Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

6. Cirkulation/Respiration > Respiration > Flashcards

Respiration Flashcards

1
Q

Vilka är respirationsorganen?

A
  1. Luftvägar (övre + nedre)
  2. Lungor
  3. Andningsmuskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken är den viktigaste andningsmuskeln?

A

Diafragma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är ett annat ord för andning?

A

Respiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är ett annat ord för respiration?

A

Andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur indelas respiration?

A
  1. Ventilation
  2. Gasutbyte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär ventilation?

A

Transport av luft till och från lungor från atmosfärsluft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär gasutbyte?

A

Transport av C/O2 mellan luft och celler (för metabolism).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur indelas gasutbyte?

A
  1. Utbyte i lungor, mellan alveolarluft och blod.
  2. Transport i blod, mellan lungor och kropp.
  3. Utbyte mellan blod och celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Funktion för respiration?

A
  1. Värma, fukta och filtrera inandad luft.
  2. Immunförsvar (ansamling av immunceller längs luftvägar)
  3. Kyl kropp (blodkärl i övre luftvägar kyls snabbt pga avdunstande vatten)
  4. Syra-bas-balans (kan regleras via CO2-halt i blod = svag syra som påverkar pH)
  5. Luktsinne
  6. Tal/Läte (stämband möjliggör vokalisering/kommunikation)
  7. Venöst återflöde (andningsrörelser skapar underlättande tryckförändring)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de övre luftvägarna?

A
  1. Nos och näshåla
  2. Bihålor
  3. Munhåla
  4. Svalg / Pharynx
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Svalg

A

Pharynx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Pharynx

A

Svalg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka är de nedre luftvägarna?

A
  1. Struphuvud / Larynx
  2. Luftstrupe / Trachea
  3. Lungor (bronker/bronkioler/alveoler)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Larynx

A

Struphuvud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Struphuvud

A

Larynx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Luftstrupe

A

Trachea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Trachea

A

Luftstrupe

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Var sker gasutbytet?

A

I lungornas alveoler

(små luftblåsor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad sker med luft som passerar nos?

A

Filtreras grovt av näshår.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan nos minska luftvägsmotstånd/resistens?

A

Genom att vidga nosborrar.

(olika effektivt hos olika djur)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Andas Eq med munnen vid fysisk ansträngning?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Näsmusslor

A

Concha nasales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Concha nasales

A

Näsmusslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad sker med luft i näshålan?

A
  1. Näsmusslor ökar kontaktyta och bromsar luftflödet.
  2. Luft fuktas och värms av kärlrik slmh.
  3. Luft filtreras och renas av rörliga mucus och cilier (cytoplasmautskott)
  4. Luktsinne via olfaktoriskt epitel
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilket epitel finns i majoriteten av luftvägarna?

A

Respiratoriskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad produceras mucus i respiratoriskt epitel av?

A

Bägarceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad finns i respiratoriskt epitel?

A

Bägarceller som producerar mucus, där smuts och mikroorganismer fastnar, och transporteras till svalg av cilier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Åt vilket håll rör sig alltid cilier?

A

Mot svalget, för att sväljas/hostas/nysas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad för slags epitel är respiratoriskt epitel?

A

Flerradigt cylinderepitel

(alla celler ar kontakt med basalceller i botten, men alla når inte upp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Näsålans slmh

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Funktion för näshålans slmh?

A
  1. Tillför fukt/värme till luft.
  2. Tjocklek regleras via kontraktion (tunn)/relaxering (tjock), vilket påverkar luftvägsmotstånd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Är Eq bra på att reglera näshålans tjocklek?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är bihålor?

A

Håligheter i skallbenet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Funktion för bihålor?

A
  1. Minskar vikt på huvud (men ger ändå stark konstruktion)
  2. Resonans vid läten.
  3. Bidrar med att värma och fukta luft, trots att det inte passerar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är fördelar resp nackdelar att andas via munnen?

A
  • Fördelar: Lättare att andas vid fysisk aktivitet.
  • Nackdelar: Sämre filtration, ökad risk för infk samt sköra slmh pga torr och kall luft.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är tonsiller?

A

Lymfatisk vävnad i munnen som ger immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q
A

Tonsiller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad markeras av 1 och 4?

A

1 = Epiglottis / Struplocket

4 = Stämbanden

(larynx/strupuvud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Epiglottis

A

Struplocket

(larynx/strupuvud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Struplocket

A

Epiglottis

(larynx/strupuvud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Funktion för epiglottis / struplocket?

A

Stänger till för övre luftvägar vid sväljning, vilket förhindrar att föda och vätska går ner i trachea.

(larynx/strupuvud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Hur fungerar stämbanden?

A

När stämbanden spänns och luft flödar utåt alstras ljud av vibrationerna.

(larynx/strupuvud)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur fungerar hostreflexen?

A

En försvarsmekanism som utlöses av partiklar/slem/gaser som irriterar slmh i larynx eller trakea:
1. Djup inandning
2. Stämbanden stängs
3. Bukmuskler kontraherar
4. Tryck byggs upp inifrån
5. Luft flödar snabbt ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Har bronkioler brosk?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Har bronker brosk?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Har trachea brosk?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Funktion för brosk i trachea och bronker?

A

Broskringar håller trachea och bronker öppna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad kan reglera luftvägarnas diameter?

A

Glatt muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Varför delas bronker upp i förgreningar i lungorna?

A

För att öka ytan för gasutbytet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad innebär dikotoma förgreningar?

A

Att det bildas 2 rör efter varje förgrening, av bronker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är det bronkiella trädet?

A
  1. Dikotoma förgreningar av bronker.
  2. Minskad diameter i varje enskilt rör, men ökad total area för luft att spridas på.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Är det snabbare luftflöde i trachea eller bronkioler?

A

Bronkioler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad sker med luftflödet när det kommer till bronkiolerna?

A

Det bromsas in, pga den ökade ytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Har djur samma antal förgreningar av bronkiella trädet?

A

Nej, det varierar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad utgör större delen av lungornas volym?

A

Alveoler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Via vilken process sker gasutbytet?

A

Diffusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad innebär diffusion?

A

Passiv transport av ämnen från hög halt till lägre halt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Var sker gasutbytet?

A

I alveoler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad finns på insidan av alveoler?

A

Vätskefilm med surfaktant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är surfaktant?

A

Ett tvål-liknande ämne i vätskefilmen på alveolernas insida som minskat ytspännning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vilken typ av immunförsvar finns i alveoler?

A

Makrofager som fagocyterar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Funktion för makrofager?

A

Fagocytera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Finns det immunförsvar i alveoler?

A

Ja, makrofager som fagocyterar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vilken typ av epitel täcker insidan av alveoler?

A

Enkelt plattepitel med typ I celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Funktion för de gula cellerna?

A

Producera surfaktant

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad är speciellt med bindväv runt alveoler?

A

Den är rik med elastiska fibrer, och blodkapillärer som bildar ett nätverk vilket ökar ytan för gasutbytet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad innebär ventilationsprocessen?

A

Transport av luft till och från lungor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Hur indelas normal ventilation i vila?

A
  1. Inspiration / Inandning
  2. Exspiration / Utandning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Inspiration

A

Inandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Inandning

A

Inspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Esxpiration

A

Utandning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Utandning

A

Exspiration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad innebär inspiration?

A

Inandning, alltså transport av luft från atmosfären till lungor, vilket kräver kontraktion av andningsmuskler som kräver energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vilka är andningsmusklerna?

A
  1. Diafragma
  2. Externa interkostalmuskler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad innebär exspiration?

A

Utandning, alltså transport av luft från lungor till atmosfär, vilket oftast är en passiv mekanism som ej kräver muskelkraft utan har elastisk återfjädring pga elastiska strukturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Varför är utandning oftast “lättare” än inandning?

A

För att exspiration oftast är en passiv mekanism som inte kräver energi utan har elastisk återfjädring pga elastiska strukturer som tenderar att vilja komprimera lungorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad är diafragma?

A

En kupolformad skelettmuskel mellan brösthålan och bukhålan som kontraherar vid inandning (rätas ut) och relaxerar vid utandning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Pleuran

A

Lungsäcken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Lungsäcken

A

Pleuran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad är pleuran / lungsäcken?

A

En sluten säck som består av ett yttre och inre lager, med en tunn vätskespalt mellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Funktion för pleuran / lugnsäcken?

A
  1. Minskar friktion, vid andningsrörelser.
  2. Håller lungorna utspända mot insidan av brösthålan via undertryck.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Thorax

A

Bröstkorgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Bröstkorgen

A

Thorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad strävar elastiska strukturer i lungorna efter?

A

Att dra ihop lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad är speciellt med lungornas volym?

A

Den följer hela tiden brösthålans volym i samband med andningsrörelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Pneumothorax

A

Lungkollaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Lungkollaps

A

Pneumothorax

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vad visas?

A

Pneumothorax / Lungkollaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Vad kan pneumothorax orsakas av?

A

Punkterad pleura

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad leder pneumothorax / lungkollaps till?

A

Vätske- eller luftfylld lunga, vilket är potentiellt livshotande om båda lungorna påverkas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vilken lag gällande tryck följer luft?

A

Luft rör sig från ett högre tryck till ett lägre tryck.

(blåsbälg)

Luft sugs in vid inandning pga lägre tryck inuti, och tvärtom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

P

A

Tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Hur uppstår tryck?

A

Genom att gasmolekyler krockar med väggar i “behållaren”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad sker med trycket i lungorna när volymen minskar?

A

Det ökar, så gasmolekyler krockar med “behållarens” väggar mer sällan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Vad styr ventilation?

A

Skillnader mellan alveolartrycket (Palv) och atmosfärtrycket (Patm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad händer med Palv när lungorna expanderas?

A

Minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Vad händer med Palv när lungorna komprimeras?

A

Ökar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Hur rör sig diafragma vid kontraktion?

A

Den rätas ut, blir mindre kupolformad och dras ner mot buken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Vad sker med lungvolymen när diafragma kontraherar?

A

Diafragma dras ner mot buken vilket ökar volymen i brösthålan samt lungorna, som är i kontakt via plaueran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vad kan orsaka forcerad ventilation?

A

Tex fysisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad innebär inspiration vid forcerad ventilation?

A

Kraftigare kontraktion av diafragma, externa interkostalmuskler samt halsmuskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad innebär exspiration vid forcerad ventilation?

A

Kontraktion av interna interkostalmuskler och bukmuskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad är speciellt med in- och utandning i vila hos Eq?

A

Det är både passiv och aktiv mekanism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad sker med AF vid galopp hos Ca?

A

Den synkroniseras med stegfrekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vilka faktorer i vävnad påverkar ventilation?

A
  1. Luftvägsmotstånd
  2. Vävnadens elastiska egenskaper
  3. Alveolernas ytspänning
109
Q

Är luftvägsmotstånd/resistens relevant hos friska individer?

A

Nej

110
Q

Vad innebär luftvägsmotstånd/resistens?

A

Motståndet mot luftflödet i luftvägarna, som beror på friktion mellan luft och luftvägarnas väggar som orsakas av minskad diameter och turbulens.
Luft kan vara turbulent där det flödar snabbast (trachea och större bronker), vilket gör att den virvlar = mer friktion.

111
Q

Vad är luftvägsmotståndet störst?

A

I näshålan

112
Q

När är luftvägsmotstånd/resistens av större betydelse?

A

Vid sjukdomstillstånd, som tex astma.

113
Q

Vad innebär astma?

A

Ökat luftmotstånd i bronkioler, vilket försvårar utandning.

114
Q

Har luftvägarnas glattmuskulatur stor innervering?

A

Nej

115
Q

När kontraherar luftvägarnas glattmuskulatur?

A

Vid parasympatisk aktivering, som en försvarsmekanism för att hindra att potentiellt farliga ämnen kommer in.

116
Q

När relaxerar luftvägarnas glattmuskulatur?

A

Vid aktivering av B2-adrenerga receptorer.

117
Q

Vad utnyttjas för astmamedicin?

A

B2-adrenerga receptorer som aktiverar relaxering av luftvägarnas glattmuskulatur vilket vidgar luftrör och underlättar luftflödet.

118
Q

Vad kan aktivera B2-adrenerga receptorer?

A

Adrenalin

119
Q

Vad påverkas av kontraktion/relaxering av luftvägarnas glattmuskulatur?

A

Ffa resistens i bronkioler och små bronker.

120
Q

Hyperpné

A

Djup och snabb andning, som kan uppstå vid fysisk ansträngning eller hög höjd.

121
Q

Djup och snabb andning, som kan uppstå vid fysisk ansträngning eller hög höjd.

A

Hyperpné

122
Q

Takypné

A

Onormalt snabb andning, som kan uppstå vid sjukdom.

123
Q

Onormalt snabb andning, som kan uppstå vid sjukdom.

A

Takypné

124
Q

Polypné

A

Flämtning, som kan uppstå pga hässjning.

125
Q

Flämtning, som kan uppstå pga hässjning.

A

Polypné

126
Q

Dyspné

A

En känsla av andnöd, som kan uppstå vid hårt fysiskt arbete eller sjukdom.

127
Q

En känsla av andnöd, som kan uppstå vid hårt fysiskt arbete eller sjukdom.

A

Dyspné

128
Q

Apné

A

Andningsstillestånd, som kan uppstå vid dykning utan snorkel eller under sömn.

129
Q

Andningsstillestånd, som kan uppstå vid dykning utan snorkel eller under sömn.

A

Apné

130
Q

Ge exempel på andningsmönster.

A
  1. Hyperpné
  2. Takypné
  3. Polypné
  4. Dyspné
  5. Apné
131
Q

Vad innebär hässjning?

A

Att djuret flämtar, med snabb och ytlig andning för att avge överskottsvärme, vilket ökar AF och minskar tidalvolymen.
Det är ffa andning via döda rummet, men djupa andetag taws med jämna mellanrum för att tillgodose alveolarventilationen och gasutbytet.
Avdunstning i slmh i övre luftvägar kyler ytliga kärl som för avkylt blod ut i kroppen för att sänka kroppstemperaturen.

132
Q

Vad innebär alveolarventilation?

A

Volymen frisk luft som når alveolerna per minut, vilket direkt påverkar gasutbytets effektivitet.

133
Q

Hur kan alveolarventilationen regleras?

A
  1. Minskad AF minskar alveolarventilation.
  2. Ökad tidalvolym ökar alveolarventilation.
  3. För stor andningsmask ökar anatomiska döda rummets volym.
134
Q

Vad är luft som når alveolerna en blandning av?

A

Frisk luft och använd luft från döda rummet.

135
Q

Vad är det anatomiska döda rummet?

A

Luftförande delar där det inte sker något gasutbyte, från nosen till terminala bronkioler. Men det har andra funktioner.

136
Q
A

Anatomiska döda rummet

137
Q

Vad innebär respiratorisk minutvolym?

A
  1. Mängden luft som andas in per min.
  2. = AF x tidalvolym
  3. Mått på lungventilation, men ej exakt mått på hur väl andning är
    anpassad till behovet (pga gasutbyte sker i alveoler, ej i luftförande delar)
138
Q

Vad innebär andningsfrekvens?

A

Antalet andetag per min.

139
Q

AF för Fe

A

25

140
Q

AF för Ca

A

25

141
Q

AF för Bo

A

30

142
Q

AF för Eq

A

12

143
Q

Vad kan göra att AF varierar?

A
  1. Djurslag
  2. Ålder
  3. Kön
  4. Dräktighet
  5. Aktivitetsgrad
  6. Stress
  7. Medicinska tillstånd
144
Q

AF

A

Andningsfrekvens

145
Q

VC

A

Vital kapacitet = Volym från max in till max ut

146
Q

IRV

A

Inspiratorisk reservvolym = Volym som kan inandas efter normal inandning (forcerad)

147
Q

RV

A

Residual volume = Volym kvar efter maximal utandning. Det finns alltid lite kvar för att alveoler ej ska kollapsa.

148
Q

ERV

A

Exspiratorisk reservvolym = Volym som kan utandas efter normal utandning (forcerad.

149
Q

TV

A

Tidalvolym / Andetagsvolym

150
Q
A

Spirogram

151
Q

Vad är ett sätt att undersöka andning hos djur?

A

Lungvolymer, ffa genom att mäta TV/Tidalvolym/Andetagsvolym

152
Q

Vad är en spirometer?

A

Ett instrument som mäter lungfunktionen, genom att mäta volymen luft som passerar nosen, både in och ut. Detta registreras i ett diagram, sk spirogram.
Uppåtgående kurva = inandning
Nedåtgående kurva = utandning

153
Q

Vad innebär BAL?

A

Bronkoalveolärt lavage / Lungsköljsprov då lungorna sköljs igenom av med natriumklorid (under influens av lugnande medel), och vätskan analyseras för att se om immunceller ansamlats, och i så fall vilken typ. Skum = Surfaktant

154
Q

Hur stor del av kroppens energiomsättning utgör andningsarbetet?

A

1-2 % i vila och cirka 10 % vid fysisk aktivitet, tack vare surfaktant.

155
Q

Vad utgör 90 % av andningsarbetet?

A

Att övervinna elastiska krafter och ytspänning som vill dra in lungorna.

156
Q

Vad utgör 10 % av andningsarbetet?

A

Att övervinna luftvägsmotståndet.

157
Q

Vad är speciellt med lungvävnadens elasticitet?

A

Elastiska fibrer runt alveoler och elastisk muskulatur runt bröstkorgen:
1. Vill dra ihop lungorna.
2. Ger återfjädring vid exspiration.
3. Ger tänjbarhet vid inspiration.

158
Q

Vad innebär alveolernas ytspänning?

A

Vatten strävar hela tiden efter att minska kontaktytan med luft, vilket skapar ytspänning.

I alveolerna finns ytspänning mellan vattenfilm och luft som strävar efter att dra ihop alveolerna, vilket ger risk för kollaps (fylls med vätska istället för luft). Men 2 celltyper producerar ett tvålliknande ämne = surfaktant som lägger sig mellan vatten och luft. Det har 1 hydrofil (interagerar hellre med vatten) resp hydrofob (interagerar hellre med luft) del, vilket förhindrar att de minsta alveolerna kollapsar.

159
Q

Vad är surfaktant?

A

Det har ämnen som minskar ytspänningen av vätskefilmen i alveoler, vilket förhindrar kollaps av de minsta alveolerna och underlättar inandning.

160
Q
A
161
Q

Hur anges halter av O2 och CO2?

A

Som partialtryck (p):
- pO2
- pCO2

162
Q

Vad är pO2 och pCO2?

A

Partialtryck/halter av O2 och CO2.

163
Q

Vad bestäms partialtryck av?

A

Hur stor andel en viss gas utgör i en gasblandning?

164
Q

Har gaser konc i vätskor?

A

Nej, man säger att de har partialtryck.

165
Q

Har O2 eller CO2 högre löslighet i vatten?

A

CO2, 20 ggr mer

166
Q

Vad partialtrycket av en gas i vattenlösning, per definition?

A

Samma som i luften som den står i jämvikt med.
I början kommer inga syremolekyler i kontakt med atmosfärsluft —> syremolekyler börjar lösas i vattnet —> jämnvikt uppnås (lika många syremolekyler går från luft till vatten, och tvärtom)

167
Q

Hur sker gasutbytet mellan blod och luft?

A

Gaser diffunderar (passiv transport) från ett högre till ett lägre partialtryck, över en tunn barriär på stor yta (O2 löses först upp i vätskefilm, och CO2 avges från den till luft). Det är högre pO2 i alveolen än i kapillärlumen, och tvärtom för pCO2.

168
Q
A
169
Q

Vad påverkar diffusionshastighet?

A
  1. Partialtryck i luft och blod
  2. Gasernas löslighet
170
Q

Diffunderar O2 eller CO2 snabbare?

A

CO2

171
Q

Hur är partialtrycket i blod som lämnar lungorna i förhållande till alveolarluften?

A

Samma

172
Q

Vad driver gasutbyte/diffusion?

A

Skillnader i partialtryck vid:
1. Alveoler och lungkapillärer
2. Transport av gaser från lungor till vävnad, och från vävnad till lungor.
3. Vävnadskapillärer och celler

Utan cellers metabolism avstannar allt.

173
Q

Hur sker gasutbytet mellan alveoler och lungkapillärer?

A

Blod från vävnad har relativt hög pCO2 och låg pO2. Skillnaden i partialtryck driver diffusion av CO2 från blod till luft, samt O2 från luft till blod. Blod som lämnar lungor har därför samma partialtryck som alveolarluft.

174
Q

Hur sker gasutbytet mellan vävnadskapillärerna och cellerna?

A

I celler är pO2 < 40 och pCO2 > 46.
I ECM är pO2 = 40 och pCO2 = 46.
Skillnaden driver alltså in O2 från ECM till cellen, och ut CO2 från cellen till ECM.

175
Q

Vad göras för att få ett mått på alveolarventilation?

A
  1. Mät syrehalt i arteriellt blod
  2. Luftprov i alveoler (OBS andas ut döda rummets volym först)
176
Q

Är pO2 i alveolarluft högre eller lägre än i atmosfären?

A

Lägre

177
Q

Vad påverkas pO2 i alveolarluft av?

A
  1. Atmosfärens pO2 (sänks om hög höjd/dålig ventilation)
  2. Alveolarventilation (hur mycket djuret andas)
  3. Kroppens O2-konsumtion/upptag (aktivitet)
178
Q

Vad är pO2 i alveoler?

A

100

179
Q

Vad är pO2 i atmosfären?

A

160

180
Q

Varför är pO2 i alveolarluft lägre än i atmosfären?

A

Pga syremolekyler hela tiden plockas upp i alveoler, som då alltså ej bara har frisk luft.
Luften har även fuktats samt har CO2, som späder ut.

181
Q

Vad blir problematiskt för däggdjur på hög höjd?

A

Lågt pO2 i atmosfär ger lågt pO2 i alveolarluft och syreupptag minskar. Det kan delvis kompenseras via ökad alveolarventilation, men problemet blir då att djuret utandas för mycket CO2.

182
Q

Hur är pCO2 i alveolarluft i förhållande till atmosfären?

A

100 ggr högre i alveolerna, pga CO2 hela tiden tillförs från kroppens celler, men det hålls relativt konstant pga hård reglering.

183
Q

Vad innebär hypoventilation?

A

Att djuret andas för lite, vilket kan ge minskat syreupptag och medvetslöshet, samt ökad CO2-halt.

184
Q

Vad innebär hyperventilation?

A

Att djuret andas för mycket, vilket kan orsaka kramp/yrsel pga för lågt pCO2 = för högt pH då CO2 är en svag syra.

185
Q

Hur visas hyperventilation i diagram?

A

Ökad alveolarventilation:
- pO2 i alveoler ökar
- pCO2 i alveoler minskar

186
Q

Hur visas hypoventilation i diagram?

A

Minskad alveolarventilation:
- pO2 i alveoler minskar
- pCO2 i alveoler ökar

187
Q

Vad sker med respiration vid fysiskt arbete?

A

Muskelkontraktion kräver ATP, vars produktion kräver syre:
1. Mer O2 konsumeras
- Ökad skillnad i partialtryck (blod från vävnad lägre syrehalt) driver:
- Ökad diffusionshastighet
2. Ökad ventilation (forcerad andning)
- Behåller pO2 i alveoler
- Minskad diffusionssträcka (vidgade alveoler sträcker ut blod-luft-barriären = blir tunnare)
3. Ökat blodflöde i lungor
- Stängda lungkapillärer öppnas (alla ej öppna i vila) =
- Ökad diffusionsyta
- Hjärtminutvolym (HR + SV) ökar = blodflöde genom lungor ökar

188
Q

Annat ord för perfusion?

A

Blodflöde

189
Q

Annat ord för ventilation?

A

Luftflöde

190
Q

Annat ord för blodflöde?

A

Perfusion

191
Q

Annat ord för luftflöde?

A

Ventilation

192
Q

Vad är speciellt med perfusion och ventilation i lungorna?

A

Det kan ske i olika grad i olika delar av lungorna.

193
Q

Vad innebär lungornas kompensatoriska mekanism vid sämre ventilation/perfusion?

A

Sämre luftflöde i en lungdel, ex pga inflm, känna av arterioler i det området som kontraherar vilket minskar blodflöde runt dåligt ventilerade alveoler (för att matcha luftflödet, gasutbyte sker men i lägre grad), samtidigt som alveroler med bättre ventilation får ökat blodflöde.

194
Q

Vad innebär höghöjdssjuka?

A

Att låg alveolär pO2 kan starta lungornas kompensatoriska
mekanismer som orsakar
Brisket disease hos Bo, alltså vasokonstriktion av arterioler som ger lunghypertension, hjärtsvikt,
ödem, dyspné och svaghet.

195
Q

Hur stor del av O2 i blod är löst i plasma?

A

1.5 %

196
Q

Hur stor del av O2 i blod är bundet till Hb?

A

98.5 %

197
Q

Vad är deoxyhemoglobin?

A

Hb utan bundet syre

198
Q

Vad är oxyhemoglobin?

A

Hb med bundet syre

199
Q

Rör sig O2 bra i vätska?

A

Nej

200
Q

Varför drivs denna formel åt HÖ i lungor?

A

För att lungor hela tiden fyller på med O2, och om något ökar på ena sidan kommer det drivas åt andra. Tvärtom i vävnad.

201
Q

Varför drivs denna reaktion åt VÄ i vävnad?

A

För att vävnad hela tiden upptar O2, och om något minskar på ena sidan kommer reaktionen drivas åt den sidan. Tvärtom i lungor.

202
Q

Vad har Hb för syremättnadsgrad om det bundit 2 O2?

A

50 %

203
Q

Vad har Hb för syremättnadsgrad om det bundit 4 O2?

A

100 %

204
Q

Varför är hemoglobinets dissociationskurva / syrebindningskurva S-formad?

A

För att affiniteten hos hemoglobin att binda O2 ökar när den redan har bundit O2, men inte kan binda fler än 4 O2.

205
Q

Är hemoglobinets dissociationskurva och hemoglobinets syrebindningskurva samma sak?

A

Ja

206
Q

Hur ökar mängden löst O2

A
207
Q

Vad visas av hemoglobionets dissociationskurva / syrebindningskurva?

A
  • Hemoglobinets affinitet för O2 ökar sigmoidalt.
  • Mängden löst O2 i plasma ökar proportionellt/linjärt, utefter hur mycket O2 det är i luft (väldigt lite O2 transporteras såhär)
208
Q

Vilken syremättnadsgrad vill man vanligtvis ha i arteriellt blod?

A

98.5 %

209
Q

Vad innebär en syremättnadsgrad på 98.5 % i arteriellt blod?

A

Att nästan varje Hb i blodet har bundit 4 O2 när de lämnar lungorna.

210
Q

I vilka situationer ökar resp minskar pO2 i arteriellt blod?

A
  1. Hyper/Hypoventilation
  2. Dåligt ventilerat rum
  3. Hög höjd
  4. Fysisk aktivitet
211
Q

Vad beror mängden O2 till vävnad på?

A

Mängden Hb som passerar lungkapillärerna.

212
Q

Vad innebär anemi?

A

Minskad förmåga att transportera O2 i blod, ev pga blodbrist = för få erytrocyter = för låg mängd Hb i blod.

213
Q

Vad innebär hypoxi?

A

Syrebrist i kroppens vävnader, vilket ses via cyanos, och kan orsakas av ex anemi.

214
Q

Vad kallas minskad förmåga att transportera O2 i blod?

A

Anemi

215
Q

Vad kallas syrebrist i kroppens vävnader?

A

Hypoxi

216
Q

Hur ses hypoxi?

A

Via cyanos, alltså blåaktig färgning av hud och slmh pga deoxyhemoglobin färgar blod mer blått.

217
Q

Vad innebär cyanos?

A

Blåaktig färgning av hud och slmh, pga deoxyhemoglobin som färgar blod med blått, vilket kan ses vid hypoxi.

218
Q

Vad är problemet?

A

Hypoxi

219
Q

Kan hypoxi vara ärftligt?

A

Ja, ex medfödd defekt i ett visst protein.

220
Q

Syremättnadsgrad i venöst blod i vila?

A

75 % (bara 25 % har avgetts till vävnad)

221
Q

Vad anges av syremättnadsgrad?

A

Hur många syremolekyler som i genomsnitt har bundit till Hb i blod.

222
Q

Har förändringar av pO2 i arteriellt blod effekt på syremättnadsgrad?

A

Vid pO2 > 60, väldigt liten.

223
Q

Har förändring av pO2 i venöst blod effekt på syremättnadsgrad?

A

Liten förändringar har stor effekt.

224
Q

Hur påverkas pO2 och syremättnad vid fysisk aktivitet?

A
  • Hb avger mer O2 till celler = syremättnadsgrad minskar.
  • pO2 minskar
225
Q

Vad sker med O2 affinitet hos Hb vid ökad temp?

A

Minskar

(fysisk aktivitet)

226
Q

Vad sker med O2 affinitet hos Hb vid sänkt pH?

A

Minskar

(fysisk aktivitet)

227
Q

Vad händer med O2 affinitet hos Hb vid fysisk aktivitet?

A
  1. Minskar pga sänkt pH (pga mjölksyra)
  2. Minskar pga ökad temp

Blodet i arbetande muskler töms nästan helt på O2 vid maximal fysisk ansträngning, men syreupptag i lungor påverkas minimalt (ökar ej i temp som kärl runt muskulatur)

228
Q

Har Hb högre eller lägre affinitet för O2 hos små djur?

A

Lägre

229
Q

Har alla djur samma syrebindningskurva för Hb?

A

Nej, ju mindre djur desto mer förskjuten kurva till HÖ (lägre affinitet).

230
Q

Varför har Hb lägre affinitet för O2 hos små djur?

A

Små djur har generellt högre metabolism för att behålla kroppsvärme, så O2 måste lossna lättare.

231
Q

Har Hb hos mamman eller fostret högre affinitet för O2?

A

Fostret

232
Q

Hur transporteras O2 från mamman till fostret?

A

Via diffusion över placentan.

233
Q

Vad är speciellt med Hb hos foster?

A

De har högre affinitet för O2.

234
Q

Vad är det som gör att Hb lossnar lättare hos mamman än hos foster?

A

Att Hb binder 2,3-DPG

235
Q

På vilka sätt kan CO2 transporteras i blod?

A
  1. 10 % löst i plasma
  2. 20 % bundet till protein (ffa Hb, annat ställe än O2)
  3. 70 % som vätekarbonat/bikarbonat (HCO3- = jon)
236
Q

Var sker jämviktsreaktionen som omvandlar CO2 till vätekarbonat?

A

I erytrocyternas cytoplasma.

237
Q

Vad innebär jämviktsreaktionen som omvandlar CO2 för transport?

A

CO2 som lösts i plasma kan reagera med H2O och mha enzymet karbanhydras bilda kolsyra (svag syra) som kan avge protoner/vätejoner (snker pH) vilket även bildar en vätekarbonatjon.

238
Q

Hur sker upptag av CO2 i vävnadskapillärer?

A

CO2 från arbetande muskler diffunderar från interstitialvätska:
1. Dels kvar i plasma
2. Dels i löst form i erytrocyten.
3. Dels bundet till Hb
4. Majoritet reagerar med H2O –> vätekarbonat (transporteras ut i plasma igen).
Vid lågt pH från H+ avger Hb lättare O2 till vävnadskapillärer, och för att motverka för lågt pH kan vätejoner binda till Hb som buffert.

239
Q

Vad ska ventilation helst anpassas till?

A

Metabolism

240
Q

Är ventilation rytmiskt?

A

Ja, men både frekvens och djup kan vara viljestyrt.

241
Q

Är ventilation automatiskt?

A

Ja, men både frekvens och djup kan vara viljestyrt.

242
Q

Vad för slags process är ventilation?

A

Rytmisk och automatisk, men både frekvens och djup kan vara viljestyrt.

243
Q

Varför kan djur bara hålla andan en viss tid?

A

För mycket CO2 signalerar till hjärnan att andning måste sättas igång.

244
Q

Var finns andningscentrum?

A

I medulla oblongata / förlängda märgen, samt pons.

245
Q

Vad sker i andningscentrum?

A
  1. Det skickar regelbundet och
    automatiskt impulser via motoriska nerver som
    påverkar andningsmuskler (kontraktion = andning).
  2. Andningsrytm skapas i Pre-Bötzinger-komplex, där regelbundna impulser sätts igång automatiskt.
  3. Impuls går till inspiratoriska nerver via dorsala och ventrala respiratoriska gruppen som aktiverar de inspiratoriska andningsmusklerna (diafragma och interna intercostalmusklerna)
  4. Pons inhiberar och avslutar impulser för inspiration, och reglerar därigenom AF.
    Ökad aktivitet i pons gör att nerver skickar starkare inhiberande signaler = ökad andningsfrekvens.
  5. Vid forcerad andning aktiveras
    även exspiratoriska neuron för interna intercostalmuskler och bukmuskulatur (utandning).
246
Q

Vad regleras andningscentrum av?

A

Ffa arteriellt pCO2.

247
Q

Var skapas andningsrytm?

A

I Pre-Bötzinger-komplex, där regelbundna impulser sätts igång automatiskt.

(andningscentrum)

248
Q
A
249
Q

Vad innebär kemisk reglering av andningscentrum?

A

Att det påverkas av arteriellt CO2, O2 och H+ via:
1. Centrala kemoreceptorer (i förlängda märgen)
2. Perifera kemoreceptorer (i aortabågen och A. carotis)

250
Q

Är kemoreceptorer och kemosensorer samma sak?

A

Ja

251
Q

Var finns centrala kemoreceptorer för andningscentrum?

A

I förlängda märgen, där de känner av halten CO2, O2 och H+ i arteriellt blod.

252
Q

Vad gör centrala kemoreceptorer för andningscentrum?

A

Känner av halten CO2, O2 och H+ i arteriellt blod.

253
Q

Var finns perifera kemoreceptorer för andningscentrum?

A

I aortabågen och A. carotis.

254
Q

Vad är viktigast för reglering av ventilation?

A

Arteriellt pCO2

255
Q

Hur stor del av reglering av ventilation via arteriellt pO2 sker via centrala kemoreceptorer?

A

60 %

256
Q

Hur sker reglering av ventilation via arteriellt pCO2?

A
  1. För lite andning –> låg alveolarventilation –> ökat arteriellt pCO2 –>
  2. Ökat pCO2 i hjärnans ECM –>
  3. Ökat H+ i hjärnans ECM –>
  4. Centrala kemoreceptorer känner av H+ och aktiveras –>
  5. Andningscentrum aktiveras –> skickar starkare impulser med högre frekvens –>
  6. Ökad AF + TV = Ökad ventilation –>
  7. Starkare gasutbyte –> Nivå CO2 i arteriellt blod normaliseras igen.
257
Q

Hur sker reglering av ventilation via arteriellt H+ ?

A

Viktigt för att reglera pH/korrigera syra-basbalans:
1. Ökat arteriellt pCO2 och ökat H+ i vävnad –>
2. Ökat arteriellt H+ –>
3. Perifera kemoreceptore aktiveras –> 5

258
Q

Hur regleras ventilation via pO2?

A

Krismekanism vid hög höjd eller lungsvikt:
1. pO2 sjunker –>
2. Perifera kemoreceptorer aktiveras –>
3. Andningscentra aktiveras –>
4. Ventilation ökar –>
5. pO2 nivån normaliseras igen.

259
Q

Vad innebär respiratorisk alkalos?

A

H+ minskar och pH ökar, pga ex hyperventilation.

260
Q

Vad innebär respiratorisk acidos?

A

H+ ökar och pH minskar, pga ex hypoventilation.

261
Q

Vad sker med CO2 vid hyperventilation?

A

Djuret andas ut mer CO2 än kroppen tillför.

262
Q

Vad sker med CO2 vid hypoventilation?

A

CO2 ansamlas då djuret inte andas ut tillräckligt, vilket ger risk för syrebrist och medvetslöshet.

263
Q

Varför ska man inte hyperventilera innan man dyker?

A

Man andas ut för mycket CO2, och CO2 hinner sedan ej ansamlas, men man får slut på syre innan andningsimpulsen kommer.

264
Q

Hur kan andning regleras av sträckreceptorer?

A

Mekanoreceptorer runt bronker aktiveras när lungor vidgas vid forcerad andning, vilket skickar inhiberande signaler. Inhibering av inspiratoriska neuron förhindrar överdriven expansion av lungor.

265
Q

Hur påverkas ventilation vid fysisk aktivitet?

A
  1. Mekanosensorer i leder och muskler (andning ökar automatiskt via sensorer som skickar aktiverande impulser till andningscentrum)
  2. Inlärd respons (vet att man bör andas djupare och med högre frekvens)

(reglering av andning)

266
Q

Reglering av ventilation?

A
  1. Sensorisk info från:
    - Centrala kemoreceptorer
    - Perifera kemoreceptorer
    - Mekanosensorer
  2. Pons, skickar inhiberande signaler.
  3. Hjärncentra, för känslor och smärta.

Påverkar:
1. Pre-Botziner komplexet –> DRG och VRG –>
2. Motorneuron i ryggen –>
3. Respiratoriska muskler –>
4. Ökad ventilation

267
Q

Har dykande däggdjur hög eller låg känslighet för CO2?

A

Låg

268
Q

Vad är speciellt för dykande däggdjur?

A
  1. Utvecklat låg känslighet för CO2 (kemoreceptorer reagerar ej lika starkt vid högt CO2)
  2. Hög kapacitet att lagra och transportera O2 (pga mer Hb och myoglobin)
  3. Snålar på O2 genoma tt begränsa blodlöde (bra på att prioritera)
  4. Bra på anaerob metabolism

6. Cirkulation/Respiration (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions