Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

6. Cirkulation/Respiration > Cirkulation > Flashcards

Cirkulation Flashcards

1
Q

Vad står EKG för?

A

Elektrokardiografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad används EKG till?

A

Att registrera hjärtats elektriska aktivitet, ffa för rytmbedömning, genom att stimulera många celler samtidigt och jämföra spänningsskillnad mellan 2 elektroder (pos resp neg).

(kan även fp ur HF)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Är kroppsvätskor bra ledare?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När är spänningsskillnad högst i EKG?

A

När halva hjärtmuskelcellen är depolariserad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en dipol?

A

Ett delvis depolariserat vävnadsfragment, hälften pos resp neg (ger 2 poler), med ett elektriskt spänningsfält runt.
Detta ger en vektor i riktning mot pos pol.

(många hjärtmuskelceller intill varandra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad sker?

A
  1. Muskelcell i vila, neg membranpotential, ingen skillnad mellan elektroder.
  2. Depolarisering av cell, med riktning mot pos elektrod, när halva cellen är depolariserad fås störst skillnad mellan elektroder och pos utslag (över baslinje).
  3. Helt depolariserad cell, ej längre skillnad = 0.
  4. Repolarisering av cell, återgår till neg på insidan, HÖ elektrod neg, neg utslag (ner till underbaslinje).
  5. Cell åter i vila, ej längre spänningsskillnad mellan elektroder = 0
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara dipol och vektorer.

A
  1. Varje hjärtmuskelcell fungerar som dipol under depolarisering/repolarisering.
  2. Varje dipol blir en liten vektor.
  3. Individuella vektorer läggs ihop till en större resulterande vektor.
  4. Den sammanlagda vektorn har en given storlek och riktning.
  5. Iom att VÄ myocard är tjockare stimuleras mer vävnad och vektorn är mer riktad åt VÄ.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När fungerar hjärtmuskelceller som dipol?

A
  1. Under depolarisering
  2. Under repolarisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Är den sammanlagda, resulterande, större vektorn för hjärtats potential vid depolarisering/repolarisering mer till VÄ eller HÖ? Varför?

A

VÄ, för att VÄ sida av hjärtat har tjockare myocard och därmed mer vävnad som stimuleras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka är de 6 extremitetsavledningarna?

A
  • Bipolära: I, II och III
  • Unipolära: aVR, aVL och aVF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär extremitetsavledningar?

A

Att elektroder sätts på extremiteter för att få 6 olika avledningar genom att mäta mellan olika elektroder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad utgör Einthovens triangel?

A

EKG-registrering från elektroder på:
1. HF
2. VF
3. VB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad visas?

A

Einthovens triangel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör bipolära avledningar?

A

Mäter potentialskillnad mellan 2 punkter:
1. Avl I = HF och VF (pos)
2. Avl II = HF och VB (pos)
3. Avl III = VF och VB (pos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är detta?

A

Bipolära avledningar:
- Röd = Avl I
- Grön = Avl II
- Blå = Avl III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mellan vad mäts Avl I?

A

HF och VF (pos)

(bipolära avledningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mellan vad mäts Avl II?

A

HF och VB (pos)

(bipolära avledningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Mellan vad mäts Avl III?

A

VF och VB (pos)

(bipolära avledningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilken bipolär avledning mäts mellan HF och VF?

A

Avl I

(VF = pos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilken bipolär avledning mäts mellan HF och VB?

A

Avl II

(VB = pos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken bipolär avledning mäts mellan VF och VB?

A

Avl III

(VB = pos)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken sida ska Ca ligga på för EKG?

A

HÖ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ska elektroder placeras?

A

Fram: Gul över Röd

Bak: Grön över Svart

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är den 4:e jordelektroden till för?

A

Det är en jordelektrod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad händer om man sätter elektroder (gul vs röd & grön vs svart) motsatt?

A

Utslag blir motsatta, alltså pos istället för neg och viceversa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur går elektrisk impuls i hjärta?

A
  1. Spontan signal uppstår i sinusknutan/SA-knutan (normal pacemaker), skickas via förmakets muskelceller till –>
  2. AV-knutan, kort paus, vidare till –>
  3. Hisska bunten med HÖ och VÄ skänkel som skickar signal ut till –>
  4. Purkinjefibrer i HÖ och VÄ kammare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

AV-knutan

A

Atrioventrikulära knutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är markerat?

A

Sinusknutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur motsvaras elektrisk impuls i hjärtat av EKG?

A
  1. Sinusknutan skickar signal till förmak som depolariseras = P-våg.
  2. Fördröjning i AV-knutan ger en liten paus, och signal går sedan ner via hisska bunten = P-Q
  3. Kamrarna depolariseras = QRS-komplex (Q då apex depolariseras först)
  4. Kamrarna repolariseras, celler återgår till vila = T-våg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad avgör vågens storlek i EKG?

A

Hur många muskelceller som stimuleras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad påverkas i EKG av hur många muskelceller som stimuleras?

A

Vågens storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Kan S-vågen alltid ses?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är P-vågen?

A

Förmakens depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är P-Q?

A

Signalens fördröjning i AV-knutan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad är QRS-komplex?

A

Kamrarnas depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är Q-vågen?

A

Då apex depolariseras först, motsatt stora vektorns riktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är T-vågen?

A

Kamrarnas repolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är förmakens depolarisering på EKG?

A

P-våg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är fördröjning i AV-knutan på EKG?

A

P-Q

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är kamrarnas depolarisering på EKG?

A

QRS-komplex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är kamrarnas repolarisering på EKG?

A

T-vågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Varför ger Avl I ett så litet positivt utslag på EKG?

A

För att mätningen görs nästan vinkelrätt mot den stora resulterande vektorn (mellan HF och VF).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Varför ger Avl II ett stort positivt utslag på EKG?

A

För att mätningen görs i linje med den resulterande stora vektorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Varför ger Avl III ett stort positivt utslag på EKG?

A

För att mätningen görs i linje med den resulterande stora vektorn, men mindre än Avl II.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Ger Avl II eller Avl III störst positivt utslag? Varför?

A

Avl II, för att den mätningen är mer parallell med den stora resulterande vektorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Är detta normalt? Vilket djur?

A

Ja, Ca

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är speciellt med EKG för Ca?

A
  1. S-vågen är ofta otydlig.
  2. T-vågen är ofta pos/neg/bifasisk.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad gör unipolära avledningar?

A

Mäter potential mellan 1 pos elektrod och de kombinerade potentialerna från de 2 andra elektronerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vilken elektrod är pos för aVR?

A

HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilken elektrod är pos för aVL?

A

VF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilken elektrod är pos för aVF?

A

VB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Varför ger aVR negativt utslag?

A

För att man tittar från den positiva polen parallellt med den stora resulterande vektorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Varför ger aVL litet utslag?

A

För att man tittar från den positiva polen nästan 90° mot den stora resulterande vektorn.

(isoelektriskt = lika mycket pos som neg)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Varför ger aVF stort positivt utslag?

A

För att man tittar från den positiva polen, parallellt med den stora resulterande vektorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad innebär isoelektriskt?

A

Att det är lika mycket pos som neg.

(aVL)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad för utslag ger aVR?

A

Ganska stora neg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad för utslag ger aVL?

A

Mindre neg, ev pos eler isoelektriska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad för utslag ger aVF?

A

Stora pos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad betyder augmented?

A

Förstärkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad står a för i aVR?

A

Augmented = Förstärkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad står V för i aVR?

A

Vector / Vektor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad visas?

A

Unipolära avledningar:
- Röd = aVR
- Gul = aVL
- Lila = aVF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Är detta normalt? Vilket djur?

A

Ja, Ca

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad är standardinställningar för EKG?

A

Hastighet = 50 mm/s

Amplitud = 10 mm/mV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad kan tolkning av EKG användas till?

A
  1. Bedöm rytm (o/jämn, o/regelbunden)
  2. Beräkna HF (slag/min)
  3. Titta på riktnin, amplitud (höjd över baslinje) och form på olika vågor.
  4. Intervall mellan vågor (ej för kort eller långt mellan P och R)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilken avledning är bäst att använda för att bedöma rytm?

A

Avl II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vilken avledning används ffa för avläsning av amplitud?

A

Avl II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Normalt? Djur? Rytm?

A
  1. Ja, normal sinusrytm
  2. Ca
  3. Relativt lika RR-intervall = ganska jämn rytm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad är sinusrytm?

A

När signalen uppstått från sinusknutan (normal pacemaker), vilket är det normala.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vilofas/Påfyllnadsfas

A

Diastole

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Diastole

A

Vilofas/Påfyllnadsfas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Blir RR-intervall kortare eller längre vid fysisk aktivitet?

A

Kortare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Ska R-vågen alltid vara pos vid bipolära avledningar?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Normalt? Djur? Rytm?

A
  1. Ja, respiratorisk sinusarytmi (gott tecken på att parasympatikus dominerar).
  2. Ca
  3. RR-intervall skiljer = Ojämn rytm, men kommer regelbundet pga följer andning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Är respiratorisk sinusarytmi normalt hos Ca?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Är respiratorisk sinusarytmi normalt hos Fe?

A

Nej, då är det kopplat till en aspirationssjukdom tex astma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad är respiratorisk sinusarytmi hos Ca ett tecken på?

A

Att parasympatikus dominerar = Gott, normalt tecken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Har inandning kortare eller längre RR-intervall?

A

Kortare

(respiratorisk sinusarytmi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Har utandning kortare eller längre RR-intervall?

A

Längre

(respiratorisk sinusarytmi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad orsakar respiratorisk sinusarytmi hos Ca?

A
  1. Det är normalt, och ett gott tecken på att parasympatikus dominerar.
  2. RR-intervall skiljer mer, vilket ger ojämn rytm, men kommer med regelbundenhet pga att det följer andning.
  3. Inandning har kortare RR-intervall och utandning har längre.
  4. Vid inandning gör stretchkänsliga receptorer i lungorna att vagusaktivitet minskar = högre AF. Vid utandning fås starkare vaguspåslag.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Tachykardi

A

Onormalt hög HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Onormalt hög HF

A

Tachykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Har tachykardi kortare eller längre RR-intervall?

A

Kortare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Är detta normalt?

A

Nej, sinus tachykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad kan orsaka sinus tachykardi?

A
  1. Aktivitet
  2. Stress
  3. Smärta
  4. Feber
  5. Anemi
  6. Chock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Ger smärta alltid höjd HF?

A

Nej, det kan även ge sänkt HF.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Bradykardi

A

Onormalt låg HF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Onormalt låg HF

A

Bradykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Är detta normalt?

A

Nej, sinus bradykardi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vad kan orsaka sinus bradykardi?

A
  1. Smärta
  2. Kraftigt vaguspåslag
  3. Nedkylning/Hypothermi
  4. Vältränad individ i vila
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Är det vanligt att djur har både 1:a och 2:a gradens AV-block?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Är detta normalt? Djur?

A
  • Nej, 1:a och 2:a gradens AV-block
  • Ca
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Vad innebär 1:a gradens AV-block?

A

Att signalen stannar i AV-knutan längre än den borde, vilket ger ett långt PQ-intervall, följt av ett QRS-komplex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Vad är speciellt med 1:a gradens AV-block hos Ca?

A
  1. Ovanligt hos friska Ca.
  2. Kan förekomma hos äldre Ca.
  3. Ärftligt hos mopsar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Vad innebär 2:a gradens AV-block?

A

Att signalen stannar helt i AV-knutan och inte leds vidare, alltså kommer inget QRS-komplex efter P-vågen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad är speciellt med 2:a gradens AV-block hos Ca?

A
  1. Ses hos unga friska hundar med tydligt vaguspåslag.
  2. Försvinner med åldern.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Är 2:a gradens AV-block ett problem hos Ca?

A

Inte alltid, men bakomliggande hjärtsjukdom ska alltid uteslutas. Det är ev en bieffekt av LM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad är markerat?

A

1:a gradens AV-block resp 2:a gradens AV-block

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Är detta normalt? Djur?

A
  • Ja, 2:a gradens AV-block
  • Eq, normalt i vila
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Vad händer om Eq med 2:a gradens AV-block i vila utsätts för fysisk aktivitet?

A

AV-block försvinner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Är 2:a gradens AV-block normalt hos Eq?

A

Ja, i vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Varför har Eq EKG ofta mer artefakter?

A

För att det brukar tas på stående hästar, vilket ger mer rörelse = mer störningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad kan vara svårt för Eq med 2:a gradens AV-block?

A

Att höja prestationsförmågan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad är rytmavledning Avl II?

A

Samma som Avl II, fast med dubbelt så höga utslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad visas?

A
  • Normal HF
  • 2:a gradens AV-block
  • Ej hög men ojämn puls
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad kan ske med P-vågen mellan olika Avl?

A

Den kan skifta i utseende och bli mer otydlig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vad står SVES för?

A

Supraventrikulära extraslag = Förmaksextraslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Är detta normalt? Djur?

A
  • Förmaksextraslag, kan förekomma ibland, oftast benigna.
  • Ca
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Är förmaksextraslag oftast benigna eller maligna?

A

Benigna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

SVES

A

Förmaksextraslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Annat ord för förmaksextraslag?

A

SVES

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Vad innebär förmaksextraslag/SVES?

A

Signal utgår från någon annan del än sinusknutan:
1. R med lägre amplitud
2. P direkt efter T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

VES

A

Kammarextraslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Annat ord för kammarextraslag?

A

VES

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Vad står VES för?

A

Ventrikuläraextraslag = Kammarextraslag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Vad innebär kammarextraslag/VES?

A
  • Orsakas av någon typ av retning i kammarceller som gör att de skickar en signal som ej utgår från förmak och bara stimulerar kammare = stör normal rytm, behöver undersöka bakomliggande orsak.
  • T går ofta i motsatt riktning mot resten av komplexet.
  • Föregås ej av P-våg.
  • Kommer tidigt i rytm
  • Ofta avvikande morfologi = breddat komplex.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Är detta normalt? Djur?

A
  • Kammarextraslag/VES
  • Ca
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Vad är PQRST i kammarextraslaget?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Vad är en artefakt i EKG?

A

Något som ses i registreringen men ej har med elektrisk retledning från patienten att göra, utan någon slags teknisk störning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Vad visas?

A

Rörelsestörnings-artefakt på Ca som rör VB.
Avl I = Normalt = Mellan framben = Stilla

(vanligast iom ligger på HÖ sida)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Vad visas?

A
  • Vanlig artefakt pga elektrisk störning/växelströmsstörning, ev pga annan apparatur i rummet (hög frekvens).
  • Fe
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Är detta normalt? Djur?

A

Ja, Fe har väldigt små utslag och kan behöva att amplitud ökas från 10 till 20 mm/mV. avläsning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Hur kan HF beräknas mha pappersutkrift?

A

50 mm/s: Långsida A4-papper (30 cm): HF = antal RR-intervall x 10 (eller halvt A4 x 20)

25 mm/s: Halv långsida A4-papper (15 cm): HF = antal RR-intervall x 10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Är HF och HR samma sak?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Vad är RR-intervall?

A

Mellanrummet mellan 2 R toppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Hur kan HF beräknas mha rutorna på EKG-inspelningen?

A

50 mm/s: varje stor ruta (= 5 små rutor) motsvarar 0.1 sek.
Mät upp 30 stora rutor = 3 s
HF = antal RR-intervall x 20

25 mm/s: varje stor ruta (= 5 små rutor) motsvarar 0.2 sek.
Mät upp 30 stora rutor = 6 s
HF = antal RR-intervall x 10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

Funktion för hjärt-kärlsystemet?

A
  1. Ffa transportsystem (näring, syre, avfallsprodukter inkl koldioxid, hormoner)
  2. Temperaturreglering (ex avge värme)
  3. Immunförsvar (transport av vita blodkroppar till problem)
  4. Balans i pH, joner och vätskevolym.
  5. Upprätthålla blodtryck och blodflöde (adaption vid behov)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

HTK

A

Hematokrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

PCV

A

Packed cell volume

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

EVF

A

Erytrocyt volym fraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Är HTK, PCV och EVF samma sak?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Vad är hematokrit?

A

Andelen röda blodkroppar i den totala blodvolymen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Vad är blod sammansatt av?

A
  1. Plasma
  2. Blodplättar och vita blodkroppar
  3. Erytrocyter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Vilken del av blodets sammansättning är tyngst?

A

Erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Vad är plasma?

A

Blodets vätskefas, alltså vatten med proteiner, elektrolyter, antikroppar osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Var finns blodplättar och vita blodkroppar ffa?

A

Ute i vävnader och jobbar. Endast en liten andel är i blod vid transport.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Vad kan göra att HTK ökar mellan 2 BLP tagna från samma friska Eq vid 2 olika tillfällen med 2 h mellan?

A

Erytrocyter kan ha frisatts från reservlagret i mjälten pga ansträngt arbete eller stress. Ev även dehydrerad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Kan Ca höja sin hematokrit mer eller mindre än Eq?

A

Mindre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Kan Eq höja sin hematokrit mer eller mindre än Ca?

A

Mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

Är det rimligt att Ca kan höja sin hematokrit från 50 till 60?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Är det rimligt att Eq kan höja sin hematokrit från 46 till 66?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

Erytrocyt

A

Röd blodkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Röd blodkropp

A

Erytrocyt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Vad består erytrocyter av?

A

Hemoglobin (Hb) utgör 35 % av massan samt ger den röda färgen och binder syre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Hb

A

Hemoglobin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Hur stor del av erytrocytens massa utgör hemoglobin?

A

35 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Vad är speciellt med erytrocyters utseende?

A
  1. De är optimerade för att transportera syre iom sin bikonkava form som ger stor yta där gasutbytet kan ske.
  2. Färdigbildade saknar kärna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

Vad består hemoglobinmolekylen av?

A
  • Globin
  • 4 hemgrupper, med järnatomer i mitten som kan binda 1 syre var.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Vad är detta?

A

En hemoglobinmolekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Var sker produktion av erytrocyter hos vuxna?

A

I röd benmärg

(revben/kotor/sternum)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Var sker produktion av erytrocyter hos foster?

A
  1. Lever
  2. Mjälte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Hur länge lever erytrocyter?

A

Cirka 120 dgr

(90-140 dgr)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Vad sker i varje steg av erytropoes?

A
  • Mer hemoglobin
  • Mindre kärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Produktion av röda blodkroppar

A

Erytropoes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

Erytropoes

A

Produktion av röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Vad är retikulocyter?

A

Sista steget av erytropoes då kroppen har små kärnrester kvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Vad visas?

A

Erytropoes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Vad är speciellt med retikulocyter vid anemi?

A

Blodet får en större mängd av dem. De är inte lika effektiva som erytrocyter, men kan hjälpa till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Vad är extra viktigt för erytropoes?

A

Järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Vad sker med hematokriten efter födseln?

A

Den sjunker snabbt pga att råmjölk innehåller väldigt lite järn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Vad kan järnbrist leda till?

A

Att vävnader inte kan syresättas ordentligt, och sänkt hematokrit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Innehåller råmjölk mycket eller lite järn?

A

Lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

Varför kan järninjektion ibland ges efter födsel?

A

För att öka hematokriten, då råmjölk innehåller väldigt lite järn vilket kan leda till järnbrist.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
166
Q

Hur regleras erytropoes?

A

Av hormonet erytropoetin, som syntetiseras i och frisätts från njurar för att stimulera ökad erytropoes i benmärg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
167
Q

Vad kan syntetiskt erytropoetin användas till?

A

Doping

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
168
Q

Polycytemi

A

Mycket röda blodkroppar i förhållande till plasma, vilket ger trögflytande blod och risk för blodproppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
169
Q

Vad kan höghöjdsträning leda till?

A

Polycytemi, då man får hög prestationsförmåga men det blir trångt i kärl pga mycket röda blodkroppar i förhållande till plasma, vilket ger trögflytande blod och risk för blodproppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
170
Q

Vad sker när syrespänning går ner?

A

Mer erytropoetin frisätts från njurarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
171
Q

Vad kallas det när man har mycket röda blodkroppar i förhållande till plasma?

A

Polycytemi, vilket ger trögflytande blod och risk för blodproppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
172
Q

Anemi

A

Brist på erytrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
173
Q

Brist på erytrocyter

A

Anemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
174
Q

Vad kan orsaka anemi?

A
  1. Kraftig blödning (akut eller kronisk)
  2. Järnbrist
  3. B-vitaminbrist (bla B12 och folsyra)
  4. Benmärgsskada
  5. Njursvikt/sjukdom (= brist på erytropoetin)
  6. Inflm
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
175
Q

Hur bryts erytrocyter ner?

A

Efter ca 120 dgr blir erytrocyter sköra/fransiga och bryts ner i ffa mjälte (även lever) av makrofager. Dess frisatta delar (aminosyror och järn) går till blod och kan lagras i lever, eller användas för erytropoes.
Hemgruppen omvandlas till bilirubin som utsöndras i galla och bryts ner i tarm, eller blir urobilinogen som utsöndras i urin (= gul färg).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
176
Q

Leukocyter

A

Vita blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
177
Q

Vita blodkroppar

A

Leukocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
178
Q

Trombocyter

A

Blodplättar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
179
Q

Blodplättar

A

Trombocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
180
Q

Var syntetiseras leukocyter och trombocyter?

A

I benmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
181
Q

Vad sker med en pluripotent stamcell?

A

Den differentieras till flera olika celltyper.

(som kan utvecklas till olika leukocyter, samt trombocyter)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
182
Q

Vad gör B-lymfocyter?

A

Producerar antikroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
183
Q

Vad gör T-lymfocyter?

A

De är viktiga i försvar mot olika mikroorganismer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
184
Q

Var kan vita blodkroppar skickas efter produktion?

A
  1. Lymfknutor
  2. Mjälten
  3. Plats för pågående infk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
185
Q

Vad bildas trombocyter från?

A

Megakaryocyter

(1 kan bilda 6000 blodplättar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
186
Q

Hur många trombocyter kan bildas från 1 megakaryocyt?

A

6000

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
187
Q

När är granulocyter viktiga?

A

Vid försvar mot bakterier/parasiter och allergi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
188
Q

Vad omvandlas makrofager från?

A

Monocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
189
Q

Vad gör monocyter?

A
  1. Finns ute i vävnad
  2. Kan omvandlas till makrofager
190
Q

Vad gör makrofager?

A
  1. Tar han om bakterier
  2. Bryter ner erytrocyter
191
Q
A
192
Q

Vad är hemostas?

A
  • Mekanismer för att förhindra/minska blödning (3 steg).
  • Vid skada reagerar kärl via kontraktion för att förhindra blödning. Trombocyter kommer sedan till platsen och bildar en täppande plugg.
  • Sekundär hemostas är att koagulationsprocessen startar, då erytrocyter fastnar i nätverket av trombocyter.
193
Q

Vad innebär sekundär hemostas?

A

Att koagulationsprocessen startar då erytrocyter fastnar, i nätverket av trombocyter.

194
Q
A

EDTA

195
Q
A

Heparinrör / Citratrör

196
Q

Var i blod finns koagulationsfaktorer?

A

I plasma

197
Q

Vilka rör hindrar koagulation?

A
  1. EDTA
  2. Heparinrör
  3. Citratrör
198
Q

Hur hindrar EDTA rör koagulation?

A

Det binder Ca2+

199
Q

Hur hindar citratrör koagulation?

A

Det binder Ca2+

200
Q

Hur hindrar heparinrör koagulation?

A

Det innehåller antithrombin

201
Q

Vilket rör har koagulation?

A

Serumrör

202
Q

Vad är serum?

A

Blodets vätskefas utan koagulationsfaktorer.

203
Q

Hur tillåter serumrör koagulation?

A
  1. Ingenting tillsatt
  2. Tillsatt ämne som stimulerar koagulation
204
Q
A

Serumrör

205
Q

Var finns klaffar?

A
  1. Hjärta
  2. Vener
206
Q

Vad gör klaffar?

A

Styr blodflödets riktning

207
Q

Om hjärtat stannar, hur lång tid till medvetslöshet?

A

5-10 s

208
Q

Om hjärtat stannar, hur lång tid till permanenta hjärnskador?

A

3-4 min

209
Q

Har stora och lilla kretsloppet lika stor volym/tidsenhet?

A

Ja, CO = Cardiac Output = Hjärtminutvolym

210
Q

CO

A

Cardiac Output = Hjärtminutvolym

211
Q

Vad är CO i vila?

A

7-8 % av kroppsvikt

(ca kroppens totala blodvolym)

212
Q

Hur transporterar stora kretsloppet blod?

A

Syrerikt blod från VK till aorta –> kroppen –> Syrefattigt blod till HF

213
Q
A
214
Q

Vad är anulus fibrosus?

A

Ett fibröst skikt som stabiliserar klaffar mellan förmak och kammare, samt en viktig elektrisk isolator då signalen stannar en kort stund i detta skikt innan den går vidare.

215
Q

Vilka är AV-klaffarna?

A
  1. Valva mitralis
  2. Valva tricuspidalis
216
Q

Vilka är semilunarklaffarna?

A
  1. Aorta
  2. Pulmonalis
217
Q

Vad avgör om klaffar öppnas eller stängs?

A

Tryckskillnad, vilket sker helt mekaniskt.

218
Q

Vilken är den vanligaste hjärtsjukdomen hos Ca?

A

Förslitning i mitralisklaffen som gör att den inte håller tätt.

219
Q

Vad är ett vanligt hjärtproblem hos äldre Eq?

A

Kalk-inlagring och läckage i aortaklaffen.

220
Q

Har VÄ eller HÖ kammare och septum tjockare eller kammarvägg/myocard? Varför?

A

VÄ, pga VÄ sida arbetar mot högre tryck.

221
Q

Perikardiet

A

Hjärtsäcken

222
Q

Hjärtsäcken

A

Perikardiet

223
Q

Funktion för pericardiet / hjärtsäcken?

A
  1. Skydda hjärtat.
  2. Förhindra översträckning av myokardiet.
  3. Smörjer när hjärtat pumpar vilket minskar friktion.
224
Q

Vad består perikardiet / hjärtsäcken av?

A

1 visceralt lager och ett parietalt lager, med lite vätska mellan.

225
Q

Kan man se vätskeskiktet mellan pericardiets lager på UL?

A

Ja, om det är mycket. Vanligtvis ska det inte ses.

226
Q

Är mycket vätska i pericardiet ett sjukdomstillstånd?

A

Ja

227
Q

Vad kan mycket vätska i pericardiet bero på?

A

Tumör

228
Q

Vilken påverkan har mycket vätska i pericardiet?

A

Det blir svårt för hjärtats arbete, ffa på HÖ sida som har tunnare väggar.

229
Q

Vad visas?

A

Mycket vätska i pericardiet

230
Q

Var sitter hjärtat hos Ca?

A

Mellan 3-6:e revbenet

231
Q

Hur ligger apex hos Ca?

A

Snett till VÄ

232
Q

Vad kallas auskultationspunkter för hjärta hos Ca?

A

Puncta maxima

233
Q

Vad är puncta maxima?

A

Hundens auskultationspunkter för hjärta.

234
Q

Vad lyssnar man efter över klaffplan?

A

Lokalt blåsljud

235
Q

Vilka auskultationspunkter för hjärta finns på VÄ sida hos Ca?

A

a. Pulmonalis
b. Aorta
c. Mitralis

236
Q

Vilka auskultationspunkter för hjärta finns på HÖ sida hos Ca?

A

d. Tricuspidalis

237
Q
A

a. Pulmonalis
b. Aorta
c. Mitralis

238
Q
A

d. Tricuspidalis

239
Q

Vad innebär laminärt flöde?

A

Normalt flöde, rakt fram som ej hörs.

240
Q

Vad kan orsakas av turbulent flöde?

A

En glipa i klaffar, som hörs som blåsljud.

241
Q

Vilket flöde?

A

Turbulent

242
Q

Vilket flöde?

A

Laminärt

243
Q

Vad är speciellt för myocyter?

A
  1. De är grenade.
  2. <0,5 mm långa
  3. Förenade av intercalated discs = gap junctions, för aktionspotential snabbt mellan cell till cell.
244
Q

Vad består myokardiet av?

A

Myocyter

245
Q

Vilka typer av hjärtmuskelceller finns det?

A
  1. Kontraktila celler (99 %)
  2. Autorytmiska celler (för automatisk signal vidare i retledningssystemet, där sinusknutan är pacemaker i den första delen och avgör hur snabbt hjärtat slår)
246
Q

Hur stor del av myokardiet utgörs av kontraktila hjärtmuskelceller?

A

99 %

247
Q

Vad gör autorytmiska hjärtceller?muskel

A

För automatisk signal vidare i retledningssystemet, där sinusknutan är pacemaker i den första delen och avgör hur snabbt hjärtat slår.

248
Q

Vad beror aktionspotential i sinusknutan på?

A

Olika jonkanaler som aktiveras.

249
Q

Är det pos eller neg membranpotential i vila?

A

Neg intracellulärt

250
Q

Vad innebär spontan depolarisering?

A
  1. Långsam inströmning av Na+ joner.
  2. -50 mV = Långsamma Ca2+ inströmningskanaler öppnas.
  3. -40 mV = Tröskelvärde, vilket gör att en ny typ av Ca2+ inströmningskanaler öppnas för snabbare depolarisering.
  4. +10 mV = Ca2+ kanaler stängs, K+ utströmningskanaler öppnas och repolarisering initieras (tillbaka till vila, där sinusknutan är redo för ny signal).
  5. I slutet av repolarisering stängs K+ kanaler.
  6. Na+ läckagekanaler initierar ny aktionspotential.
251
Q

Vad består retledningssystemet av?

A
  1. Sinusknutan
  2. AV-knutan
  3. Hisska bunten
  4. Purkinjefibrer
252
Q

Var finns hisska bunten?

A

I hjärtats septum-vägg.

253
Q

Var finns AV-knutan?

A

Mellan förmak och kammare, där signalen stannar upp en kort stund.

254
Q

Vad händer med signalen i AV-knutan?

A

Den stannar upp en kort stund.

255
Q

Var finns sinusknutan?

A

I HÖ förmak.

256
Q
A
257
Q

Vad händer med retledningssystemet om sinusknutan inte fungerar?

A

De andra delarna kan också ge en signal men den är lägre.

258
Q

Vad visas?

A

Strecket är då en signal kommer:
- Röd = Membranpotential
- Blå = K+
- Grön = Na+
- Lila = Ca2+

259
Q

Är K+ permeabilitet hög eller låg i vila?

A

Hög

260
Q

Är Na+ permeabilitet hög eller låg när aktionspotential går från sinusknutan?

A

Hög

261
Q

Vad läcker ut i blod vid skada av hjärtmuskler?

A

Troponin

262
Q
A
263
Q

Hur sker kontraktion av hjärtmuskulatur?

A

Ca2+ fäster på troponin (på aktinmolekylen) som flyttas, vilket frigör bindningsplatser för myosinhuvuden på aktinmolekylen. Myosinhuvuden binder in och böjs vilket ger kontraktion.

264
Q
A
265
Q

Vad behövs för hjärtmuskelkontraktion?

A
  1. Kalcium
  2. ATP
266
Q

Varför behövs ATP för hjärtmuskelkontraktion?

A

För att Ca2+ ska gå in tillbaka till sarkoplasmatiska retikulum, och sedan skickas ut igen.

267
Q

Vad innebär kalcium-inducerad kalcium-frisättning?

A
  • Spänningsstyrda Ca2+ kanaler öppnas vid depolarisering –>
  • Ca2+ går in i cellen –>
  • Ca2+ konc stiger i cytosol –>
  • SER (sarkoplasmatiska retiklet) frisätter mer Ca2+ –>
  • Tillräckligt för att initiera kontraktion.
268
Q

Ska hjärtmuskeln kunna motta en ny signal innan den har relaxerat och fyllt på med nytt blod?

A

Nej

269
Q

Vad innebär lång latensperiod?

A

Relaxering innan nästa kontraktion möjliggörs.

270
Q

Vad innebär lång depolarisering?

A

Att absolut refraktärperiod är nästan lika lång som kontraktionen.

271
Q

Systole

A

Kontraktionsfas / Ejektionsfas

272
Q

Kontraktionsfas / Ejektionsfas

A

Systole

273
Q

Diastole

A

Relaxationsfas / Fyllnadsfas

274
Q

Relaxationsfas / Fyllnadsfas

A

Diastole

275
Q

Vad är hjärtcykeln?

A

Cykeln av tryck- och volymförändringar som uppstår när förmak och kammare kontraheras efter varandra.

276
Q

Vad innebär isovolumetrisk fas?

A

Oförändrad hjärtvolym pga att alla klaffar är stängda, men förändringar i tryck.

277
Q

Vad genereras hjärtljud av?

A

Klaffstängningar i hjärtat

278
Q

Hur många faser ingår i hjärtcykeln?

A

5

279
Q

Gäller diastole och systole ffa förmak eller kammare?

A

Kammare

280
Q
A
281
Q

Vad sker i denna fas?

A

Diastole:
1. Både förmak och kammare är relaxerade, med samma tryck.
2. När Tryck VK < VF öppnas AV-klaffar.
3. Blod ackumulerat i VF under systole fyller snabbt VK under första 1/3 delen av diastole.
4. Trycker i aorta minskar pga att aortaklaffen är stängd.

282
Q

När öppnas AV-klaffarna?

A

När Tryck i VK < Tryck i VF

283
Q

Vad sker i denna fas?

A

Förmakssystole:
1. Föregås av P-våg
2. Ytterligare fyllnad av VK i sista 1/3 av diastole.
3. Bidrar till kammarens fyllnad, men är ej essneitell.

284
Q

Vad visar P-vågen?

A

Att hjärtats förmak depolariseras, vilket leder till att förmak kontraherar.

285
Q

Vad sker i denna fas?

A

Isovolumetrisk kontraktion:
1. Börjar efter QRS-vågens start (precis vid Q)
2. Depolarisering –> VK kontraheras och tryck i VK stiger (blå)
3. Tryck i VK > VF: Mitralisklaffen stängs (1:a hjärtonen)
4. Alla klaffar stängda –> Inget blod kan pumpas ur kammaren = isovolumetrisk

286
Q

Vad är 1:a hjärttonen?

A

Stängning av mitralisklaffen

287
Q

Vad sker i denna fas?

A

Kammarsystole:
1. Tryck VK > Aorta: Aortaklaffen öppnas.
2. 3/4 av slagvolym pumpas ut under första halvan av ejektionsfasen (snabb tömning pga högt kammartryck från kontraktion)
3. T-vågens start markerar slutet på kammarkontraktion och ejektion.
4. Minskat kammartryck ger långsammare ejektion av blod.
5. Aortatryck minskar då blod rinner från större till mindre artärer.
6. Förmak fylls kontinuerligt.

288
Q

Vad sker i denna fas?

A

Isovolumetrisk relaxation:
1. Kammare har repolariserats = Slut av T-våg
2. Kammare relaxerar –> snabbt tryckfall
3. Tryck VK < Aorta: Semilunarklaffar stängs (2:a hjärttonen)
4. Alla klaffar är stängda och kammarvolumen är konstant = isovolumetrisk.

289
Q

Vilken fas visas?

A

Kammardiastole

290
Q

Vad innebär kammardiastole?

A
  1. Är från stängning av semilunarklaffar till stängning av AV-klaffar, och från T-vågens slut till start för QRS.
  2. Utgör nästan 2/3 av cykeln i vila.
  3. Tryck VK < VF; ny cykel startar.
291
Q

Vad sker med diastole vid högre hjärtfrekvens?

A

Det blir kortare.

292
Q

Normala tryckförhållanden

A

Enhet mmHg
SV: 5
RA: 5
RV: 20/5
PA: 20/8
PC: 6
PV: 6
LA: 6
LV: 120/6
Ao: 120/80

293
Q

SV

A

Systemic veins

(5)

294
Q

RA

A

Right atrium

(5)

295
Q

RV

A

Right ventricle

(20/5)

296
Q

PA

A

Pulmonary artery

(20/8)

297
Q

PC

A

Pulmonary capillares

(6)

298
Q

PV

A

Pulmonary veins

(6)

299
Q

LA

A

Left atrium

(6)

300
Q

LV

A

Left ventricle

(120/6)

301
Q

Ao

A

Aorta

(120/80)

302
Q

Har VÄ eller HÖ förmak högre tryck?

A

VÄ (6 istället för 5 i HÖ)

303
Q

Varför har aorta så högt tryck?

A

För att alltid kunna föra blod vidare.

304
Q

Vad betyder tryckförhållandena 120/6 för VÄ kammare?

A

Att trycket är 120 mmHg i systole och 6 mmHg i diastole.

305
Q

Vad kan hjärtsjukdomar orsaka i hjärta?

A

Förändringar av tryck, vilket styr i vilken riktning blod går.

306
Q

Hur många hjärttoner har Fe normalt?

A

2

307
Q

Hur många hjärttoner har Ca normalt?

A

2

308
Q

Vad är 2:a hjärttonen?

A

Semilunarklaffarnas stängning

309
Q
A
310
Q

Hur många hjärttoner har Eq normalt?

A

2, 3 eller 4

311
Q

Vad är 3:e hjärttonen?

A

Den snabba fyllnadsfasen av kammaren, precis efter det att klaffen öppnas.

(Eq)

312
Q

Vad är 4:e hjärttonen?

A

Förmakskontraktionen

(Eq)

313
Q

Var är 1:a och 2:a hjärttonen?

A
314
Q

Var är 1:a, 2:a, 3:e och 4:e hjärttonen?

A
315
Q

Ger längre slang på stetoskop bättre eller sämre ljud?

A

Sämre

316
Q

Vad är viktigt när man lyssnar i stetoskop?

A
  1. Slanglängd och klockstorlek (+ säkerhet)
  2. Lufttätt system (passform i öron och anläggning mot thorax)
  3. Helst stående djur
  4. Lugn miljö utan störande ljud
317
Q

Vill man helst lyssna med stetoskop på stående, sittande eller liggande djur?

A

Stående

318
Q

CO

A

Cardiac output / Hjärtminutvolym

319
Q

Vad är CO / Cardiac output / Hjärtminutvolym?

A

Volymen blod som pumpas från en kammare per minut = HR x SV

320
Q

Vad beror CO av?

A
  1. HR
  2. SV
321
Q

Vad är HR?

A

Hjärtfrekvens, antal kontraktioner/hjärtslag per minut

322
Q

Vad är SV?

A

Slagvolym, volymen som pumpas vid varje kammarkontraktion.

323
Q

Blir kammaren helt tömd på blod vid kontraktion?

A

Nej, men volymen som stannar kvar varierar.

324
Q

Vad regleras hjärtfrekvens normalt av?

A
  1. Sinusknutan, där spontant depolarisering sker, och den har en viss inneboende frekvens för depolarisering för att kunna styra HR.
  2. Innervation av autonoma NS och adrenalin. Normalt dominerar parasympatikus.
325
Q

Vad visas?

A

Sinusknutans egna inneboende frekvens, för depolarisering så HR kan regleras.

326
Q

Vad visas?

A

Förskjutning av frekvensen i sinusknutan beroende på vilken av sympatikus och parasympatikus som dominerar.

327
Q

HR i vila för Eq

A

28-44

328
Q

HR i vila för Bo

A

60-70

329
Q

HR i vila för get

A

70-80

330
Q

HR i vila för Ca

A

70-120

331
Q

HR i vila för Fe

A

120-140 (ofta 200 på klinik)

332
Q

HR i vila för kanin

A

200-350

333
Q

Varför har mindre djur högre HR?

A

För att de måste använda mycket energi bara för att hålla värmen = hög ämnesomsättning.

334
Q

Vilka faktorer kan påverka HR?

A
  1. Djurslag
  2. Ålder
  3. Djurets kondition (bättre = lägre)
  4. Aktivitetsgrad vid mätning
  5. Stressnivå vid mätning (ev sympatikuspåslag)
335
Q

Har unga eller äldre djur högre HR?

A

Unga

336
Q

EDV

A

Enddiastolisk volym

337
Q

ESV

A

Endsystolisk volym

338
Q

SV = ?

A

SV = EDV - ESV

339
Q

Vad är EDV?

A

Enddiastolisk volym, volymen när kammaren är maximalt fylld i slutet av diastole.

340
Q

Vad är ESV?

A

Endosystolisk volym, volymen kvar i kammaren i slutet av systole.

341
Q

Vad sker med SV vid stor EDV?

A

SV ökar, då utsträckning av muskelfibrer gör att de svarar med att dras ihop med.

342
Q

Vad sker med CO vid sympatikuspåslag?

A

Ökar

343
Q

Vad sker med HR vid sympatikuspåslag?

A

Ökar

344
Q

Vad sker med SV vid sympatikuspåslag?

A

Ökar

345
Q

Vad hjälper till att föra blod tillbaka till HF?

A

Venkontraktion via:

  1. Skelettmuskelpumpen
  2. Andningsrörelser
346
Q

Hur hjälper skelettmuskelpumpen till att föra blod tillbaka till HF?

A

Rörelse hjälper till att trycka på venerna.

(ökar EDV och SV)

347
Q

Hur hjälper andningsrörelser till att föra blod tillbaka till HF?

A

Vid inandning trycks diafragma mot bukorgan som komprimeras och trycker på vener.

(ökar EDV och SV)

348
Q

Hur kan sympatikus påverka återflöde av blod till HF?

A

Sympatikuspåslag ger kontraktion av glatta muskelceller som trycker på vener.

(ökar EDV och SV)

349
Q

Varför är kärlens elasticitet viktigt?

A

För upprätthållande av blodtryck.
I stora artärer och aortas vägg finns glatt muskulatur och elastiska fibrer/vävnad som gör att kärl kan vidgas när klaffen öppnas, vilket skapar ett tryck och volymsreservoar. När klaffen stängs drar artärerna långsamt ihop sig.

350
Q

SBP

A

Systoliskt blodtryck

351
Q

DBP

A

Diastoliskt blodtryck

352
Q

I vilket blodtryck görs blodtrycksmätningar?

A

SBP och DBP, ibland även MAP.

353
Q

MAP

A

Medelartärtryck

I vila = DBP + 1/3 av pulstrycket

354
Q

Pulstryck = ?

A

SBP - DBP

355
Q

Vad är markerat?

A

Övre = SBP
Nedre = DBP

356
Q

På vilka sätt kan blodtryck mätas hos djur?

A
  1. Direkt
  2. Indirekt
357
Q

Vad innebär direkt blodtrycksmätning?

A
  1. Att djuret har en sensor i 1 kärl, under narkos, för noggrann mätning.
    ELLER
  2. Telemetri, då en sensor är inopererad och en givare finns utanför som kontinuerligt registrerar. Används ej för patienter, men forskning.
358
Q

Vad innebär indirekt blodtrycksmätning?

A

Det är den vanligaste, icke-invasiva, metoden som görs med:
1. Doppler
ELLER
2. Oscillometrisk metod (HDO) = Svanskuff (Ca/Fe/Eq)

359
Q

Vilken metod för blodtrycksmätning är vanligast hos Ca/Fe/Eq?

A

Direkt mätning via oscillometrisk metod.

360
Q

Vad visas?

A

Direkt blodtrycksmätning via oscillometrisk metod (HDO)

361
Q

Hur görs blodtrycksmätning med oscillometrisk metod?

A
  1. En kuff fästs runt svans, ett stetoskop läggs an, och högt tryck blåses upp i kuffen (ca 160).
  2. Luft släpps långsamt ut så tryck långsamt minskar (blå), från stasat (tyst) till turbulent blodflöde (hör, systoliskt blodtryck när lite blod släpps igenom).
  3. När det kommer ner till diastoliskt tryck är kärlen ostasat och flödet återgår till laminärt (hörs ej)
362
Q

MAP = ?

A

CO x TPR

363
Q

TPR

A

Total perifer resistens

364
Q

Vad är blodtryck beroende av?

A
  1. CO
  2. Blodvolym (preload)
  3. TPR (afterload)
  4. Artärernas elasticitet
  5. Fysisk aktivitet (ökar)
  6. Emotionell status (stress)
365
Q

Vad sker med artärernas elasticitet med ålder?

A

De kan få kalkinlagringar (dock ovanligt hos djur) vilket kan öka trycket.

366
Q

Vad innebär afterload?

A

Total perifer resistens, alltså det totala motståndet i alla kroppens kärl och trycket som kammaren måste övervinna för att öppna aortaklaffen.

367
Q

Vad innebär preload?

A

Trycket i VK efter passiv fyllnad, samt förmakskontraktion (EDV).

368
Q

Hur påverkas blodtryck av ökad resp minskad blodvolym?

A

Ökar resp minskar

369
Q
A
370
Q
A
370
Q

Vad innebär “white coat effect”?

A

Situationsberoende hypertension, då blodtryck och HR kan stiga i klinisk miljö som:
1. Respons på stress
2. Försvårar diagnos (falsk), utvärdering och behandlingssvar
3. Förekommer hos Ca och Fe, samt måste beaktas vid BLP-mätning och tolkning av resultat.

371
Q

BP

A

Blodtryck

372
Q

Ska S-vågen vara pos eller neg?

A

Neg

373
Q

Vad ger vinkelrät mätning mot vektorn för utslag?

A

Litet och ev isoelektriskt.

374
Q

Vad ska man tänka på om man ser någonting konstigt på EKG, men inte på alla Avl?

A

Rörelsestörning

375
Q

Är T-vågen oftast pos eller neg hos Eq?

A

Pos

376
Q

Rytm? Djur? Artefakt?

A
  • Lite ojämn respiratorisk sinusarytmi (pga andning)
  • Ca
  • Rytm-Avl II skakig pga amplitud
377
Q

Rytm? Djur?

A
  • Jämn, lite respiratorisk sinusarytmi
  • Ca
378
Q

Rytm? Djur? Artefakt?

A
  • Jämn sinusrytm
  • Ca
  • Rör VF
379
Q

Rytm? Djur?

A
  • Jämn sinusrytm
  • Eq (ffa pos T, mer rörelse, HF 35)
380
Q

Rytm? Djur?

A
  • Jämn sinusrytm
  • Fe
381
Q

Rytm? Djur?

A
  • Ojämn pga 2:a gradens AV-block (P utan QRST)
  • Ca
382
Q

Rytm? Djur?

A
  • Ojämn pga kammarextraslag (P saknas före, T motsatt)
  • Ca
383
Q

Rytm? Djur? Artefakt?

A
  • Jämn sinusrytm
  • Ca
  • Rör HF vid djup Q

AVR tittar från HF som + (parallellt med men motsatt riktning som vektor= stora neg utslag)
AVL tittar från VF som +
AVF tittar från VB som +

384
Q

Rytm? Djur? Artefakt?

A
  • Ojämn, pga respiratorisk sinusarytmi (andning)
  • Ca
  • Råkat byta plats på elektroder på framben –> Avl III = Avl II
385
Q

MAP = ?

A

CO x TPR

386
Q

MAP

A

Medelartärtryck

387
Q

CO

A

Cardiac output

388
Q

TPR

A

Total perifer resistens

389
Q

Vad innebär TPR?

A

Motståndet från alla kärl ute i kroppen som VÄ kammare måste övervinna. Beror ffa på arteriolers diameter (tjock vägg av glattmuskulatur = stor förmåga att kontrahera för att minska blodflöde till organ (vasokonstriktion) eller dilatera för att släppa på mer blod vid behov)

390
Q
A
391
Q

Var finns baroreceptorer?

A

I stora kärl, tex aorta och A. carotis.

392
Q

Hur regleras blodtryck och HR?

A
  1. Baroreceptorer i stora kärl (aorta, A. carotis) känner av lågt blodtryck och stress.
  2. Signalerar till vasomotorisk centrum (förlängda märgen i hjärnan) att sympatiska NS måste aktiveras.
  3. Direkt effekt på hjärta och arterioler, samt indirekt effekt på binjuren som frisätter katekolaminer (nor/adrenalin) som flrstärker effekt i hjärta och arterioler.
    - B1-receptorer i hjärta svarar genom att höja HR + SV = höjt CO
    - Alpha1-receptorer i arterioler reagerar genom att stimulera vasokonstriktion för att höja blodtryck (höjt CO = höjt BP).
  4. Även RAAS kan påverka arterioler för höjt blodtryck.
393
Q

Vad är RAAS?

A

Ett viktigt regleringssystem i kroppen som bla reglerar blodtryck, njurfunktion och vätskebalans.
Ämnet angiotensinogen från levern omvandlas under inverkan av renin från njuren till angiotensin I som omvandlas mha ACE enzym till angiotensin II (vasokonstriktor = blodtryckshöjande).

394
Q

RAAS

A

Renin angiotensin aldosteron systemet

395
Q

Vad kan angiotensin II omvandlas till?

A

Aldosteron, som påverkar Na-omsättning.

396
Q

Vad påverkas av aldosteron?

A

Na-omsättning

397
Q

Vad omvandlas aldosteron från?

A

Angiotensin II

398
Q

Typer av autoreglering för arterioler?

A
  1. Metabolisk
  2. tryck
399
Q

Vad innebär metabolisk autoreglering av arterioler?

A

Det sker ffa i skelettmuskulatur, hjärta och körtlar. Kärl och vävnad känner av syrgastryck (pO2), kaliumkonc och pH, och anpassar därefter.
- Ökad metabolism i vävnad behöver mer blod = vasodilatation
- Sänkt metabolism = vasokonstriktion.

400
Q

Vad innebär tryck autoreglering av arterioler?

A

Det sker ffa i hjärna och njurar, för att upprätthålla ett konstant flöde dit. Kärlväggen svarar på tryck:
- Ökat blodtryck = vasokonstriktion
- Minskat blodtryck = vasodilatation

Det kan ej upprätthållas vid väldigt låga tryck, och kan ej hålla emot vid väldigt höga tryck.

401
Q

Vad innebär lokal reglering av kärldiameter i endotel?

A

Glattmuskelceller i kärlvägg (lila) känner av ex sänkt syrgasspänning i vävnad, vilket frisätter NO inne i cellen och relaxerar/vidgar kärl. Även prostaglandin har kärldilaterande effekt.
Vid höjd syrgasspänning ger A II och ET-1 (potent) vasokonstriktion av glattmuskelceller.

402
Q

NO

A

Kväveoxid

403
Q

PGI2

A

Prostaglandin I2

404
Q

ET-1

A

Endothelin-1

405
Q

A II

A

Angiotensin II

406
Q

Skiljer blodtryck mellan systole och diastole?

A

Ja

407
Q

Vad sker när blod fortsätter ut i mindre kärltyper?

A
  1. Sänkt blodtryck
  2. Ökad yta
  3. Långsammare blodflöde
408
Q

Kan metabolism påverka arterioler?

A

Ja, om de vidgas eller kontraheras.

409
Q

Kan kapillärer påverkas av metabolism?

A

Ja, antalet öppna anpassas efter metabolism.

410
Q

Hur många öppna kapillärer kan en arbetande muskel ha?

A

3000 per 1 mm2

411
Q
A
412
Q

Vad är La Place lag?

A

Väggens spänning = tryckgradient x radius

413
Q

Wall stress =

A

wall tension / kärlväggens tjocklek

414
Q

Wall tension

A

Kärlväggens spänning

415
Q

Kärlväggens spänning

A

Wall tension

416
Q

Har aorta samma wall stress som kapillärer?

A

Ja

417
Q

Varför klarar kapillärer av högt tryck?

A

Kapillärer har tunn vägg, och tryck i interstitiet utanför är cirka 0, men väggen håller ändå för hydrostatiskt tryck (vilket behövs för utbyte) pga La Place lag:
Ju större radius, desto större mothållande kraft behövs i kärlväggen, och kapillärer har väldigt liten radius jmf med aorta (tjockare vägg = högre spänning)

418
Q

På vilka sätt sker utbyte i kapillärer?

A
  1. Diffusion
  2. Massflöde av substanser
419
Q

Vad innebär diffusion?

A

Att ämnen går från högre konc till lägre, via gradient mellan kapillär och interstitium.

420
Q

Vad innebär massflöde av substanser?

A

Att plasma (- protein) transporteras över kapillärvägg och ger volymbuffert i interstitiet utanför.
Detta stabiliserar blodvolymen.

421
Q

Vad är viktiga volymbuffert i kroppen?

A
  1. Vener som kan kontrahera vid behov av mer blod.
  2. Interstitet runt kapillärer.
422
Q

Hur sker vätsketransport mellan kapillärer och vävnad?

A
  1. Filtration är störst i början pga högt tryck.
  2. Tryck 0 utanför gör att vätska och små ämnen trycks ut metan protein och blodkroppar stannar kvar.
  3. Hydrostatiskt och protein-osmotiskt tryck i kapillärer håller emot (vill hålla kvar vätska)
  4. Överskott av vätska transporteras bort i form av lymfa.
423
Q

Har artärer klaffar?

A

Nej

424
Q

Har vener klaffar?

A

Ja

425
Q

Har lymfkärl klaffar?

A

Ja

426
Q

Hur fungerar det lymfatiska systemet som del av cirkulationen?

A
  1. Kapillärnätverket är lindat runt lymfkärl, som har klaffar pga lågt tryck så vätska går i rätt riktning.
  2. Vätska som tryckts ut från kappillärer upptas och transporteras vidare, samt bakterier och främmande ämnen i vävnad, passerar lymfknutor som reagerar med immunförsvar för att rena vävnad.
  3. Glattmuskelceller + skelettmuskelpumpen
    är viktigt för att driva vätska i lymfkärl framåt.
427
Q

Vad kan stillastående i lymfkärl leda till?

A

Ödem

428
Q

Hur anpassas cirkulation till arbete?

A
  1. Sympatikus stimuleras (ökad HR/SV/CO/systoliskt BP/pulstryck)
  2. Parasympatikus minskar i aktivitet.
  3. Ökad skelettmuskelpump för ökat venöst återflöde till HF via vasokonstriktion.
  4. Ökad andningspump, då thorax vidgas mer och oftare för att underlätta återflöde till HF.
  5. Ökad cardiac suction, då kammaren kontraherar kraftigare så AV-klaffarna dras neråt apex och blod sugs in mer effektivt i HF.
  6. Omdistribution av blodflöde från digestion till muskler ffa genom att arterioler vidgas eller dras samman (pga sympatikus).
429
Q

Förändras diastoliskt tryck vid anpassning till arbete?

A

Väldigt lite

430
Q

Blodflöde = ?

A

Tryckskillnad / Resistens

431
Q

Hur reagerar kärl om blodflöde behöver öka?

A

Vidgas (radius ökar)

432
Q

Hur reagerar kärl om blodflöde behöver minska?

A

Dras ihop (radius minskar)

433
Q

Vilka organ använder ca 20 % var av CO i vila?

A
  1. Digestionssystemet
  2. Skelettmuskulatur
  3. Njurar
434
Q

Hur distribueras blodflöde vid arbete hos olika organ?

A
  1. Skelettmuskulatur ökar 10 ggr
  2. Njurar minskar 50 %, men arbetet effektiviseras.
  3. Magtarm-kanal minskar 50 %
  4. Hud dubbleras
  5. Hjärta ökar 3 ggr
  6. Hjärna är oförändrad
435
Q

HR för Eq i vila?

A

40 slag/min

436
Q

CO för Eq i vila?

A

30 L/min

437
Q

HR för Eq i arbete?

A

220 slag/min

438
Q

CO för Eq i arbete?

A

250 L/min

439
Q

Ökar eller minskar ESV hos Eq i arbete?

A

Minskar

440
Q

Ökar eller minskar SV hos Eq i arbete?

A

Ökar

441
Q

Vad är kroppens försvar vid blödning?

A
442
Q

Vad sker med blodflöde vid kraftig blödning?

A

Det omdistribueras så hjärna och hjärtna prioriteras.

443
Q

Hur stor del av kroppsvikten utgörs av myokardiet?

A

0,4 %

444
Q

Hur stor del av syret upptas av koronalkärlen i vila?

A

70 %

445
Q

När har koronalkärlen störst flöde?

A

I den första delen av diastole.

446
Q

Hur stor del av CO mottar koronarkärlen?

A

4 %

447
Q

Hur snabbt blir man medvetslös vid problem med hjärnans cirkulation?

A

5-10 sek

448
Q

Hur snabbt fås permanenta hjärnskador vid problem med hjärnans cirkulation?

A

3-4 min

449
Q

Vilka försvarsmekanismer har hjärnan för att säkerställa tillförsel av syre?

A
  1. Hög metabolism
  2. Effektiv syreextraktion (från blod)
  3. Begränsad anaerob kapacitet
  4. Effektiv autoreglering
450
Q

Hur undviks förhöjt tryck i lungans kapillärer vid ökad CO?

A

För att undvika lungödem:
1. Lungkärl svarar på ökat tryck med vasodilatation.
2. Fler kapillärer rekryteras.

451
Q

Hur är trycket i lungkapillärerna i förhållande till resten av kroppen?

A

Lägre

452
Q

Vad har systemisk cirkulation för respons på ökat tryck?

A

Vasokonstriktion, för att tillfredställa vävnaders syrebehov.

453
Q

Vad har lungans cirkulation för respons på ökat tryck?

A

Vasodilatation, för att ersätta använt syre.

454
Q

Vad innebär cirkulatorisk chock?

A

Att kraftigt sänkt blodflöde ger otillräcklig tillförsel av näring och syre till vävnader, och kroppens försvarsmekanismer inte räcker till.
CO sjunker kraftigt.

455
Q

Typer av cirkulatorisk chock?

A
  1. Hypovolemisk
  2. Kardiogen
  3. Allergisk
  4. Septisk
  5. Neurogen
456
Q

Vad innebär hypovolemisk chock?

A

Sänkt blodvolym, tex vid kraftig blödning.

457
Q

Vad innebär kardiogen chock?

A

Sänkt pumpförmåga i stor del av kammaren (relativt ovanligt hos djur).

458
Q

Vad innebär allergisk chock?

A

Kraftig vasodilatation av många arterioler samtidigt i kroppen = blodtryck sjunker kraftigt.

459
Q

Vad innebär septisk chock?

A

Vasodilatation och sänkt blodtryck, tex vid kraftig inflm tillstånd (sepsis).

460
Q

Vad innebär neurogen chock?

A

Påverkan från NS, vilket kan ske vid hjärnskada och för djup anestesi.

461
Q

Vad fungerar placentan som i fostrets cirkulation?

A

Olika organsystem:
1. Njurar
2. Lungor
3. Magtarm-kanal

462
Q

Vad är speciellt med fostrets cirkulation?

A
  • Syrerikt blod:
    Från navelsträng via kaudala vena cava → HF → foramen ovale → VF → VK → aorta
  • Syrefattigt blod:
    Från huvud och framben via kraniala vena cava → HF → HK →
    tr. pulmonalis → ductus arteriosus → aorta
463
Q

Hur förändras fostrets cirkulation vid födsel?

A
  1. När navelsträngen dras av upphör placentans cirkulation.
  2. Lungorna expanderas vid första andetaget,.
  3. Lägre tryck i HF jmf VF –> Stängning av förmak
  4. Foramen ovale växer ihop.
  5. När tryck i aorta stiger jmf pulmonali går blod i motsatt riktning, nu från aorta till pulmonalis via ductus arteriosus, och blir mer syrerikt. Celler känner av ökad syrespänning och reagerar med vasokonstriktion. Ductus arteriosus kärlet växer ihop efter några veckor.
464
Q

Indikationer för blodtrycksmätning?

A
  • Narkos
  • Cirkulatorisk chock
  • Njursvikt (RAAS)
  • Plötslig blindhet
  • Fång (Eq)
  • Hyperthyroidism (Fe)
465
Q

Vilka påståenden är korrekt om blodtrycksmätning?
1) En mätpunkt nedanför hjärtat kan ge falskt höga värden.
2) En mätpunkt nedanför hjärtat kan ge falskt låga värden.
3) En mätpunkt ovanför hjärtat kan ge falskt höga värden.
4) En mätpunkt ovanför hjärtat kan ge falskt låga värden.

A

1 & 4

466
Q

Vad är korrekt angående påverkan av kuffens bredd?
1) En alltför bred kuff kan ge falskt höga värden.
2) En alltför bred kuff kan ge falskt låga värden.
3) En alltför smal kuff kan ge falskt höga värden.
4) En alltför smal kuff kan ge falskt låga värden.

A

2 & 3

467
Q

Vilka 2 huvudsakliga typer av indirekta mätmetoder används inom veterinärmedicin?

A
  1. Doppler
  2. Oscillometrisk metod
468
Q

Vilka 2 huvudsakliga typer av direkta mätmetoder används inom veterinärmedicin?

A
  1. Telemetri
  2. Sensor i kärl
469
Q

Vilka påståenden är korrekta?
1. Direkt blodtrycksmätning kan användas för patienter under narkos.
2. Indirekt blodtrycksmätning kan användas för patienter under narkos.
3. Indirekt blodtrycksmätning är vanligt på vakna patienter inom smådjursmedicin.
4. Direkt blodtrycksmätning är vanligt på vakna patienter inom smådjursmedicin.

A

1, 2 & 2

470
Q

Vad är korrekt angående direkt och indirekt blodtrycksmätning?
1. Vid direkt blodtrycksmätning används en kuff placerad direkt på extremiteten (svans/ben)
2. Vid indirekt blodtrycksmätning används en kuff placerad på extremiteten (svans/ben)
3. Direkt blodtrycksmätning innebär att en sensor placeras i en artär.
4. Indirekt blodtrycksmätning är icke-invasiv.

A

2, 3 & 4

6. Cirkulation/Respiration (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions