Pat följs varannan vecka första3 mån, därefter var 3e mån med blod- och leverstatus.

32
Q

Biologiska DMARDs

A

Inför behandling
 Hepatit B serologi
 Screening av latent tuberkulos
– Tuberkulosanamnes
– Lungröntgen
– Provtagning (quantiFERON)

Absoluta eller relativa kontraindikationer
 Måttlig till grav hjärtsvikt, malignitet
 Infektionsbenägenhet

33
Q

RA: Hur avgör man vilken behandling?

A

 De flesta börjar med Metotrexat, ensamt eller i kombination
med annat DMARD
 Biologiskt DMARD (enligt nationella riktlinjer):
– direkt vid ogynnsam prognos och hög sjukdomsaktivitet (tillsammans
med Metotrexat)
– senare vid ej tillräcklig effekt eller svikt på initiala behandlingen och
utifrån prognostiska faktorer
 Prognostiska faktorer är vägledande
 Samsjuklighet kan utgöra kontraindikation

34
Q

RA: uppföljning/monitorering

A

 Sjuksköterskestöd efter insatt behandling
– Besök + telefonkontakt
 Regelbunden blodprovstagning
 Täta återbesök (var 3-4 månad) tills låg sjukdomsaktivitet är uppnådd med insatt behandling

35
Q

Kristallartrit

A

Immunologisk reaktion på kristaller - ofta i leder.
- gikt
- kalciumpyrofosfatartrit (falsk gikt)
- kalciumfosfat
- hydroxiapatit
- kalciumoxalatkristaller.

36
Q

Gikt

A

Den klart vanligaste kristallartriten

  • Uttalad inflammation (rodnad, svullnad smärta, värmeökning)
  • Oftast fot, speciellt i MTP 1, men kan drabba alla leder…
  • Nattlig debut, max inflammation inom 24 timmar
  • ”Lakanet kan inte ligga på…”
  • Äldre män…
  • Vanligt med samsjuklighet i metabolt syndrom,hjärta-kärl, njure
37
Q

Gikt - diagnos

A
  • Klinisk diagnos, typisk anamnes,
  • Typisk patient, man över 50, ofta återkommande
    problem
  • Serumurat – kan vara sänkt i samband med akut
    attack, omkontroll efter några veckor – bör vara
    förhöjt vid något tillfälle!
  • Förhöjt urat >405 μmol/L – mättnadsgräns för urat
    i blod.
  • Saknas validerade klassifikationskriterier
  • Golden standard – påvisande av urinsyrakristaller
    alt tofi
  • Ledpunktion
  • 2% av 262 gikt patienter i primärvård
38
Q

Dual energy CT – dubbel energi
datortomografi (deCT)

A
  • Går att särskilja urat och kalk
  • Påvisa uratdepositioner i leder och senor
39
Q

Gikt akut behandling

A
  • Kolkicin 0,5 mg
  • NSAID i fulldos
  • Prednisolon 25 – 35 mg
  • Intraartikulärt kortison
  • Il-1 blockad, mAb (monoklonal antikropp)
  • anakinra – Kineret, daglig injektion
  • canakinumab – Ilaris, v 12 vecka
40
Q

Gikt profylaktisk beh

A
  • Allopurinol, xantinoxidashämmare
  • Vältolererat och lågt pris
  • Starta med låg dos och öka gradvis, 100 mg/dag och öka med 100 mg
    per 4 veckor tills målnivå s-urat (<360 / 300 mmol/L) uppnåtts
  • Lägg till urokosurika (probecid/lesinurad) om målnivå inte
    uppnåtts trots 900 mg allopurinol ELLER
  • Byt t febuxostat (Adenuric)
  • Akut anfallsprofylax under uppstart – endast v b hos de flesta
41
Q

är gikt farligt?

A
  • Smärta och funktionsförlust, rädsla för nya attacker, dålig livskvalitet,
    depression…
  • Kausal koppling till samsjuklighet?
  • Njursten - JA
  • Hjärt-kärlsjukdom ??
  • Njursjukdom - ?!
  • Neurodegenerativa sjukdomar – Parkinson! Demens?!
  • Vanligt med gikt hos organtransplanterade
  • Vanligare med cancer vid gikt?!
42
Q

Svullen armbåge är oftast

A

bursit

43
Q

Vad är en ”systemsjukdom”?

A
  • Flera olika organsystem drabbas av inflammation
  • Samtidigt - eller att olika organsystem engageras
    under en längre tidsperiod (lunga, njure, CNS,
    PNS, hud, muskler
  • Förekomst av s.k. allmänsymtom
  • Ju fler engagerade organsystem  misstänk
    inflammatorisk systemsjukdom, autoantikroppar
  • Vaskulit kan vara delfenomen i systemsjukdom
44
Q

Vad är vaskulit?

A
  • Vaskulit = kärlinflammation
  • Deskriptiv histologisk term
  • Delfenomen i annan sjukdom
  • Biverkan av läkemedel
  • Sjukdomsentitet – Primära vaskuliter

Vanliga vaskuliter inom reumatologi
* Storkärlsvaskulit
* Vaskulit i medelstora
kärl
* Småkärlsvaskulit

45
Q

Exempel på systemsjukdomar/vaskuliter

A

Systemsjukdom:
* Systemisk lupus erythematosus (SLE)
* Systemisk skleros
* Polymyosit/dermatomyosit
* Sjögrens syndrom
* Mixed Connective tissue Disease

Vaskuliter
* Granulomatös polyangiit (GPA)
* Eosinofil granulomatös polyangiit (EGPA)
* Mikroskopisk polyangiit (MPA)
* Polyarteritis nodosa (PAN)
* Takayashu arterit
* Temporalisarterit, Jättecellsarterit/polymyalgia
reumatika

46
Q

Vem drabbas av reumatisk systemsjukdom/vaskulit?

A
  • Drabbar personer i alla åldrar, dock vanligare
    hos äldre
  • Något vanligare hos kvinnor (systemsjukdom)
  • Ingen större ärftlighet (undantag SLE!)
  • Vanligen inte urakut insjuknande, debut,
    veckor  månader
  • Relativt ovanliga sjukdomstillstånd
47
Q

Reumatisk systemsjukdom/vaskulit –
symptom, allmänna

A
  • Trötthet, sjukdomskänsla
  • Feber/subfebrilitet
  • Viktnedgång, fråga!
  • Migrerande ledvärk – ledvärk som flyttar på sig
48
Q

Reumatisk systemsjukdom – symptom

A
  • Kollagenos (bindvävs) symptom – FRÅGA!
    – Håravfall
    – Solöverkänslighet
    – Sår i mun
    – Serositer
    – Feber
    – Siccasymptom
    – Raynaud
    Håravfall
49
Q

Vaskuliter-symtom

A
  • Tuggclaudiocatio (temporalisarterit)
  • Perifer neuropati; mononeuritis
    multiplex
  • Hudmanifestationer:
    – Palpabel purpura
    – Urtikaria
    – Ulcerationer
    – Noduli
    – Livedo reticularis
    – Makulopapulöst utslag
  • Nästäppa
  • “Sinuit”
  • Hosta
  • Hörselnedsättning
  • Heshet
  • Stridor
50
Q

Reumatisk systemsjukdom/Vaskulit –
diagnostik

A
  • Anamnes – Noggrann enligt ovan! Fråga efter
    aktuella och tidigare symtom
  • Status – Klä av patienten, inspektera och känn
    på hud (utslag, stram?), undersök munnen
    (sår?) och hårbotten (håravfall?), leta efter
    förstorade lymfkörtlar, undersök blodtryck i
    bägge armar (storkärlsvaskulit), ev.
    neurologstatus (svaghet?), gör ledstatus!
  • Laboratorieanalyser –
    – Blodstatus med
    differentialräkning (eosinofili?)
    – SR, CRP
    – joniserat Ca 2+ (sarkoidos,
    malignitet)
    – kreatinin + urinsticka (hematuri-
    el. proteinuri), urinsediment,
    albumin i urin
    – Fraktionerde proteiner (elfores)
    – leverstatus, kreatininkinas (CK)
    – Hjärtenzymer (TNT, TNI)
    – lumbalpunktion
    – Anti nukleära antikroppar
    (ANA-screen) , anti neutrofil
    cytoplasmatiska antikroppar
    (ANCA)
  • Undersökningar – röntgen, klinisk fysiologi,
    neurofysiologi, PAD
    – Lungor: röntgen pulm, datortomografi thorax, spirometri
    – Hjärta: EKG, ultraljud hjärta, magnetkamera
    – Hjärna: datortomografi, magnetkamera
    – Stora kärl: ultraljud, datortomografi/magnetkamera
    – Sinus: datortomografi, magnetkamera
    – Screening: datortomografi thorax, buk, positron
    emissionstomografi (PET)
  • Biopsi från drabbat organ exvis. njure, hud, muskel,
    nerv, CNS, PNS, testis
50
Q

Autoantikroppar- vaskulit

A
  • Anti Neutrofil Cytoplasmatisk Antikropp (ANCA)
  • Immunfluorescensmönstret kan vara cytoplasmatiskt (c-ANCA) eller perinukleärt (p-ANCA). En titer om minst 20 räknas som positiv.
  • Antikroppar mot PR3 förekommer ffa vid GPA, men även vid andra vaskulitsjukdomar som tex polyarteritis nodosa och inflammatorisk tarmsjukdom. Värden större eller lika med 5 IE/ml räknas som positiva.
  • Antikroppar mot MPO förekommer ffa vid småkärlsvaskuliter. Värden större eller lika med 3 IE/ml bedöms som positiva. p-ANCA som ej är MPO-positiv förekommer vid inflammatorisk tarmsjukdom och RA.
51
Q

Vilka leder drabbas vid RA?

A

Främst leder i händer och fötter. Men i stort sett alla leder kan drabbas.
Det som ej drabbas är DIP-leder och ryggen (halsrygg kan dock drabbas).

52
Q

Systemisk lupus erythematosus (SLE) - översikt

A
  • Incidens:2-8/100 000,
  • 90 % är kvinnor i åldern 15-45 år
  • Kan drabba människor av båda kön i alla åldrar
  • Kan engagera alla organ
  • Företrädelsevis hud/slemhinnor, leder, muskler och serösa hinnor, njurar, myokard, lunga, CNS, svåra autoimmuna penier och vaskuliter
  • Svårighetsgrad avgörs av organengagemang
  • Oftast skovvis förlöpande, östrogen (graviditet) och solljus kan utlösa skov
  • Ej ovanligt med associerat fosfolipidantikroppssyndrom – ökad benägenhet för tromboser
  • Kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom
  • Behandling styrs av grad av organengagemang
53
Q

SLE kan ge allvarligt organengagemang, bla njurarna kan drabbas, berätta kort om detta.

A

Glomerulonefrit.
DNA – anti-DNA immunkomplex deponeras i mesangiet,
längs basalmembran eller i hela glomerulus.

54
Q

Systemisk skleros (Sklerodermi, SSc) - översikt

A
  • Incidens 20/miljon invånare/år, debuterar oftast i medelåldern, kvinna/man 3:1
  • Inflammation och fibrotisering av hud och underhud samt blodkärl och inre organ, främst lungor, hjärta och njurar men också GI-kanal.
  • Raynauds fenomen är obligat för diagnos
  • Diagnos ställs genom klinisk bild och autoantikroppar (ANA)
  • Behandling beroende på organengagemang
  • Immunosuppression, lokalbehandling
55
Q

Storkärlsvaskulit, temporalisarterit - översikt

A
  • Jättecellsarterit (GCA)
  • Tinningsartärer, ofta aorta
  • Äldre>50 år
  • Relation till polymyalgi (PMR)
  • Ofta förhöjd SR och CRP men inga serologiska
    markörer
56
Q

Granulomatös polyangit - GPA (tidigare
Wegeners granulomatos)
översikt

A
  • ANCA associerad vaskulit (PR3-ANCA)
  • Angriper framför allt luftvägar och njurar
  • Kaviteter i lungorna
  • Njurpåverkan, stigande kreatinin + urinsediment med
    blodkroppscylindrar
57
Q

Differentialdiagnostik vid
systemsjukdom/vaskulit

A

Stora imitatörer!
* Infektion? Uteslut alltid, blododlingar! Ibland antibiotika
* Malignitet? Var alltid beredd att ompröva diagnoser!

58
Q

Behandling av systemsjukdom/vaskulit

A
  • Antimalaria – Plaquenil (SLE)
  • Kortison
  • Varierande grad av immunosuppression beroende på
    svårighetsgrad av symptom
  • Cyklofosfamid – Sendoxan
  • Antikoagulation
  • Förhindra ytterligare organskada
  • Aktiv behandling respektive remissionsbevarande behandling
  • Monitorera effekter av behandling
  • Bedöm toxiska effekter av behandling!
  • Screening hjärt/kärlsjukdom
59
Q

Vilka Spondylartriter (SpA) finns det?

A
  • Axial SpA eller Ankyloserande spondylit (AS)
  • Psoriasisartrit (PSA)
  • IBD-associerad artrit
  • Reaktiv artrit (ReA)
  • Ospec SpA

*0.5% av befolkning

60
Q

Vad är entesit?

A

Ses vid spondylartriter. Inflammation i sen/ligament fästen i skelettet.

61
Q

Svullen och röd tå eller finger (“korv-tå-finger”)

A

daktylit

62
Q

Schobers test

A
  • Patienten står upp
  • Hitta L5 och markera där samt 10 cm ovanför.
  • Patienten ska sedan böja sig så långt hen kan
  • Avståndet från urpsrungs-strecket ska nu vara >15 cm
  • Om < 15 cm är det inskränkt rörlighet i ländryggen
  • Schobers test används främst vid uppföljning av patienter
    med ankyloserande spondylit.
63
Q

Diagnostik av axial SPA

A

*Kronisk ryggsmärta (helst inflammatorisk karaktär)
*Minst 1 av följande fynd eller tecken i sjukhistorien:
-Artrit -entesit (hälen)
-daktylit
-irit
-IBD,
-psoriasis
-familaritet
-HLA-B27+
-oförklarad CRP-stegring

*Bilddiagnostiska tecken på sakroiliit för ”säker” diagnos
(MRT är den känsligaste metoden)

64
Q

Ankyloserande spondylit
(Mb Bechterew)

A

 Sakroilit på röntgen dvs
usurer fr.a. på ileumsidan
varierande ledspringa
scleros
+ minst en av följande
* IBP >3 mån
* Begränsning av ländryggsrörlighet
* Begränsning av bröstkorgsexpansion

65
Q

Kort om Axial SpA

A

– ung ålder vi debut
– oftare män
– anamnes vägledande för diagnos
– Oftast krävs bilddiagnostik (Magnetkamera,
(Datortomgrafi)) för bekräftande av diagnos

66
Q

Psoriasisartrit

A

Insjuknar ofta i 30-50 års ålder,
Lika vanligt hos män och kvinnor
Associerat med metabola syndromet
1. DIP-ledsartrit
2. (Mutilansartrit)
3. Symmetrisk RA-likn (30-40%)
4. Assymm oligoartrit (dominerande bild, 50%)
5. Axial spondylartrit (5-10%)

67
Q

psoriasisartrit diagnos

A

Diagnos
 Leta efter psoriasis
 Fråga efter hereditet för psoriasis
 Entesiter vanligt och viss mån daktyliter (10-
20%)
 RF/ACPA- antikroppsnegativa
 Röntgen (bennybildning, broskskada)

68
Q

Psoriasisartrit behandling

A

Behandling
 Behandla huden (kortison, UV-strålning etc)
 NSAID
 Metotrexate (ev Arava® (Leflunodomid))
 TNF-hämmare
 Om detta ej fungerar finns flera ytterligare
alternativ:
– IL-17 hämmare (Sekukinumab® (Consentyx))
– IL12/IL-23 hämmare (Ustekinumab® (Stellara))
– Fosfodiesteras-hämmare (Apremilast® (Otezla))

69
Q

IBD-assoc artrit

A

 20-30% av IBD-pat
 Enthesiter
 Axial SpA/sakroiliit (i ca 50% av fallen)
 Perifer artrit (i ca 50% av fallen)
– Mono/oligoartrit – vanligen ej destruktiv
– Parallellt med tarminflamm (fr a UC)
Behandling:
 Undvik NSAIDs
 Metotrexat, sulfasalazin, (azathioprin)
 TNF-hämmare (speciellt infliximab®,
adalimumab®)

70
Q

akut artrit. misstänk……. och diagnostisk åtgärd?

A

 Tänk på:
– Septisk artrit (alla åldrar)
– Gikt (äldre, män)
– Reaktiv artrit (yngre - medelålders)
 Diagnostisk åtgärd:
– LEDPUNKTION!

71
Q

Reaktiv artrit

A

 Artrit utlöst av vissa Salmonella, Shigella,
Yersinia, Campylobacter, Chlamydia
 Drabbar oftast yngre/medelålders personer
 Aseptisk artrit 1-4 veckor efter infektion
 Mono-/oligoartrit
 Nedre extremitetsleder vanligast
 Varaktighet 3-9 mån, går vanligen över
 10-20% uppges få kronisk eller recidiverande
artrit

72
Q

Utredning och behandling ReA

A

 Serologi (genomgången infektion)
 Ev odling (Chlamydia)
 Ledvätska – odling, kristaller (diff-diagnos)
 Antibiotika beh av ev chlamydia infektion, ej annars
 NSAID
 Kortison i led om ej infektion
 Om persisterande eller svåra symptom – ev
kortison per os
 Metotrexat?, Sulfasalazin?, TNF-hämmare?

invärtesmedicin (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions